Ett riktigt Gott Nytt År till er allihopa!

        



Hoppas ni alla får ett trevligt nyårsfirande, vad ni än gör!

Vi ska ha en lugn hemmakväll tillsammans med Lilla Mu, hennes föräldrar och Mudottern med pojkvän. God mat. Och vin för dem som inte äter mediciner. Vid tolvslaget går vi nog ut på balkongen och kollar när alla andra slösar pengar på att skjuta raketer.

Vi hörs nästa år!  

Det är visst nyårsafton idag!

Jag stannar i sängen och bloggar tills Citodonet gör sitt idag. Igår var jag alldeles för feg och tog bara en tablett av rädsla för biverkningar och för att se om det räckte. Det räckte inte. Idag ska jag inte fega. Idag ska jag även ta det lugnare än jag gjorde igår. Jag var till tvättstugan någon gång, dammade lite, hjälpte Musonen 2 att göra sallad. Det kändes så bra då, men jag fick igen det framåt kvällen genom att bli så stel att jag knappt kunde röra mig och få så ont som jag inte haft på länge.

Idag är det visst Nyårsafton! Vi ska äta gott med Lilla Mu. Det blir paradisdessert till efterrätt. En puré på alla möjliga goda frukter. Huvudrätten får vi se vad den består av. Slottspuré eller kalvpuré kanske, det spelar ingen större roll för all mat är nämligen jättegod tycker Lilla Mu! Vad vi andra får för gott har vi inte bestämt än.

Nu börjar Citodonet hjälpa känner jag. Det är dags att kliva upp ur sängen och gå och pussa på den här lilla godíngen, som inte bara kan busa, utan också bara sitta och mysa ibland.


Pussa på de här är inte heller så dumt.
 

Vi hörs lite senare. Ha det bra så länge!


Godmorgon!

Nu har jag varit lydig och gjort som ni säger. Jag ringde vårdcentralen igår och fick en telefontid nu på morgonen. Läkaren tyckte inte att jag skulle ha så ont och skrev ut Citodon åt mig. Utan att jag ens behöver träffa henne, trots att de inte har något med operationen att göra.   

Jag återkommer senare när jag har fått mina piller och blivit människa igen.

  


Lilla Mu piggar upp

Det är andra dagen utan morfinliknande preparat. Jag vet inte vad jag ska tycka. Det var jobbigt igår. Jag hade väldigt ont i ryggen, men jag mådde även dåligt av andra orsaker. Jag kände mig sjuk hela dagen och idag vaknade jag förkyld efter tio timmars sömn. Jag som aldrig är förkyld och bara har varit på sjukhus och hemma i snart tre veckor.

Det går bra så länge jag håller mig lugn och inte gör någonting, men så kan man väl inte ha det? Om det fortsätter så får jag ringa någonstans. Men inte till mitt sjukhus. De har stängt till 11 Januari.

Tur att vi har vårt lilla vitaminpiller som piggar upp tillvaron.
 
Under den en och en halv vecka hon varit här har Lilla Mu lärt sig krypa ordentligt.
 
Och hon har en del våghalsiga övningar för sig också. Inte alltid lätt att förstå att man måste hålla i sig ordentligt när man är sju och en halv månad och ska försöka stå upp.
 


Hej hej!

Idag har vi ätit, bajsat, sovit och busat. Buset när man är sju och en halv månad består bl.a av att låtsashosta och låtsasnysa så man blir helt röd i ansiktet. Hur kul som helst ända tills man kväljer så man nästan spyr! Leka tittut är också väldigt roligt.

Har inte tid med er mer just nu. Måste fortsätta busa.

Hej då!



Bröllopsdag


Titta vilken fin ros jag fått av min Muman! Idag är det 20 år sedan vi gifte oss:)

Slut på drogandet

Nu har det gått drygt två veckor sedan min ryggoperation. Ryggen värker fortfarande vissa stunder på dagen och när jag anstränger mig, och det kommer den fortsätta göra ett bra tag till om allt går enligt planerna. Det är okej och som det ska vara. Orosmolnet just nu är att jag enligt schemat ska sluta med morfinliknande preparat nu. Idag är sista dagen jag tar dem. Fattar inte hur det ska gå, men förhoppningsvis blir jag glatt överraskad igen. Jag fortsätter med Pamol, som är alvedonliknande, fyra gånger per dygn. 

Det är svårt att förklara hur det känns i ryggen. När jag gör en ansträngning känns det ibland som om någon tar ett hårt grepp inne i min svank och vrider om riktigt hårt. Så länge jag äter smärtstillande är det uthärdligt, men utan skulle det inte funka. Jag klarar av att bära Lilla Mu lite, men det är värre att lyfta upp henne från golvet. Alla är noga med att jag inte ska överanstränga mig, men jag vet ju att det inte är farligt eftersom ryggraden är ihopskruvad, så jag kämpar på så gott jag kan, ibland till familjens förskräckelse.

Lilla Mu med familj stannar över nyår, så jag har inte riktigt tid med bloggen just nu. Lusten att blogga saknas lite också. Lilla Mu är viktigare. Snart åker hon och hennes föräldrar hem till Sundsvall, och då kommer det att bli tyst och tomt här, och jag kommer att ha hur mycket tid som helst att blogga.




Första natten utan mamma och pappa

Det började med att mamma och pappa sa hej då och gick igår kväll. Lilla Mu sa ingenting om det, utan fortsatte leka som om ingenting hänt. Lilla Mu var trött efter julaftonsfirandet och blev lite gnällig efter en stund. Faster och hennes pojkvän var här och busade lite och då blev det skojigt igen. 

Sen hade Lilla Mu en mycket noggrann halvtimmeslång inspektion av blöjpaketet.


Hon konstaterade att man inte kan klä på sig ett blöjpaket och att det inte är någon bra idé att riva sönder blöjor.


Dessutom får man visst inte äta plast, så att ha napp i munnen under inspektionen är en stor fördel.

Sen blev det brottningsmatch på skötbädden, brottningsmatch vid pyjamaspåtagning, välling och sovdags vid halv nio.

Mitt i natten var det vällingdags igen tyckte Lilla Mu. Vällingpausen var över på fem minuter och sen sov man gott igen. De enda som hade svårt att sova var farmor och farfar som var upp och stoppade nappen i munnen på Lilla Mu vid minsta lilla ljud.

Halv nio på morgonen vaknar man kvittrande glad!

 
Efter välling och blöjbyte blev det dags för upptäcksfärd. 

  
Både den fina golvlisten och favoritmattan fanns kvar som tur var.

 
Sedan läste Lilla Mu om djuren och lekte med sina julklappar.

Helt plötsligt var klockan matdags. Kycklingpuré är väldigt gott!

 
Efter att ha ätit en hel portion, bajsat vid matbordet och spytt ganska mycket nästan på farfars skinkmacka blev det dags att sova middag. Vid den tiden är Lilla Mu så trött att hon somnar samma sekund hon lägger sig i sängen.

Ja, det var allt. Nu har mamma och pappa tagit över och åkt till stan med Lilla Mu. Här hemma är det knäpptyst.

Snipp snapp snut, nu är sagan slut.

Lilla Mu:s första jul

Julklappar är roliga redan som de är, med papper och snören på.



Men sen visade det sig att man kunde slita bort pappret från paketen. 
Det var jättekul!



Och inte nog med det! Inne i paketen fanns det en massa skojiga grejer!

 

I det här paketet var det en jättestor snäll nalle med en nallebebis i famnen.
De var gosiga att krama.



I ett annat paket fanns det en fin pulka som var rolig att sitta i.
 


Och idag var det pulkapremiär ute i snön.
Det var jättekul att åka pulka, men efter en stund guppade det så skönt att man nästan somnade.
Då var det lika bra att gå in och äta lunch och sova lite i sängen.


God Jul till er allihopa!



Hoppas Tomten kommer till er också idag!:D

Tack snälla, gulliga Ellis!

Fina, omtänksamma ELLIS har gett mig en överraskning genom att skicka en underbar julgrupp till mig!!!

Ellis, som är en så spontan och gullig tjej med en härlig och rolig blogg som vanligtvis är rosa, men nu över jul är så grön och fin, men fortfarande full av roliga inlägg med berättelser från hennes härligt galna liv.  
Ellis, som jag blivit bloggkompis med trots att det skiljer 28 år mellan oss, och som blivit vän med min son och kallar sig själv för Mufru:)

TACK SNÄLLA ELLIS! Jag hoppas du förstår hur otroligt glad och rörd jag är över din fina överraskning!

Så här fin är julgruppen från ena hållet: 



Och så här från andra:



Ellis vet, som ni ser, att jag tycker om rosa.


Utmaning av Nanna

Nanna som har bloggen Honkytonkangel har utmanat mig att visa våra te- och kaffeburkar, och det ställer jag gärna upp på. Här har ni dem:


Längst till vänster har vi löste-burken och längst till höger kaffeburken. Den röda i mitten köpte vi när vi var i Kina och den är full med ett speciellt sorts jasminte från Kina. Det är torkade blad och blommor som pressats och bundits ihop till små kulor.


Jag tänkte visa hur man gör med dem.
Man måste ha en glaskanna annars är det inget kul. Först häller man kokande vatten i kannan.


Sen lägger man ner kulan i vattnet. Då börjar den svälla och veckla ut sig.
Efter en stund sjunker den till botten.


Sen växer det ut små blomstänglar som är ihopbundna med tråd.

Nu är det bara att låta det stå ett tag. Det blir väldigt mild smak på teet, men det är inte så värst gott enligt mig. 

Men ganska fint och lite kul. Det finns liknande att köpa styckevis i tebutiker här i Sverige också ifall ni vill prova.

Nu ska jag utmana tre andra att visa sina te-och kaffeburkar.

Ingrid

Yvonne 

Jessi 

Om ni har tid mitt i julstöket så vill jag gärna se era burkar!

Godmorgon!

Granen är klädd, julklapparna så gott som klara och nästan all mat inhandlad, så nu kan julen få komma.


Konstig granbild det blev. Ser ni jättekulan på väggen? Granen är jättefin i verkligheten.

Nu vaknar Lilla Mu efter tolv timmars sömn! På strålande humör!


Hon vinkar och säger hej hej till er allihopa!


Kolla på ryggen

Lilla Mu sitter på golvet och leker och undersöker den fina mattan och golvlisten lika noggrant som igår. Musonen 2 och Musvärdottern har varit och köpt en jättefin gran som står och tinar och nu lagar de mat. Pannbiff med lök ska det bli. De är så himla snälla och hjälpsamma. 
 
Jag blev tvungen att byta förband idag och fick då för första gången se såret på ryggen. Musonen 2 fotade åt mig, bara för er skull:



Det här är alltså min rygg idag. Fortfarande lite svullen, men inte alls som för några dagar sedan då ryggen var svullen som en tjockmage. Såret är större än jag trodde, men det spelar ju ingen roll. Inga stygn, utan såret är limmat istället. 
Jag fortsätter äta samma dos medicin och det fungerar bra nu, utan hallucinationer och med bara lite uthärdlig klåda ibland. 
Varje morgon sover jag över piller-tiden och vaknar med smärtor, men det lindras snabbt av medicinen. Just nu, vid den här tiden på dagen, har jag extra ont, men det är absolut uthärdligt bara jag håller mig lugn och stilla.

Snart ska vi äta och sen ska vi klä granen. Ha en trevlig kväll ni också!


Julgodisbloggning med Musonen 2

Musonen 2 är väldigt duktig på att laga mat och greja i köket. Igår gjorde han julgodis, en sorts fudge som blev jättegod. Han tyckte att det skulle vara ett bra bloggämne för mig så här kommer receptet.

Det här är vad som behövs:

100 g margarin
2 dl grädde
4 dl socker
25 mellanstora marshmallows
200 g mörk choklad 

Och så här gör man:

Smält smör, grädde socker och marshmallows.



Låt det koka ca tio minuter. Häll lite i ett glas kallt vatten för att testa att det är segt. Vi tempade smeten när vi trodde att den var klar och då var den 114 grader och godiset blev perfekt.

Häll i chokladen.



Rör tills det smälter.

Bred ut smeten i en form med smörpapper. Låt svalna, gärna på balkongen. Skär sen i bitar.



Förvara kallt, gärna i frysen där de blir jättegoda och inte alls stenhårda.

Enkelt va? Och jättegott!

Nu är det dags för morgongymnastik.



Ha det bra idag hörni!

Vi leker och har det bra

Den här bloggen riskerar att förvandlas till en farmorsblogg ett par veckor framöver. Inte så konstigt med tanke på att vi har världens goaste barnbarn här.  

Vi har redan hunnit med att vara barnvakt ett par timmar idag, och det gick hur bra som helst. Hon är ju så glad hela tiden, Lilla Mu! Först undersökte vi den jättefina guldfärgade golvlisten flera gånger: 



Sen kollade vi in mattfransarna mycket noggrant:



Efter några krypsteg, ett gäng glada leenden och glatt gurgelprat var man så utmattad att det bara var och gå och lägga sig och sova. Vi har aldrig varit med om maken till nöjd bebis!

Tårtan börjar ta slut, men den räcker idag också. Så här ser det ut när marsipanälskaren Musonen 2 varit i farten och tagit en stor bit med rosen på:



Alla säger att det är den godaste prinsesstårtan de ätit och det tycker jag också. Och alla hälsar och tackar Egoinas mamma och Janne så jättemycket och alla tycker det är otroligt gulligt gjort att skicka en tårta till mig!

Läget med mig är oförändrat. Jag har ont ibland, men det är uthärdligt. Jag orkar leka lite på golvet och ha Lilla Mu i knät som tur är. 

Godmorgon!



Så här glad är man när man sovit oavbrutet från halv nio på kvällen till åtta på morgonen hemma hos farmor och farfar. Innan blöjbyte och frukost.

Ha en bra dag allihopa! Det kommer vi att ha.  


Vi får snart finbesök

Vad dött det är i bloggvärlden idag. Det är väl inte så konstigt, många håller nog på att förbereda julen.

Vi har haft besök av trevliga kompisar som gärna blev bjudna på den goda tårtan Em och Janne skickade hit igår. De skrattade när vi berättade vilka vi fått tårtan av. När man inte bloggar är det nog svårt att förstå hur nära vän man kan bli via nätet.

Snart händer det något väldigt trevligt här i Uppsala. Den här söte lille gossen är på väg hit:

                                       

Fast nu är han lite äldre och har en egen liten familj. Det är ett tag sedan vi träffade dem nu så det ska bli så roligt. Lilla Felicia är 7 månader, har fått en tand, kan sätta sig upp själv och reser sig upp när hon får tag i något att hålla i.
Enligt säkra källor är hon väldigt pratsam och skrattar mest hela dagarna. När hon inte ramlar omkull i sina tappra försök att ställa sig upp då förstås. 

Om någon timme sitter det en go liten dam i den här stolen och äter:

                                       

Hon är väldigt matfrisk också, vilket man kan ana på de runda kinderna och de små korvarmarna:

                                       

På tal om korv. Undrar om hon kommer att bli lika korvtokig som sin mamma när hon blir lite större. 
Musvärdottern gillade tydligen korv mer än godis när hon var liten och kunde trycka i sig en hel burk Bullens i ett litet nafs. 
Jag tror inte hon är lika korvgalen nu, men vi har köpt hem ett paket prinskorv för säkerhets skull. ;D

Jag behöver er hjälp

Jag har fått en kommentar på inlägget igår som oroar mig ganska mycket. Det är Lola som inte har blogg som har skrivit den. Seg som jag är har jag inte lärt mig printscreena, men så här lyder kommentaren:

"Enligt smärtspecialister ska man medicinera från början mot smärta hellre än att härda ut den, eftersom den riskerar att permanentas om man inte lindrar den.
Jag skulle alltså genomlida hallucinationer under begränsad tid mycket hellre än att riskera få en permanent smärta."

Jag hade ingen aning om att det kunde vara så här och skulle vilja veta mer. Lola, eller alla ni andra som läser min blogg, vet ni något om det? Har ni någon länk där jag kan läsa om det skulle jag vara väldigt tacksam. På sjukhuset säger de bara att det är bättre för läkningen att lindra smärtan. Jag vill inte ha hallucinationer, men jag vill inte få permanent smärta heller.

Jag har haft ondare igen, både igår, inatt och hitills idag. Jag har fått tillbaka feberkänslan. Det är inget konstigt utan helt normalt att det går upp och ner. Det har bara gått nio dagar efter operationen, så jag kan inte räkna med något annat.

Det kommer ändå att bli en underbar dag idag, men det berättar jag mer om senare.

Godmorgon allihopa! Hoppas ni också får en underbar Lördag.

Jag har precis fått en glädjechock!!!

Nu har det hänt igen!!! Jag tror inte att det är sant!!!

Det började med att telefonen ringde. Okänt nummer, då brukar det vara någon som vill in i porten. Mudottern svarade. 

-Tårtleverans? hörde jag från Mudottern.

-Va?? Jag fattade ingenting. Tårtleverans? Vaddå?

Det stod helt stilla i skallen.

-Ja, tårtleverans från Egoinas mamma och Janne! Känner ni dem?

-Ja, haha, sa Mudottern, vi känner dem.

Jag fattade fortfarande ingenting.

Mudottern tog emot kartongen och kom skrattande ut till mig i köket med den.

Jag trodde jag skulle svimma! Det är nämligen ingen liten tårta de har skickat.

Det är en 20-BITARS! 



Prinsess! Som jag älskar! Och de vet att jag älskar prinsesstårta!



Den får knappt plats i kylen!


 
Det är så rörande och gulligt gjort att jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Jag sitter här med ett leende på läpparna och tårar i ögonen.

Resten av familjen tycker också det är helt otroligt gulligt gjort.

TACK SNÄLLA GULLIGA EGOINAS MAMMA OCH JANNE!
 

MASSOR med kramar till er som visar sådan omtanke om mig!

Ni är helt underbara och kan verkligen konsten att muntra upp mig.

Nu ska vi äta tårta!:D

Tur att Mudottern med pojkvän är här.

Och jag hoppas verkligen att Musonen 2 med familj kommer hit imorgon som de tror att de gör. Annars får vi bjuda hela kvarteret på tårta!

Det får vi nog förresten göra ändå:D  


Hellre smärta än hallucinationer

Inga hallucinationer inatt heller. Skönt! Däremot har jag haft ondare än de senaste nätterna. Inte så att jag inte står ut, men tillräckligt för att störa sömnen ganska rejält.

Jag äter ju en massa piller flera gånger varje dag nu. Sedan tidigare äter jag Folacin och Behepan pga brist på B12 och Folsyra. För magen äter jag Laktulos och Bifolac. 

Mot smärtan, OxyContin (morfinliknande) och Pamol. Dessutom har jag ett "nödpiller", OxyNorm som jag ska ta vid extra svår smärta. Jag har ännu inte tagit något nödpiller. Timmarna innan jag får ta OxyContin är jobbiga, men jag tycker att jag står ut i alla fall.

Idag ringde jag till sjukhuset för att de bett mig ringa och berätta hur ont jag haft sedan jag kom hem. Sköterskan försökte övertala mig att använda mig av nödpillret. Man SKA inte ha jätteont, sa hon. Tiderna förändras. Förr skulle man inte äta för mycket smärtstillande, men nu för tiden ska man inte ha ont. Det försämrar läkningen att ha jätteont.  

Det värsta är att jag är rädd för pillren. Enligt sköterskan kan mina hallucinationer bero på OxyContinet, trots att det inte står med som biverkning. Det är vanligt, sa hon. Och det kan bli värre med OxyNorm.  

Jag försökte få veta hur det kommer att utvecklas med smärtan, men det är så väldigt olika och omöjligt att säga från fall till fall. Det kan ta veckor eller månader innan smärtan är borta helt. Det kan gå upp och ner, och man kan få kraftiga bakslag där man får återgå till kraftig medicinering under en period. 

Det är okej tycker jag. Nu är operationen gjord. Smärta är jag van vid sen tidigare. Jag har smärtstillande medel och är helt sjukskriven till 10 Mars. Jag har tid på mig och det känns som jag står ut. Det kommer att bli bra och det får ta den tid det tar.

 


Ingen PMS längre!

Hon lyckades manövrera degen till slut!

Så nu är Mudottern glad igen!



Nästan lika glad som hon var för 25 år sedan.


PMS?

Idag tänkte Mudottern koka knäck. Hon kollade vad som fanns hemma och skickade Mumannen att handla. När hon sen skull börja med knäcken tänkte hon bara ta fram mandeln. Det fanns ingen mandel.

Mudottern blev sur, men ja ja. Det var bara att tänka om. Saffransbullar!

Det gick bra att göra degen.

Nu har den jäst.

Den är kladdig. Och jobbig tycker Mudottern.

Det märks bl.a på att hon pratar fort och irriterat.

Jag: Jag borde blogga nu.

Mudottern, lite tjurig: Ja det borde du.

Jag: Vad ska jag blogga om då?

Mudottern: Om att jag bakar.

Jag: Det kan jag göra!

Mudottern: Och så kan du tala om att jag ångrar mig också...

 

PS: Hon skrattade när hon läste inlägget:D

Hallucinationer är en skräckupplevelse

Tio timmars sömn inatt!

Jag har ju somnat vid två-tre annars pga hallucinationer, men igår slapp jag dem. Inga hemska drömmar heller vad jag kan minnas. Jag gjorde ett test igår. Jag tog en tablett mindre av det morfinliknande preparatet OxyContin. Jag har ju ett schema för nedtrappning, och idag ska jag minska med ett piller, så jag tänkte att jag gör det en dag för tidigt istället. Det gick bra och gjorde inte ondare än vanligt.

Jag vet inte om det är OxyContinet som gett mig hallucinationer. Det står inte med som biverkning. Det kan vara Stilnoct-effekten som dröjt sig kvar trots att jag slutat med dem.

Att ha hallucinationer är nog bland det värsta jag varit med om och jag vet inte hur jag ska beskriva det. Det hände innan jag skulle somna. Jag fick syner, på sjukhuset var det insekter som vällde upp ur marken och jagade mig, men även trevliga syner som tex stränder och vajande palmer varje gång jag blundade.
Här hemma har jag haft sovrummet fullt av folk som har dragit mig i handleden. Det var så verkligt. Det kändes på riktigt som jag skulle åka ur sängen när de drog i mig. Och de var elaka och hånskrattade åt mig.

Jag har hört röster också. När jag varit klarvaken. Någon har skrikit åt mig. Det är ju inte klokt egentligen hur mediciner kan påverka hjärnan.

Det är svårt att förklara och kanske bara låter som en kul grej, men det är inte alls som att drömma, utan en skräckupplevelse och jag har gråtit när det händer. Jag har varit tvungen att väcka Mumannen så han fått hålla mig i handen, sen har jag försökt skrämma bort synerna genom att inne i min hjärna skrika "försvinn" åt dem.

Hoppas de är borta för alltid nu.


Strejken är över

Skolklassen har låst upp kedjorna och avbrutit sittstrejken. De har äntligen gett upp och gått hem till sina föräldrar hela bunten. Jag vet inte om ni fattar vad jag menar, men jag kan säga som så att jag nu väger ett par kilo mindre än vad jag gjorde för någon timme sedan. Vilken befrielse! Grannarna ska vara glada att jag inte orsakat stopp i varenda rör i huset...

Mumannen har åkt och hämtat hit stackars lilla Mudottern. Hon har hostat så illa och haft så ont i sidan att de trott att hon haft en sträckning i en muskel. Idag var hon till läkare igen och nu trodde han att hon hostat sönder ett revben. Jag har själv gjort det en gång, när jag var gravid, så jag vet hur det känns. Nu ska vi sitta i soffan och hålla varandra sällskap, gå små tiominuters-promenader i snön och knapra piller tills vi mår bra igen.

Idag var Mumannen på Ikea och köpte en viktig grej. Vi får nämligen finbesök om några dagar. Av en riktigt matfrisk liten dam.

Om ni undrar vem som ska sitta i den här och äta så får ni kolla HÄR.

 
Vi måste köpa en dyna att ha i den också. Man är inte så stor när man precis börjat äta puré.  

Godmorgon!

Igår var det någon som drog i mig igen när jag skulle sova, och jag hörde röster ibland, men det var mycket lugnare än i förrgår. Jag har läst och mina smärtstillande ger inte hallucinationer, men sömnmedlet kan göra det. Jag har inte tagit sömnmedel alls sedan i söndags kväll. Jag tog dem två dagar i rad och hade då hemska syner och mardrömmar båda nätterna. Kanske det kan sitta i något dygn efter? Aldrig att jag tar sömnmedel igen för att ha hallucinationer är nog bland det värsta jag varit med om! Och mardrömmarna är inte alls som vanliga mardrömmar, utan mycket jobbigare och verkligare.

Jag somnade till slut vid tvåtiden och sov till halv nio.

Mina skolungar har hämtat alla sina kompisar och kedjat fast sig i klassrummet och vägrar ge mig nyckeln. Med andra ord, jag har inte skitit på en vecka! Det är inte klokt, och nu måste jag ta till det tunga artilleriet för att få ut dem. Annars spricker jag snart!

Snön ligger kvar, julstämningen infinner sig allt mer. Jag har en underbar blombukett framför mig och en vit amaryllis i fönstret. Det känns lugnt och skönt trots smärtor.

Nu ska jag göra sjukgymnastik. Väldigt avancerad sjukgymnastik. Ett av momenten är att vicka fötterna upp och ner. Ett annat att spänna sätet. Alla övningar görs liggande på rygg. Man får ta små små steg och det kommer att ta lång tid det här, men det gör inget. Jag har tre månader på mig innan jag ska börja jobba.

               
                                        Hoppas ni få en underbar Onsdag!

Det har hänt något fantastiskt igen

Det ringde nyss på dörren. Det var ett blombud.
Jättekul att få blommor! Jag älskar blommor! Men vem kunde det vara från? Någon släkting? Några vänner?

Jag öppnade paketet och fick se en UNDERBAR bukett.


Den är så fin!!!

Men vem har skickat de fina blommorna till mig? Jag kollar på kortet.


ULRIKA!!! Fina Ulrika som har den ursnygga bloggen Fabulousforty, och skriver så roliga inlägg och underbara kommentarer.

Jag är så glad och rörd. Och chockad och tårögd.

Jag har ju hela tiden tyckt att bloggningen gett mig enormt mycket, genom den kontakt jag får med andra bloggare, men jag hade aldrig i min vildaste fantasi kunnat ana att någon av mina bloggvänner skulle skicka blommor till mig. 

TACK SNÄLLA ULRIKA!

PS: Idag har Ulrika "Snöskola" för oss okunniga icke-norrlänningar. Läs HÄR om du vill ta del av hennes ovärderliga kunskaper om snö:D

En okej dag än så länge

Mudottern och jag har promenerat i snön idag. En hela tio minuter lång promenad blev det. Vad härligt det är med snö! Jag blir på bättre humör, det är så fint och det till och med luktar gott ute. Jag hade inte lust att gå in igen, utan stod utanför och njöt en stund.


Så här såg det ut när vi promenerade. Och nu är det ännu mera snö.
Hela Sverige ska bli vitt!

Nu sitter jag i soffan igen. Inte mycket annat jag kan göra just nu. Sova, äta, kissa (nummer två har jag glömt hur man gör), blogga. Så ser mitt liv ut just nu. Och jag kan inte hitta på något annat att blogga om än mitt eget liv just nu.
 
Snart går mina smärtstillande ur kroppen och det finns risk att jag får väldigt ont ett par timmar. Men det värsta går över när jag får ta några piller igen.

Ha en trevlig kväll hörni!  

Godmorgon!

Så fort jag var på väg att somna igår var det någon som drog i min handled. Jag vaknade till varje gång och till slut höll jag i mina händer för att ingen skulle få tag i dem. Då var det istället fullt av människor i sovrummet varje gång som inte såg snälla ut precis. Vid tre väckte jag Mumannen. Jag måste hålla honom i handen för att kunna somna. Ska det behöva vara så här? Jag äter ju inte Stilnoct nu som gav mig hemska drömmar, men jag äter morfinliknande preparat så det kan ju vara det som är felet. Det känns inte heller som vanliga drömmar utan mer som hallucinationer.

Nu är det äntligen morgon i alla fall och ryggen känns lite bättre än igår än så länge och det är snö ute. Det är så vitt och fint! Mudottern är här och ska snart på lägenhetsvisning med pojkvännen.

Och jag har de bästa bloggläsarna som ger mig stärkande kommentarer! Stort TACK alla fina läsare! 

Det kommer att ordna sig det här.

 Härligt vit utsikt från vårt fönster. 


Jag mår inte så bra

Nu sitter jag i soffan och bloggar precis som vanligt igen. Men allt är inte som vanligt. I förra inlägget låter det som jag är en övermänniska. Det är jag inte. Det var skrivet från hjärtat. Jag kände så när jag skrev, men ni ska veta att mitt liv är en enda stor berg och dalbana just nu.

Jag trivdes väldigt bra på sjukhuset. Det är ett fint sjukhus. Och bra. Personalen är underbar. Aldrig att de klagar om man vill ha hjälp, det är bara att trycka på knappen så kommer de och gör allt de kan för att man ska ha det så bra som möjligt. Jag tryckte nästan aldrig på knappen, men det var en trygghet att veta att jag KUNDE trycka om jag BEHÖVDE. Minsta lilla oro kunde jag trycka på knappen för. När som helst på dygnet. Och det kanske är därför jag mått så oväntat bra. Plus väldigt bra smärtlindring.

Nu är jag hemma. Här finns ingen knapp att trycka på. Vad skönt att komma hem, säger alla. Ja visst. Det ÄR skönt, på sätt och vis. Jag har ju längtat efter min man och son och min säng osv. Men fy så otryggt det känns. Och Gud så sjuk jag känner mig. Jag har fått extraslag på hjärtat av oron.

Det är alltså ganska jobbigt att vara hemma. Jag är så känslig och alla måste vara snälla mot mig annars blir jag ledsen. Jag känner för att gråta mest hela tiden. Det har plötsligt gått upp för mig vad jag gått/går igenom och jag känner att jag inte orkar bry mig om vad vi ska äta och annat som hör till vardagen. Och jag orkar inte ha krav på mig att vara glad, eller att uppskatta allt andra gör för mig hela tiden. Jag uppskattar det ju såklart, men måste jag vara glad hela tiden bara för det? SKA man ens vara glad efter en sådan här ansträngning? Jag har faktiskt fått ryggraden ommöblerad!  
 
Ryggpartiet gör ont som fan rent ut sagt, särskilt ett par timmar innan det är dags för smärtstillande. Jag kan knappt röra mig, annat än att promenera sakta, precis som det var på sjukhuset, bara det att det är stor skillnad på att vara där och hemma. Där SKA man vara sjuk.

Det jag egentligen vill säga med det här är att jag VERKLIGEN INTE är någon superkvinna.

Och jag vill inte vara det heller.  

Hej då sjukhuset!

Jag har träffat en massa nyopererade personer de här dagarna och det har varierat väldigt hur de mått.

De som låg bredvid mig på uppvaket hade gjort lindrigare operationer än min men var otroligt dåliga och tryckte på morfinknappen hela tiden och låg och kved. En av dem kollade på mig en gång och sa: Vad pigg du är då!!?? Ja, det är väl olika, svarade jag och tog en promenad i rummet (med hjälp av sköterska och gåbord).

Jag hade min värsta dag dagen efter operationen sen vände det. En person jag stött på hade två värsta-dagar. Två stycken jag träffat har stannat längre än normalt för den operation de genomgått för att de inte orkat åka hem. En fick välja lite själv och valde då att ta två dagar extra på sjukhuset.

Det har varit mycket stönande och kvidande av värk och besvär från vissa håll, men alla jag pratat med har varit jättetrevliga och gulliga. Man har väl olika ont helt enkelt. Jag vet inte vad det beror på, men de som mått sämst har alla en gemensam nämnare.

De är män. I 40-årsålder.

Nu åker jag hem. Jag får bajsa hemma istället! ;D 

                         

Kan jag få bajsa nu tack!

Ursäkta rubriken, men det är så här man pratar på sjukhus. Min mage är inte tömd sedan i Onsdags så det vore ganska underbart och rent av nödvändigt om den där Frukt&Fiber-tabletten jag tog igår kunde hjälpa nu. Det gör ont! Jag har ondare i ryggen och höfterna idag än igår, och jag tror det skulle lätta om jag fick gå på toa.

I fredags sa de att om allt var bra skulle jag åka hem på Måndag. Idag är det Måndag och allt har gått bra. Vi får se vad de säger men chansen borde vara stor. Det är skönt att vara här, men jag skulle gärna åka hem nu. Magen kanske hindrar dem från att låta mig åka hem. Jag känner mig lite febrig också, men det är ju normalt tydligen.

Kan stilnoct ge mardrömmar? Två kvällar i rad har jag haft hemska mardrömmar om våldtäkt och annat hemskt. Det är så verkligt. Det har känts som jag blir överfallen i sjukhussängen och ligger och skriker och gråter i drömmen. Skulle lika gärna kunna vakna skrikande, så verkligt är det. Visserligen har det gått över när jag somnat ordentligt, men om det är stilnocts fel tänker jag inte ta dem mer.

Lilla tanten är ganska förvirrad ibland och nu har jag brytt mig så mycket om hennne att hon vill byta telefonnummer med mig så vi kan ringa till varandra och kolla hur allt gått. Hon är så söt och snäll och rar och när hon är klar i huvudet är hon supertrevlig. Hon har pratat om rasism som hon hatar, och verkar vara en vettig och klok människa och är så tacksam att jag är snäll mot henne. Hon får väl ta mitt nummer om hon så gärna vill.

Nu ska jag gå ut till de andra sjuklingarna och tvinga i mig lite frukost. Vi hörs nog senare.

Godmorgon! Ha en underbar Måndag hörni!

Kolla på min rygg

Det var kul att få besök av mina föräldrar idag, men Gud vad trött jag är nu. Vi satt i fikarummet i en och en halv timme. Jag mår allt bättre, så det är skönt. 

Katetern är borttagen. Det är skönt att slippa den, men det finns en liten hake med det hela. Nu måste jag ju kissa själv!!! Och jag blir ju kissnödig hela tiden!!! Jag har liksom vant mig vid att kunna dricka hur mycket som helst utan att behöva bry mig.

Lilla tanten bara ligger i sängen. Hon orkar ingenting och får inga besök. Min mamma fick berätta för henne hur det gått med hennes höft, eftersom hon gjort samma operation för några år sedan. Jag fick en kasse full med Ica-kuriren som jag delat med mig av till henne. Hon tycker dagarna går långsamt, och får inga besök. Hennes barn bor i Västerås som är en timmes resa härifrån.

Jag kan inte titta på tv alls, för tanten bara pratar och jag får ta av hörlurarna hela tiden. Men det är okej, hon är trevlig att prata med.

Nu har jag precis ätit julkorv med rödkål och blivit bekant med en dam som ska opereras imorgon och en kille som gjort samma operation som jag. Det kommer folk från hela landet för att operera sig just här. Några jag träffat är från Östersund och Göteborg. Till stor del beror det ju på att väntetiden är kortare här, men även att de har bra rykte. En kille som är här nu har åkt hit från USA bara för att operera ryggen.

Oj! Jippi! Nu ska tanten kolla på Tv. Då ska jag också passa på att kolla lite innan hon börjar prata igen. Om det är något att se just nu.

              
Så här ser min rygg ut. Det är mer svullet än vad som framgår av bilderna. Jag låste in mig på toa och fotade. Vill ju inte att personalen ska få veta att jag är galen...

Trevlig Lucia på er!

En bra natt tack vare Stilnoct. Det går framåt med små steg. Gör inte riktigt lika ont heller.

Jag försökte se på Robinson igår, men min söta lilla granntant ville bara prata hela tiden så jag fick ta bort hörlurarna till slut. Jag gillar ändå inte Robinson speciellt mycket. Vi är bara två på rummet just nu. Två sängar är tomma men de fylls nog på snart.

Hon är så söt och rar den gamla gumman och jag känner mig ganska frisk jämfört med henne. Hon kräks och mår dåligt och orkar inte upp och gå på samma sätt som jag. Hon fick två påsar blod i förrgår kväll och golvet såg ut som Stockholms blodbad efteråt (liten överdrift kanske). Hon har inte haft några besök. Jag har haft det varje dag. Hon ringer efter sköterskan HELA tiden och känner sig dum som måste göra det. Jag skulle vilja hjälpa den fina lilla tanten, men det går ju inte. När hon kommer hem blir hon ensam för hon är änka. Det kan inte vara lätt att bli gammal.

Just nu pratar hon med sin dotter och ber henne köpa stora trosor, för det gör ont i operationssåret med string, hahaha! Hon är nog runt 75-80 år gammal.

Idag ska katetern bort! Och mina föräldrar kommer på besök. Vilken dag! Det blir roligt!

Nu ska jag nog sova lite. Bara nickar till hela tiden.

Ha en underbar dag ni också! Hoppas ni får se ett Luciatåg och äta lussebullar, peppakakor och dricka glögg.

 
Förra årets lucia på en Karlstadskola. Typisk värmlänning;)  


Vilken Lördag kväll!

Jag har det hyfsat bra. Det gör ont, men är inte outhärdligt, utom någon timme innan det är dags för smärtstillande. Morfinpumpen är bortplockad och jag får piller istället, vilket har gått ganska bra. De har lovat att jag får extra piller vid behov, men än har jag klarat mig bra utan.

Personalen här är helt underbar (utom en som nog var stressad och inte hann hjälpa mig, vilket ledde till en liten gråtattack från mig, haha!). Ibland undrar jag om de är övermänskliga, men efter en långpromenad på två varv i korridoren hörde jag snack vid personaldatorn. Det var något om "Tiger Woods" "dum blondin" och "älskarinna" och förstod då att de nog är ungefär som alla vi andra. 
 
Min kirurg som heter Per är väldigt populär hos sköterskorna. Han är "så rar" säger de, men man ser att de menar "så jävla snygg". Tänk att en skitsnygg kirurg har möblerat om min ryggrad!

Jag bjuder på några spännande sjukhusbilder idag igen.

 
Det var sol idag!                             Pulver som kan orsaka lite extra spänning!

 
Ros från Mumannen.                       Nu ska jag kolla på Robinson.

Jag diggar er också!!!

Vad roligt det är att komma in på bloggen och mötas av så gulliga kommentarer! Jag tror inte ni anar hur mycket det betyder för mig. Tack SNÄLLA ni och tack Egoinas mamma för allt du gör för mig. Jag tycker om dig så mycket.

Jag har ju världens bästa familj också som är så gullig emot mig! Och världens bästa svärdotter som gett mig supergoa kommentarer.

Inatt har det varit jobbigt. Morfinet hjälpte inte och "snäll" som man är så sa jag inte till. Jag tycker liksom att man får stå ut med en del smärta efter en sån här grej. Personalen är så bra! De tjatar om att jag inte ska ha ont. Det ska inte vara outhärdligt. I morse sa jag till och då visade det sig att sladden till morfinpumpen åkt ur. Inte undra på då...

Snart ska jag ta min första dusch. Fattar inte riktigt hur det ska gå till, men det ska samtidigt bli skönt! Det klibbar lite väl mycket mellan lakanen.

Det här med att kommentera hos er får nog vänta. Jag orkar inte många minuter utan att somna. Hoppas ni förlåter mig. Jag är nog tillbaka på allvar om ett par dagar.

 Jag vinkar till er idag också! Hej hej!


Hej hej!

Vilka underbara läsare jag har! Ni är så snälla och goa som peppar och stöttar mig. Jag orkar inte svara på kommentarer så mycket just nu för jag är så fruktansvärt trött hela tiden, men jag tar igen det senare. Någon ny läsare undrade vad det är för operation jag gjort. Det kan man läsa HÄR.

Just nu har jag fullt upp med att fly från ilskna insekter som jagar mig varje gång jag slumrar till. Det är morfinet som gör så med min hjärna, men jag måste ändå ta det, för jag har så ont. Idag ska tydligen vara den värsta dagen, och det hoppas jag är sant.

Den där katetern funderar jag på att ta med mig hem. Det är ju hur bra som helst att kunna dricka hur mycket som helst utan att behöva gå på toaletten!

Det hände något fantastiskt idag. Jag fick blommor av Egoinas mamma och Janne! Ni vet, Janne som inte har blogg, men ger så roliga och underbara kommentarer. Och Egoinas mamma känner ni väl redan? Otroligt gulligt av dem! En jättefin bukett med rosa blommor. De vet att jag tycker om rosa. Det är så rörande att jag var tvungen att gråta en skvätt.
Tack snälla Egoinas mamma och Janne!

                            

Mumannen och Mudottern har varit här med röda rosor, tidning och choklad. Vad gulligt av dem.

Och här sitter jag och vinkar till er allihopa! Hej hej!!

                           

Ikväll ska jag försöka hålla ögonen öppna så jag kan se Idolfinalen. Ni vet, den där finalen som jag egentligen skulle ha sett live. Nu fick Mudottern ta med sin pojkvän istället, så det blev ju bra ändå.

Ha en trevlig Fredagkväll allihopa! 


Operationen gick bra och jag mår bra

Godmorgon alla underbara bloggvänner! Ni ska veta att era kommentarer och lyckönskningar betyder otroligt mycket för mig!

Natten har varit lugn, med en del smärta men över förväntan bra ändå. Morfin är ju en alldeles förträfflig uppfinning! Nackdelen med det är jag får klåda av det. Eller rättare sagt får jag KLÅDA av den. Men jag har fått klådstillande Tavegyl så det håller på att bli bättre nu.

Jag ligger och slumrar till lite då och då och varenda gång drömmer jag något konstigt (en biverkning av morfinet). Även om slummern bara varar i några sekunder drömmer jag konstigt. Om allt möjligt. Om mina barn, föräldrar, Mumannen och om er ibland också. Egoinas mamma har varit flitig deltagare i några omgångar såklart. Den underbara goa Em som blivit min bästa väninna trots att jag aldrig träffat henne på riktigt.

Någon undrade om jag kommer att bli stel i ryggen nu, men så är det inte. Jag kommer inte kunna stå med raka ben och lägga handflatorna på golvet som jag kunde innan, men jag överlever nog ändå.

För tillfället har jag ingen kontakt till datorn, så jag måste nog slå av den snart och spara på batteriet.

Tack ännu en gång och ha en underbar Fredag allihopa! (för det är väl Frdeag idag?)

Ps: Ursäkta eventuella stavfel, jag skyller dem på morfinet också:)

Jag får sällskap i duschen ikväll

Nu är jag på plats på sjukhuset.

En sköterska har tagit blodprover och berättat hur allt kommer att gå till.

Jag har två rumskompisar, varav en äldre dam har genomgått samma operation som jag ska. Hon opererades i måndags och säger att värsta dagen var igår, Tisdag. Idag mår hon ganska bra, men har svårt att röra sig. Det känns bra att se att hon står ut och inte har jätteont hela tiden.

Innan jag lägger mig ska jag duscha med hibiscrub. Håret och allt från topp till tå. Personalen ska skrubba ryggen på mig. Samma procedur utom håret imorgon bitti. Sen blir det operation.






Jag kommer att ligga på uppvaket till på Fredag morgon, så imorgon bloggar jag inte alls.

Alla försök att skoja till det här misslyckas just nu, men jag vet att ni förlåter mig, så fina som ni är.

Tack igen för alla lyckönskningar! Det kommer att gå bra det här:)

Ha det så bra tills vi hörs nästa gång, förhoppningsvis på Fredag, men jag lovar inget.

Steloperation av ryggen imorgon

Är det någon som vill veta vad som väntar mig imorgon och framöver? Okej, jag berättar väl då...

Informationen fick jag från Stockholm Spine Center när jag var där och träffade kirurgen.

En steloperation görs för att minska besvär från ryggen som uppstår pga av rörlighet mellan två eller flera kotor. Anledningen till rörligheten kan vara tex diskbråck, kotglidning eller resttillstånd efter kotfraktur. 

Jag har en kotglidning, en kota har glidit in i ryggen en bra bit, disken är helt bortsliten och nerver ligger i kläm.
  
Operationen
Disken byts ut mot ben från bäckenet och samtidigt görs en stabilisering med skruvar och plattor. Då får man en omedelbar stabilitet och kan börja träna nästan direkt, vilket påskyndar läkningen. Plattorna behövs inte sen när allt läkt, men får ändå sitta kvar.

Operationen görs bakifrån. Nervrötter friläggs.

Själva operationen räknas som stor och tar normalt 3-5 timmar. Man förlorar mycket blod och behöver ofta blodtransfusion. 

Efteråt
Jag kommer att vakna med kateter till urinblåsan och epiduralkateter med bedövningsmedel i ryggkanalen som smärtlindring. Efter 2-3 dagar tas den bort och man övergår till morfinsprutor, morfin i tablettform och till slut vanliga värktabletter.

Man har mycket ont de första dagarna men får ändå hjälp (blir tvingad) av en sjukgymnast att stiga upp efter operationen. Det är viktigt att komma igång så snabbt som möjligt.

Normal sjukhustid är 5-7 dagar.

Rehabilitering
Besvären efter operationen varierar, men det enda allvarliga symtomet är feber som kan betyda att man fått en infektion. Risken är liten då alla får förebyggande antibiotika.

Man ska öka på träningen trots att det gör ont.
Benläkningen tar vanligen 3-6 månader, men ibland upp till ett år. (Rökning försämrar läkningsprocessen från 90% till 60% så om man är rökare måste man sluta ett bra tag innan operationen.)

Man blir vanligen sjukskriven i 3-6 månader och återgår sen till deltidsarbete ett tag, för att så småningom jobba fullt.

Det enda man ska undvika sedan är mycket tungt arbete, annars kan man leva som vanligt. Ca 70% blir av med sina besvär och de flesta övriga blir bättre än innan operationen. Några blir sämre, men det kan jag inte tänka på nu.

Så då vet ni, ifall ni undrade.

PS: Förutom att jag skakar av rädsla känns allt helt lugnt. ;D

Godmorgon!

Jag vaknade med ett ryck klockan 8.30. Jag rusade upp, eftersom jag hade tvättid klockan sju, in på toa, in i köket, på med tevatten, fram med tekoppen. Kollade klockan på mikron.

6.30!!!

Så kan det gå. Jag vaknade ordentligt i alla fall.

Vid sex-sjutiden ikväll läggs jag in på sjukhuset. Det blir skönt att få det gjort nu.

Jag vill tacka alla snälla, gulliga bloggvänner för alla lyckönskningar inför operationen! Ni är så gulliga och jag är jätteglad att jag har ert stöd.

Vi hörs senare. Hoppas ni får en underbar Onsdag så länge!


Nattens grubblerier

Ojsan, jag vaknade visst efter ett par timmars sömn igen.

Jag har några MYCKET VIKTIGA funderingar som håller mig vaken.

1. Jag ska ju låsa in datorn i ett skåp på sjukhuset. Var gör jag av nyckeln under operationen? (Det ordnar sig, jag vet) 

2. Är 37,2 grader feber? (Nej, det vet jag väl att det inte är, men jag är livrädd att bli sjuk)

3. Får jag låna Musonens väska?  (Har redan frågat. Mitt i natten. Jag fick. Vilket var bra eftersom jag redan packat i den...)

Ja, det här är alltså nattens grubblerier. Man får ju vara glad att man inte har värre funderingar, men det är ganska lustigt att sådant här kan hålla mig vaken.

Nej, nu kommer det ett tåg som ser lämpligt ut att hoppa på. Jag hoppas det är ett sovtåg och att det åker ifrån alla hjärnspöken. Godnatt med er! 


                             


Och Godmorgon till alla som vaknar före mig. Ha en trevlig Onsdag allihopa.

Viktiga nyheter!

Häromdagen pratade vi med vårt barnbarn på Skype.

Hon är en riktig skojare den lilla tjejen.

Skratta och busa är nog hennes favoritsysselsättning.

Äta är inte heller dumt.

Och nu har det hänt något i den lilla sötnosens liv.

Något som är väldigt viktigt när man gillar att äta.

Kolla HÄR får ni se.

Ändrade planer

Jag tänker skita i operationen och åka till något varmt ställe istället!

Strunta i julen och det grå Sverige. Sola. Bada. Dricka paraplydrinkar. Glömma alla bekymmer.

Vad säger ni? Är jag galen? Äh! Jag kan väl steloperera mig en annan gång för sjutton!

Ska bara köpa en trisslott först. Sen drar jag.

Ska ni med? 



 

         =



           &


Godmorgon!

Jag fick inte veta hur det gick. I drömmen alltså. Eller så är inte tävlingen avgjord än, inte vet jag.

Idag ska jag ta det lugnt. Vara hemma. Julpynta lite. Slå in paket. Packa väskan till sjukhuset.

Imorgon läggs jag in.


Jullådan väntar.

Ha en underbar Tisdag ni också!

Vad betyder den drömmen tro?

Natten till igår hade jag en ovanligt verklig och spännande dröm.

Jag (vi, men jag minns inte vilka mer än jag) var hemma hos mina föräldrar där jag växte upp. Det var så skumt. Det kändes att det var någon mer i huset som inte hörde hemma där. Inbrottstjuvar.

Det ovanliga var att det inte försvann saker. Tvärtom dök det upp prylar som inte hörde dit. Jag letade efter "tjuven" överallt trots att jag var rädd. När jag kom in i badrummet hörde jag ett sorl från badrumsspegeln.

Jag öppnade spegeln och möttes av ett enormt jubel! En jättepublik satt där på andra sidan spegeln i en jättestor lokal. Vi var utvalda att delta i en stor tv-sänd tävling! Vi kunde vinna alla dessa saker som hamnat i vårt hem plus en massa annat fint. 

Då vaknade jag! Såklart!

Nu vill jag veta hur det gick, så därför går jag och lägger mig nu.

                                       
                                      
                                          Godnatt och sov gott allihopa!

En heldag på stan

Oj vad ni bloggar! Jag hinner ju inte med, och inte har jag något att att säga heller. Har varit på mammografi och till distriktssköterskan. Handlat nästan alla julklappar, lämnat tillbaka tröjan, köpt tre t-shirtar och ett par mjukisbrallor. Utan att prova. De passar. Nästan. Bara en t-shirt som inte var perfekt, men den får duga.

Kryckorna och jag är inte vänner än. De är jobbiga och ramlar omkull hela tiden. Hoppas vi hinner bli kompisar innan jag behöver dem.


Här står jag och posar för er skull.

Nu ska jag lära Mumannen att tvätta.


Nattsudd

Jag kan inte sova. Det kan bero på att jag sov tio timmar igår natt. Eller så kan det bero på att tankarna snurrar för mycket. Just nu är det grubbel om de mest fåniga saker. "Kan jag verkligen ha datorn med mig till sjukhuset?....Blir den inte stulen då?....Men man ska ha mobil med sig...blir den också stulen då?....Man ska inte ha värdesaker med sig ju...." Ja, ni hör hur jag håller på. Sådana oväsentliga grubblerier ägnar jag mig åt mitt i natten.

Bättre att slå på datorn istället en stund. Det har min KBT-tant sagt så det är helt legitimt.

Idag ska jag på mammografi och till vårdcentralen för att låna kryckor och annat som behövs. Och så ska jag till stan en sväng. I förrgår köpte jag några tröjor utan att prova och fick såklart lämna tillbaks ett par av dem igår. Istället köpte jag andra tröjor utan att prova och en av dem ska jag lämna tillbaks idag.  

Så det kan bli va...

Dessutom måste jag ju helst hitta en ny tröja idag istället för den jag lämnar tillbaka. När man är nyopererad vill man väl ha mysiga mjukiskläder på sig? Och man orkar inte tvätta ofta. Så jag måste handla. Och jag tänker inte prova idag heller.

Nu är visst sovtåget är här igen. Bäst att hoppa på så jag inte missar det.

Antagligen kommer jag sova som bäst precis när det är dags att vakna, därför passar jag på och "gör en Nanna", alltså fuskar en aning och säger så här nu istället:

Godmorgon! Ha en fin Måndag allihopa!

Oops...

Det hjälpte visst inte att suga varje dag...


   


Litet försvarstal

Jag sov tio timmar inatt, tror ni det räcker? Jag har varit utan min värkmedicin i några dagar pga blödningsrisken under operationen på Torsdag. Utan den känner jag mig sjuk och febrig, men jag har inte feber. Kan vara att jag har ont överallt kanske? Jag får inte bli sjuk nu!

Några undrar hur det kan vara is på sjön när det är plusgrader ute. Ja, nu är det plus igen, men det har ju varit 8-10 minus på nätterna i Uppsala ett par dygn och några minus på dagtid också. Det räckte för att flera småsjöar skulle bli isbelagda. I sjön där Mumannen fiskar var det 4-5 cm is igår, men fortsätter det vara plusgrader försvinner ju isen snart.

Så då vet ni det alla ni som tänkt fiska idag.

Några tycker att vi är taskiga som skrattar åt Mumannen och att jag är dum som skriver inlägg om honom. Då kan jag berätta att den som blir mest skrattad åt i den här familjen är JAG. För alla knasiga grejer jag gör. Vi är såna i vår familj. Vi skojar med varandra och tycker det är kul. Mumannen läser och godkänner alla inlägg innan jag publicerar dem, skrattar åt dem och tycker det är kul att bjuda på sig själv.

Så då kan ni sluta oroa er. 

Godmorgon! Ha en fin Söndag allihopa!

Vi har alla våra intressen

Mumannen skjutsar mig och Mudottern till stan.

Mudottern till Mumannen: Vad ska du göra när vi går på stan?

Mumannen: Jag ska åt det där hållet...<pekar bakåt>.

Mudottern: Men vad ska du göra?

Mumannen: Jag ska åka till sjön och se om det är is.

Mudottern och jag: HAHAHAHAHAHAHAHAHA!!

Mumannen: Jaha!!! Så det var kul??? Nu blir det såklart ett blogginlägg! <Fortsätter med larvig röst>: "Mumannen har åkt till sjöööön för att kolla om det är iiiiis! Haaaar ni hört på maken!!!"

Jag: NU blev det ett blogginlägg...





PS: Det var is på sjön.

Matbloggning

Snart kommer Mudottern med pojkvän och äter middag.

Stekt lax med tomatsallad, potatis och en jättegod och lättlagad sås som Musonen 2 och Musvärdottern lärt oss.

Man kokar lika delar grädde och creme fraiche, fiskbuljong och massor med citronpeppar.

Mycket balsamvinäger i tomatsalladen!


               

Hoppas ni också får en trevlig Fredagkväll! 


Vi har stort intellektuellt utbyte av varandra

Mumannen från köket: Blablablablablabbla.

Jag i vardagsrummet: Om det är mig du pratar med så hör jag inget!

Mumannen: Blablablablablablaa....

Jag: Om det är mig du pratar med så hör jag inget!!!!

Mumannen: Va???? (kikar fram och flinar) Blablablablablablaa....

Jag: Ska du ha stryk eller?

Mumannen (härmar med larvig röst): <ska du ha stryk eller...> Blablablablabla...


Senare samma dag...


Jag:
Köpte du nåt gott?

Mumannen: Det sa jag ju att jag gjorde!

Jag: Det hörde inte jag.

Mumannen: Du svarade ju...

Jag: Ja, men då hörde jag väl då...


Tur att Mudottern med pojkvän kommer och styr upp lite ikväll.


Godmorgon!

Jag vaknar, går på toaletten och när jag kommer ut därifrån står det te på bordet och min dator är påslagen. Medan jag sitter i soffan och gör morgoninlägg blir sängen bäddad och teet påfyllt.

Så har jag det nästan varje morgon. Bra för mig va?


                                 

Och nu när jag sitter här blir en handlingslapp skriven och snart åker Mumannen och handlar.

När han kommer tillbaka från affären har jag kanske börjat vakna till. 

Ha en underbar Fredag ni också!   

En utmaning för den som vill

Britt gjorde en utmaning på sin blogg igår, och alla som har lust får ta sig an den. Och jag har lust (och inget vettigare för mig).                                                     

3 saker som jag minns som om det vore igår:
* Min studentdag. Och mina barns studentdagar.
* När mina tre barn föddes -84 -85 och -89. 
* När jag fick veta att jag skulle bli farmor.
Och så minns jag när Palme mördades, tsunamin, terrorattacken 11/9, när Anna Lind mördades och Tjernobylkatastrofen. Och när jag träffade Mumannen (men det var ingen katastrof)  

3 saker som jag ogillar:
* Att dammsuga. Jag gråter nästan. 
* Flugor, myggor och tvestjärtar. 
* Fötter 
Och så ogillar jag mjölk, latte (HUR kan man förstöra kaffe så?) och sushi (ifall ni vill bjuda mig på middag).  

3 saker som jag gillar:
* Blogga! 
* Resa. Helst långt bort. 
* Träffa mitt barnbarn. Och mina barn. 
Jag gillar även glass, choklad, lax, kyckling, lakrits, jordgubbar, grädde, fläskfilé, sill, julskinka, oxfilé, fetaost, öl, vin och en massa annat (ifall ni vill bjuda mig på middag). 

3 bloggar jag följer dagligen:
Egoinas mamma 
Britts Betraktelser 
Anne, Ellis, William, Tiara, Kina, Amadecasa, Ulrika, Kadri, Pjoltas och sjuttielva bloggar till som är lika viktiga för mig.  

3 låtar som jag lyssnar mycket på nu för tiden: 
* Ing- 
* e-
* n (jag gillar en massa låtar, men är dålig på att verkligen lyssna på musik)

3 TV-program som jag följer:
* Idol 
* Grey´s anatomy
* Lyxfällan
Jag gillar också heminredningsprogram, Halv åtta hos mig och musiktävlingsprogram (INTE dansbandskampen!), men ärligt talat kollar jag inte så mycket på tv längre. Jag bloggar istället.


Ja ja, jag VET! Jag klarade inte utmaningen, men jag KAN inte säga bara tre saker av varje. 

Det är fritt fram för alla som vill att försöka så får ni se vad svårt det är. 


Här är i alla fall jag på min studentdag 1983.

 
Jag var 21 år och gravid med Mudottern. Nästan exakt på dagen 20 år senare var det hennes tur att ta studenten. 


Det där med rosa stämmer i alla fall

Jag hittade ett roligt test hos Stattinskan och Systerystersdagbok som jag inte kunde låta bli att göra.

Jag är tydligen en sexa! Såna här är sexor:

Du är balanserad, harmonisk och gillar ordning och reda. Du är trygg och ärlig och har du familj prioriterar du den framför allt annat. För den är du beredd att göra vad som krävs. Du är populär och folk dras till dig som du vore en magnet, det beror väl kanske på att du är så attraktiv. Du är sensuell och en riktig romantiker som älskar allt vackert.

Du kan ibland verka konflikträdd och trångsynt eftersom du liksom vägrar att inse att något är fel. Detta märks särskilt när det gäller familjelivet för du vill in i det sista allt ska vara lika bra som det alltid har varit.

Du har lätt för att skaffa en partner men du väljer med omsorg och ser mer till de inre kvalitéerna än till ett tilldragande yttre. I ett förhållande är du väldigt omtänksam men har kanske en tendens att ge alltför mycket av dig själv.

Venus är planeten som regerar sexorna. De bästa färgerna är alla nyanser av rosa och blått.


Ja, alltså.....ett par saker stämmer ju, men man ska kanske inte ta alltför allvarligt på sånt här.....

Succé för sensationsrubriker

Mitt lilla experiment med sensationsrubriker igår morse var mycket lyckat. Besökssiffrorna steg med 70%! Det kan i och för sig ha att göra med att min favoritbloggerska länkade till mig också.

Men man vet aldrig, kanske det var rubrikerna...

Kenza, Kissie och Foki får passa sig om det fortsätter på det här viset! ;D

                          

                                       Godmorgon! Ha det bra idag hörni! :)

Jag har läst Metros rubriker idag

Tydligen får man mobilsurfa medan man kör bil.

Det är inte olagligt enligt högsta domstolen.

Jag ska testa imorgon när jag kör till jobbet.

Det står inget om att man måste ha körkort heller.

Och det är ju tur för mig som inte har det...



Sen när jag kommer till jobbet måste jag skälla ut min chef

Det känns lite jobbigt tycker jag. Hon har inte gjort mig något illa.

Faktum är att hon är den bästa chef jag någonsin haft.

Men jag vill ju inte dö...



Och på tal om att dö, jag trodde ju att Tomten var död.

Men tänk så fel jag hade.

Snart kanske jag till och med är gift med en...



                        

 


Viktigt meddelande! Köldrekord som orsakar kaos i delar av landet!

Mudottern! Du borde komma hit en sväng! Vi har en jätteviktig, fin pesent till dig! Vi har köpt den på NK så det är inget skit minsann, och den matchar din smak helt perfekt om man bortser från att du är ganska (väldigt) genusmedveten.

                           

Det är den andra December nu så om du kommer idag får du öppna två luckor!
Ps: Det är choklad i! Då kommer du väl och hämtar den? ;D Det var det viktiga meddelandet...

Ja, just det, det där med köldrekord ja. Det är sex minus i Uppsala just nu, och jag hittar inga långkalsonger. DET kan man kalla kaos!!!!

Okej då, jag erkänner, jag försöker locka läsare. Sist jag exprimenterade med Aftonbladet-rubriker ökade mina läsarsiffror med 30%, så jag tänkte kolla om det var en tillfällighet eller om samma sak händer igen...förlåt..:D

Godmorgon! Ha en underbar Onsdag allihopa!


Jag har fått en award av Britt!

Roliga, underfundiga Britt som har bloggen Britts betraktelser där hon på ett skönt sätt berättar dråpliga historier mestadels från sitt eget liv, har gett mig en award. Jättekul att få uppskattning för mitt bloggande av någon som jag gillar jättemycket och läser varje dag, så tack snälla Britt! 

                                       

Nu ska den här awarden skickas vidare till några bloggare som jag gillar. Jag tycker om så många så det är svårt att välja ut några få, men i alla fall så har jag valt att ge denna till:

Kina som bor i Turkiet med sin man och lille Alex som precis börjat skolan. Hon skriver med värme och humor om sitt liv i Turkiet och berättar roliga och gulliga episoder ur sonen Alex tillvaro. Just nu är Kina och Alex hemma i Göteborg för att fira jul med mormor.

Ulrika som är en helskön kvinna med en skitsnygg blogg där hon skriver roliga inlägg om allt möjligt, tex rynkkräm, pressylta, snus, forntid och Anders Bagge:) Dessutom kanske hon kan behöva lite uppmuntran, eftersom hon tydligen varit in på 40-års-besiktning idag. ;D

Tiara som är en fin 18-årig tjej som bloggar om sitt liv som student och blivande mamma. Hon har även en del roliga hyss för sig, bl.a har hon spelat in en film där hon sjunger en låt utklädd till LadyGaGa, och nu lovar hon att det kommer mer videobloggning framöver. Igår fick hon nycklarna till sin efterlängtade lägenhet, Grattis Tiara!

Egoinas mamma vars blogg jag blir på bra humör av att läsa! Den är full av sjuk, fräck humor blandat med djupaste allvar, fyndiga visdomsord m.m. Jag vet att hon inte tar emot utmaningar (för då skulle hon inte få göra annat) och antagligen inte skickar awarden vidare, men det gör inget. Jag tänker ändå ge den här till Egoinas mamma, som betyder så mycket för mig och har blivit min vän på riktigt. 

1:a December

Roliga Ellis har en tävling som hon kört varje dag ett tag som hon kallar "Dagens citat". Hon visar en bild som man ska hitta på ett citat till och sen utser hon en vinnare samtidigt som hon visar en ny bild. Igår var jag roligast enligt Ellis! Och i förrgår...hehe.

Idag har hon en ny bild igen. Det är JÄTTEKUL! Prova ni också vetja!

Ska ni se julkalendern förresten? "Superhjältejul". Hoppas barnen blir nöjda.


  
Godmorgon! Ha en bra första December :D


RSS 2.0