Livet kom emellan

Jag var ju på gång med bloggandet, men kom av mig. Igen.
Och så gick min lilla pappa plötsligt bort, och sedan dess.. har knappast ens haft tid. Det är ju helt sjukt hur mycket som ska orkas med att ordna och fixa efter en nära anhörigs död.
 
 

Ett år senare

Vilket skandalöst beteende!
 
Att ha en blogg och ta en paus på drygt ett år.
 
ETT ÅR... 
 
Men nu får det banne mig vara nog med pausandet. Nu har jag loggat in för första gången på detta år.
Allt ser annorlunda ut, lösenordet var glömt och ni har kanske glömt mig och min kära Mufamilj också.
Men jag ska nog påminna er. Ni kommer antagligen tröttna flera gånger om.
 
Först får ni se bilder på mina absoluta favoritpersoner i hela vida världen och runt universum och tillbaka.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Glad midsommar på er

Musonens lunga tyckte idag var en bra dag för en liten kollaps. Han fick i alla fall åka hem utan dränage den här gången. Håll tummarna för att han inte blir sämre i helgen. 
 
Det var den dåliga nyheten. 
Nu kommer den bra.
 
Uppehållstillståndet är klart! Det betyder att Musonen snart har sin lilla familj här. Lättnaden känns (för mig) som att äntligen få luft efter att ha hållit andan alldeles för länge.
 
Men, men, idag är det midsommarafton, så Elsa och jag hoppas att ni alla har en riktigt fin dag och kväll! 
 
 
 

Lilla jakthunden

 
Ju längre jag väntar med att blogga desto större prestationsångest får jag. Jag måste ju ha något att komma med när det gått så lång tid. Kan ju inte slänga ut ett fånigt, ogenomtänkt inlägg endast en gång i månaden..
 
Eller kan och kan, det kan jag väl visst det om jag tänker efter. Jag får väl försöka övertyga min envisa perfektionisthjärna om att det är helt ok att vara ogenomtänkt och fånig precis så ofta eller sällan man vill i sin egen lilla blogg.
 
Jag kan ju alltid berätta om något så ovanligt som... Elsa.
Minns ni henne? Vår hund, ni vet.
 
 
 
 
 
 
 
 
Elsa löper och har lite ont i ett öra. Annars är det bra med henne. Hon trivs med att ha en egen gräsmatta att vakta här på landet. Det är lugnt och skönt och hon sitter mest i gräset och spanar ut över ägorna medan jag rensar och gräver i rabatterna.
 
Samtidigt har det aldrig varit mer spännande. Varje promenad är ett äventyr. I början gick det knappt att gå med henne. Hon blev liksom överväldigat galen och heltokig av alla spännande djurdofter. För att inte tala om när vi sprang rakt på en hare eller så.
 
Nu har hon vant sig lite, men fortfarande studsar hon förväntansfullt iväg med nosen i vädret på våra promenader. 
 
Och får man inte jaga harar så finns det ju annat mumsigt där ute.
Harlortar, älgspillning, diverse växter...
 
 
 
 

Hemma hos

Att förklara varför jag bloggar så sällan känns bara dumt (eller så har jag ingen bra ursäkt).
Jag har i alla fall inga planer på att lägga ner bloggen (har fortfarande planer på att skärpa mig).
 
Har hört ryktas om att ni vill se hur vi har det här på landet (ja, det kan ha rört sig om en eller två kommentarer).
 
Vi har inte renoverat klart allt (och kommer nog aldrig bli helt klara heller) meeeeeen... här kommer ändå kök, hall och vardagsrum.
 
 
Fönstren ska bli helvita överallt (utom på själva glaset, vi gillar utsikten).
 
Den efterlängtade kökssoffan hittade jag på Jysk av alla ställen. Dynan sydde jag igår. Utan att svära en enda gång. Symaskinen och jag börjar bli kompisar (nåja.. jag vill inte längre slänga ut den lika ofta varje gång jag syr).
 
Klockan på hyllan var brun innan, så jag målade den (den är av gediget trä, kanske teak eller ek eller nåt. Teaknörden Mudottern hamnade i chock när hon fick se att jag målat över ett eventuellt teakföremål ;)).
 
Förlåt Mudotter.. ;)
 
 
En annan del av köket.. Vitvarorna är bytta, utom kyl/frys. Vi ska bara hitta den perfekta först (den ska vara liten men rymma jättemycket, billig, energisnål och jäkligt snygg, vi får se hur det går..)
 
 
Panelen såg inte klok ut innan. Jag har skrapat bort gammal färg mellan plankorna och målat och målat och skrapat och fogat och målat..(och grinat lite däremellan).
 
 
Hallen hade en fruktansvärd tapet och fult furutak innan vi satte klorna i den. Nu är det fint som tusan, men väggarna har börjat spricka ovanför dörrarna (får hjärtklappning bara av att skriva det).
 
Det är dock "bara" att laga med glasfiberremsor, spackel och färg. Har redan lagat några i vardagsrummet och det gick som en dans. (Dåligt försök till positivt tänkande. Har fortfarande hjärtklappning).
 
 
Vardagsrummet hade också en fruktansvärd tapet. Och de mest fruktansvärda väggar man kan tänka sig, gånger hundra. Vi fick anlita en målare att bredspackla den värsta väggen. Jag är nu hyfsat nöjd om jag inte tittar för nära (förutom med de sprickor som är kvar att laga) (hjärtklappning igen).
 
 
En annan vinkel av vardagsrummet.
 
 
 
Ja det var allt för den här gången. Frågor på det?

Ska bara...

Förlåt!
 
Jag har inte glömt att jag har en blogg. Och jag planerar att skärpa mig. Snart. 
 
Ni får några snöiga bilder så länge.
 
 
 
 
 
 

Soptricket

Flisan tyckte nog det var väldigt konstigt att Elsa inte kommit på den briljanta idén att tömma sophinken nu när vi saknar köksluckor och allt.
Nåja, nu har Flisan visat hur man gör. 
Vad bra.. ;)
 
 
 
 

Dip dye del 2

Har kört med dip dye i några omgångar nu (del 1 ser ni här).
 
 
Har testat Beckers tapetgrund, tapetfärg, panelgrund och lackfärg. Vit och antikvit.
 
 
Men nu ska det tydligen bort för alltid.. suck.
 
 
 
 
 
De verkar har renoverat klart. Synd. Utöver dip dye har det varit som en dröm med alla smakprover på golvet.
Spackel, maskeringstejp och små bitar av kabel och annat mumsigt...

Fira genom att inte fira

Med risk för att bli en glädjedödare vill jag ändå säga att jag blir aningen matt av allt firande så här års.
Och allt man "ska" komma ihåg att säga till alla hela tiden som alla andra tycks komma ihåg och jag är så himla dålig på.. God jul, gott nytt år och god fortsättning till höger och till vänster.
Det hopar sig en aning för oss (vi har några födelsedagar nu också) så min egen födelsedag har jag bestämt mig för att ställa in för resten av mitt liv.
Eller åtminstone tills vidare, vi får väl se hur det känns när jag närmar mig 90 eller så.. 
 
 
Så här firade Elsa nyår. Hon fann alla smällande nyårsraketer ytterst ointressanta och ovärda någon som helst uppmärksamhet och var nöjd med sin vanliga supergoda mat och lite kli på magen.

Lycka enligt Elsa

Några centimeter snö, en enda minusgrad, inga snöklumpar i pälsen, ingen köldkramp i tassarna, ingen jacka. Mer perfekt väder än så blir det inte tycker Elsa. Hon visade sin lycka med fullständig glädjefnatt, snabba rusningar, lekinviter och rekordhöga hopp vid favoritleken "fånga snöbollar i luften".
 
 

Vad vi gjort sedan senast

 Firat jul.
 
 
Träffat Mudotter och Flisan.
 
 
Promenerat i timmar i solen.
 
 
Firat silverbröllopsdag med målarpenslar i händerna.
 
 
Vilat framför varma lampan.
 
 
 Fått en jättesöt och pytteliten kompis.
 
Och snart är det nyår.
Vi ska packa och Mumannen jobbar kväll.
Men det är visst samma som med julen har jag hört, det blir nyår ändå.

Det blir jul ändå, har jag hört

 
Hej på er alla mina tusentals läsare, vad har ni för er såhär dagarna innan dopparedan?
 
 
Städar? Kokar knäck? Bakar pepparkakor?
 
 
 
Det gör inte vi.
 
 

Dip dye

Nu tror väl ni att jag varit till frissan och färgat håret idag. Men det har jag inte!
 
 
Det är hemmafärgat. Beckers tapetgrund.
 
 
I know... så sjuuuuuukt snyggt!

Vill sova gott

Inte bara Elsa vill ha en skön säng, vi vill också! Så i morse när vi vaknat släpade jag ut vår asgamla och fruktansvärt dåliga säng till "slängrummet" (som gästrummet numera förvandlats till).
 
 
 Några timmar senare kom två starka karlar och bar in vår nya sköna säng.
 
 
 Jag packade upp alltihop och skruvade fast benen.
 
 
 Hallå.. vad gööör du?
 
Sen fick jag hejda mig lite. Blir så irriterad på att min kropp inte klarar sånt här. Jag vill göra ALLT själv! Men då blir straffet "ont överallt", så jag väntade ändå på Mumannen med det sista.
 
 
 Sen gjorde vi klart, bäddade med nya gosiga täcken, kuddar och sängkläder.
 
 
 Nu ska det bli intressant att se hur Elsa gör.. Hoppar hon som vanligt upp till oss i vår nya (mycket högre) säng, eller sover hon i sin egen inatt? ;)

Fröken kräsen

Lilla fröken Elsa har sina idéer. En av dessa är att det ska vara väldigt, väldigt mjukt och gosigt där man sover.. Annars sover man helt enkelt inte där, punkt.
 
Nu har täckena som hon har i sina bäddar blivit gamla och äckliga och jag har ingen lust att göra nya (jag sydde de gamla av ett vanligt stort "människotäcke").
 
Ja, ja, hon är kanske lite bortskämd... bla bla bla... ;)
 
Nåja, nu efter en massa letande har jag äntligen hittat den perfekta dynan.
Den är billig, tjock, mjuk och lagom stor, det verkar inte fastna varken päls eller smuts på den och den kan maskintvättas (här köpte jag den).
 
Och det viktigaste av allt...
 
 
DEN BLEV GODKÄND!!!
 

Djurplågeri..

Matte påstår att jag blivit lurvig och långhårig.
 
 
Och...? säger jag då. Men inte svarar hon på det.
 
 
Lurvig... Hmpf...
 
 
Nu har hon plågat mig i ett par timmar och tycker att jag ska stå upp för att visa hur fiiiiiiin jag blev.
 
 
Det kan hon fetglömma...

Veckans väderrapport

Dimman låg så tät att vi bara kunde ana åsen där på andra sidan åkern.
 
 
Marken var vit av frost.
 
 
Elsa var lycklig och som vanligt var allt väldigt spännande.
 
 
En morgon var dimman borta. Elsa var fortfarande lycklig.
 
 
Plötsligt hände en vädersensation. Vi fick se SOLEN!
 
 
Jag blev euforisk.
 
 
Elsa fortsatte som om ingenting hänt med en av sina favoritsysselsättningar...
 
 
Dyka i högt frostigt gräs.

Farliga vovvarna

Matte har stängt in oss i köket en stund, för Mathem kommer. Hon påstår att de kanske kan bli rädda för oss.
 
 
Ja.. vi ser ju ganska skräckinjagande ut förstås..

En dag i Hörnis liv

En lugn morgon. Elsa var ut och kissade, fick mat, allt var som vanligt.
 
Åkte till IKEA för att köpa kaffekoppar. Sen till Mio för att titta på en matta som vi blev kära i häromdagen. Upptäckte att Mumannen numera nog är lite mer kär i den än vad jag är.
Åkte hem igen.
 
Klädde på Barbiefamiljen, borstade deras hår, fyllde deras garderob, bäddade barbiesängen och gjorde hela gänget, deras hästar och hund färdiga för resa norrut. Mumannen såg lite orolig ut medan jag hade kul med dockorna.
 
Gick en fullt normal långpromenad med Elsa. Kom hem. Möttes av en fruktansvärd stank och en Muson som hade öppnat balkongdörren på vid gavel och kväljande for runt och letade efter källan till stanken.
Hjälpte till att leta, golvet stank i hallen och i köket men det syntes inget konstigt.
 
Rev fram mopp och såpa och skurade golv, dammsög, gick till soprummet med dörrmattan som också stank, tog en tvättid då våra kläder också börjat stinka. Tvättade kläderna. Stanken lade sig och försvann. Vi har fortfarande inte fattat vad det var.
 
Fick samtidigt tvärstopp i diskhon. Inga som helst tecken på att vattnet ville rinna undan överhuvudtaget.
Efter två timmars fruktlös kamp med maskindisktabletter, bakpulver, ättiksprit och flera liter kokhett vatten var jag beredd att ge upp och ringa rörmokaren. Då släppte proppen.
 
Nu var klockan fem och jag hade inte ätit på hela dagen.
 
Började laga mat. Mudottern ringde. Försökte laga mat samtidigt som jag pratade med henne. En finhackad lök flög ner från skärbrädan ut över halva köksgolvet. Stängde ut Elsa från köket, skrapade ihop löken och torkade köksgolvet. Lagade färdigt maten. 
 
Packade ner kaffekopparna i en flyttlåda. Sjönk ner i soffan. Åt.
 
Ja det var min gårdag det. Vi har i alla fall ovanligt rena golv just nu. Och en skinande blank diskho.
 
Och idag har vi blivit husägare.
 

Omplacering

När man har levt väldigt många år av sitt liv nedpackad i en kartong som stått i ett kallförråd luktar man inte så jättegott.
 
 
Då kan man få sig ett långt varmt bad i ättiksprit samt en rejäl skrubbning med diskmedel efteråt.
 
 
Sedan är det bara att lägga sig på tork vid ett element och vänta på att få flytta till ett bra mycket mer kärleksfullt hem än det här..

Tidigare inlägg
RSS 2.0