Glad Påsk

Från i förrgår. Solen lyste så fint, utom precis när jag tog den där bilden.
 
 
Det här är från igår. Vi får promenera genom sjöar för att komma till vår åker..
 
 
...där snön fortfarande ligger vit. 
 
 
Också från igår. Men idag var det lika soligt.
 
Nu har vi visat att det har blivit lite vår här. Men vad vi egentligen ville säga i det här inlägget var..
 
Glad Påsk från Elsa och Flisan. :)
 
Och från mig också förstås.
 
(Alla bilder blev suddiga för jag var, av någon outgrundlig anledning, lite full i skratt hela tiden. ;))

Sötaste

Det låg ett vadderat kuvert i vår brevlåda. TILL MIG!
 
Jag såg direkt vem det var från.. en av de mest generösa och omtänksamma människor jag vet, Malin. :)
 
Ett gulligt påskkort och ett sött litet paket gömde sig i kuvertet.
 
 
När jag öppnade paketet blev det ännu finare.
 
 
Och i det rosa pappret fanns ett par Happy Socks! Såna fina gladstrumpor!
 
Tack snälla, snälla, söta Malin, du är då för underbar! 

Hoppas det håller i sig

 
Klockan är bara åtta och jag har redan hunnit bädda rent och bakat brownies.
(och gjort ett inlägg)
 
 
Fråga mig inte var den energin kom ifrån..

Sparar till en hund

Den där pälshögen är större än vad som framgår här.
 
 
Och Elsa är mindre. Eller i alla fall har hon lite mindre päls.
 
 
Huvudet och öronen är jag nöjd med.
 
 
Imorgon ska vi ta tassarna och klorna och en del annat som behöver bättras på lite.
 
 
Det blir väl roligt Elsa? ;)

Mera påsk

 
Inte för att påsken är viktig för mig, men det är ändå roligt att ordna lite påskfint när vi får allra viktigaste finbesöket i helgen. 
 
 
Äggjakt, för ett år sedan.

Bottenskrapet

Lillkycklingen har fått oväntat besök av småkusinerna från andrasorteringen i djupaste botten av påskpyntlådan.
 
"Pip pip" säger den ena. Den andra säger ingenting (det är lite svårt att prata när man tappat huvudet).

Skärpning pågår

Min kropp tillåter mig inte att bli sittande länge vid datorn just nu. Och ibland måste man lyda sin kropp har jag hört. Det är därför jag har bloggat och kommenterat lite mindre än vanligt ett tag.
Man kanske kan tycka att det borde gå snabbt att slänga ihop ett inlägg... Och ja, det kanske det borde, och säkert gör det för er normala människor också.
Men för mig tar det en halv evighet att välja vilket/vilka av alla femtio likadana foton jag vill använda, ladda upp dem på photoshop, beskära, minska storleken, kanske förbättra dem lite och ladda upp dem på bloggen. Och en hel evighet att hitta på vad jag ska skriva, ändra texten tjugo gånger, publicera, och sedan rätta den publicerade texten ytterliggare tio gånger innan jag är hyfsat nöjd. 
Och långt innan dess har jag hunnit få skitont överallt. Särskilt i huvudet, nacken, käkarna, axlarna, armarna, händerna, höfterna, benen, knäna, fötterna.. till och med i bihålorna.. Ja, ni fattar. 
Så jag måste försöka skärpa mig ett tag. Får väl se om det hjälper. 
 
 
Ett par av mina femtio nästan likadana påskliljebilder..
 
 

Lillkycklingen

Lillkycklingen som helt mirakulöst hittades efter ett år under vår soffa (se här) mår alldeles utmärkt, om ni undrar (klart ni gör).
 
 
Den har fått sin plats mellan änglarna och Lilla Mus finkycklingar på hyllan i köket.
 
 
Kan inte bli så mycket bättre för en stackars krake till bortglömd filur..
 
 
Desutom har Lillkycklingens småkusiner fått flytta in i en kruka full av vårblommor.
 
 
  De har inte heller mycket att klaga på, de små liven.. "Pip pip... se så glada vi är!"
 
 
"Inte ett dugg rädda att bli kastade under soffan och bortglömda ett helt år..."

Det gäller att fokusera på rätt saker

Har köpt vårblommor till köksfönstret.
 
 
Ops, jag råkade fokusera fel...
 
 
Bättre så..
 
 
Så fint.
 
Nu går vi ut i solen!

Vårtecken

Jag är fortfarande trött, men igång i alla fall. Elsa vaknade pigg och glad som en solig vårdag. Som idag ungefär, solen lyser och isen smälter trots tre minusgrader i skuggan.
På tal om solen så lyser den in genom de skitiga fönstren som värsta strålkastarskenet och avslöjar minsta lilla dammkorn och skavank.
Trots att jag älskar våren brukar jag få en dipp varje år när den är på gång. Känner mig helt orkeslös samtidigt som jag får ohejdad lust att riva ner alla fula tapeter och slänga ut varenda gammal ärvd, risig möbel och utstliten prydnadskudde.
Men jag gör mitt bästa för att mota undan min solen-lyser-in-och-avslöjar-dammet-som-jag-absolut-inte-orkar-städa-bort-ångest. Det är ett i-landsproblem. Det går över. Jag drar ner persiennerna och tar med Elsa ut i solen och njuter istället.
 
 
 Skönt med solhatt tycker Elsa.

Helt slut

Så här låg Elsa i flera timmar efter att vi kommit hem från veterinären i förmiddags.
Vaken men med tom blick.. 
 
Hon har dreglat och mått illa och kräkts rejält en gång. Det är nog normalt när man fått lugnande medel.
När Flisan fick ben gick Elsa och lade sig. Nåt liknande har aldrig tidigare hänt den matgalna hunden.
 
Själv har jag sovit i soffan ikväll. Verkligen SOVIT. Helt otroligt, jag sover aldrig i soffan... Vaknade av att Musonen försökte väcka mig och frågade om han skulle gå ut med Elsa. Så snällt av honom. Nu tänker jag sova igen. Fast i sängen. Godnatt med er!  

Veterinärbesök nu igen

Så här låg Elsa i morse och försökte se oberörd ut, men egentligen var hon orolig och pep för fullt.
Hon märkte på oss att något var på gång.
 
 
Och det var det också. Ett veterinärbesök.
Här har hon precis fått lugnande och är på väg att somna.
 
 
Och nu är vi hemma igen, Elsa har vaknat men är jättetrött och lite yr och vimsig.
 
Allergivaccinet hade inte kommit, så det får vi vänta på ett tag till. Men örat ser bättre ut! Vi kan inte ropa hej än, det är inte bra, men mycket bättre! Det är på väg åt rätt håll, TACK OCH LOV! Och mungiporna är jättefina. 
Vi ska fortsätta dunderkuren som är av amerikansk modell. Ibland är de inte så dumma de där amerikanarna.
Vår veterinär är inte heller dum. Hon kollade upp detta åt oss trots att hon var väldigt negativ från början, det är vi så tacksamma för.
Och så har hon en ursöt liten hund. En långhårig Jack Russel där "något gick fel" så han fick alldeles för långa ben och underbett. Men ett ovanligt gott hjärta enligt sin matte. 

Ingen lust

Vi orkar inte riktigt engagera oss i bloggandet just nu. Det blir liksom bara inte av. Så kan det vara ibland..

Snart är det påsk

Vilken tur att vi råkade städa under soffan precis nu då...
 

Vinkevink godnatt

Här är åsen från vår åker. Man skymtar en utkiksplats ungefär mitt i bild.
 
 
Och här ser man åkern uppifrån utkiksplatsen på åsen.
 
Så då vet ni var vi håller hus varje dag.
 
Förutom det händer inte så mycket.
 
Elsa äter sin dunderkur, är pigg, glad och mår bra. 
Förhoppningsvis mår resistenta dumbakterien väldigt dåligt..
 
Och jag försöker bota mina krämpor med diverse naturpreparat.
Om jag lyckas kanske jag berättar hur det gick till.
Om det går åt pipan får ni inget veta..
 
 
Elsa vinkar godnatt!

Inbyggd sovmask

När hundar med hängöron har öronproblem kan man binda upp dem (öronen, inte hundarna) i nacken för att de ska luftas och hålla sig torra. Elsa har sina uppsatta hela förmiddagen efter morgonens örontvätt och droppning, och hela natten, efter kvällens tvätt och droppning. Ser kanske lite ynkligt ut, men det funkar jättebra.
 
 
Elsa har vant sig. 
 
 
Det syns ju att hon älskar sin nya frisyr. ;)
 
 
Ibland kan dock öronen råka hamna framför ögonen. Det är lite jobbigt om man är på väg någonstans..
 
 
Men har man ändå tänkt sova är det bara skönt..

Läget just nu

Vårt köksbord är fullt av Elsas mediciner och annat som behövs för vård av munveck och öron.
 
 
Tredje dagen på dunderkuren idag och ännu håller magen bra. Det enda vi märkt är stinkbomber bakifrån ibland.
Vi får fly fältet för att inte svimma när det sker, men är glada så länge det bara är luftbomber som släpps.  
 
I örat finns vax, men inga enorma mängder just nu. Såren i munvecken är inte längre variga utan torra och fina för tillfället. Det går åt rätt håll, men så sakta, så sakta.
 
Elsa är turligt nog sig lik trots allt. 
 
 
Lika kelsjuk som vanligt.
 
 
Lika galen som förut.
 
 
Lika godissugen som alltid.
 
 
Lika fin.
 
 
Och så gott som lika pigg som vanligt.
(Här på promenad tillsammans med Mutysk, matte, husse, Flisan och Mudotter bakom kameran.)

Massagedyna bortskänkes

Får erkänna att vi ännu en gång var så otroligt dumma att vi gick på bokklubbens erbjudande om en "fin" premie om man förband sig att köpa tre böcker på ett år.. Men aldrig mer!!! Nu ska vi för alltid komma ihåg att hur bra erbjudandet än verkar vara så är det bara S K I T man får. Dessutom är pocketböcker och bokrea bra mycket mer ekonomiskt.

 

"Jag vill säga upp medlemsskapet. Har betalat den tredje boken idag så det borde snart vara registrerat hos er.

Måste säga att vi är besvikna på premien, massagedynan är värdelös. Men vi förstår att vi får skylla oss själva som är så dumma att vi går på en sån sak.

Vill också säga att ni inte behöver ringa för att försöka värva oss igen. Vi vill inte bli medlemmar igen och har slutat svara i telefon för alla telefonsäljare.

Vänlig hälsning....."

 

Någon som vill ha en.. typ.. vibrator?

Livsfarligt..

Inte kan man klaga på vädret när det ser ut så här och solen värmer så skönt trots massa minusgrader.
 
Jag ville sååå gärna gå ut på den troligen väldigt tjocka och antagligen mycket säkra isen (det var ju en massa galningar folk där ute), men Elsa vågade inte.. Hon totalvägrade! Grät och skrek att isen kan spricka, att hon inte hade isdubbarna med sig och att hon hellre ville åka hem till maten! Så då gjorde vi det.

Snälla Elsa, bli frisk nu

När jag ringde veterinären förra veckan för att berätta om Flisans behandling (för samma bakterie hos en annan veterinär) var hon helt emot det och sa att det kunde vara livsfarligt att göra så.
 
Idag hörde hon av sig till mig. Hon hade ringt läkemedelstillverkaren och tagit reda på mer fakta, och även om det inte är vanligt i Sverige att behandla så, så hade hon ändrat sig och tyckte att vi kunde prova om vi vill. Klart vi vill. Faktum är att det snarare är livsfarligt att låta bli. Bakterieproverna hade kommit och Elsa har massor av multiresistenta bakterier kvar fortfarande.. vi har helt enkelt inget val. 
 
För övrigt verkar hon må bra. Verkar inte alls ha ont, är pigg, glad och matgalen (även om det tack och lov börjar märkas att hon får lägre dos kortison nu) (men hellre matgalen än matvägrare). 
Imorgon börjar vi med dunderkuren. Håll tummarna för att magen klarar av det nu bara. Och att det hjälper förstås. 
 
Ett utförligare svar på allergitestet har också kommit, och hon är allergisk mot fyra sorters kvalster. Vi får veta mer på återbesökstid på torsdag nästa vecka. Då ska vi även börja med hyposensibiliseringen (allergivaccinering). 
 
"Vad är det för uppståndelse...jag mår faktiskt bra, så det så.."

Femton minus

Om man inte har något vettigt att säga pratar man om vädret,
har jag hört.
 
 
Härligt solig långpromenad senare alltså, det blir nog bra det.
 
Godmorgon!

Rubrikelände

Ibland tar det längre tid att försöka hitta på rubrik än att skriva själva inlägget.... *frustreeeeerad*
 
Ingen bra dag idag för min del. Har så ont i bihålorna, eller vad det nu är. Känns inte som det brukar men ont i kinden och huvudet och är helt urlakad. Vi har i alla fall varit på långpromenad, träffat Flisan och Mudotter i skogen, tvättat lite, bara tagit det lugnt, och det viktigaste av allt enligt Elsa... ätit.
 
Hon är lika matfixerad idag som igår och slukar allt hon får på en sekund. Hon var till och med sugen på Mumannens vatten igår och tog sig några slurkar när han sträckte fram glaset..
 
Vi håller på att minska kortisonet stegvis, hoppas det hjälper snart, kan inte vara kul för henne. 
 
Här får hon i alla fall jobba för sitt godis när Musonen kastar. Börjar bli riktigt duktig på att fånga i luften.:)

Matgalenskap

Nu förstår jag varför många går upp i vikt när de äter kortison.. Vår hund har blivit fullständigt matgalen. Det är hon annars också, men mer än vanligt matgalen nu när hon äter kortison. Mycket mer. Mycket mycket mycket mer.
 
Vanligtvis står hon och hoppar och gnyr när hon ska få mat, men nu gnyr och hoppar hon redan när vi vänder hemåt på våra promenader. Så kan hon göra annars också, men nu är det extremt. I hissen upp är hon fullständigt tokig, och sedan hoppar hon upp mot ytterdörren när jag låser upp.. det har hon aldrig gjort förut.
 
Hon väntar i hallen när jag klär av mig som vanligt, men man ser hur otroligt jobbigt det är, hon är såååå till sig. Det är hon ju annars också, men nu är det som vanligt gånger hundra. Minst.
 
Tur att hon inte bestämmer själv hur mycket hon får äta..
 
 
Hallå! Hallå! Det luktar mat!

Sån tur jag har

Det är inte alla som får vakna med en sån här flörtig liten skönhet i sängen.
 
Godmorgon på er!

Det känns tryggt

Jag brukar oftast inte följa några serier på tv men när fyran annonserade "The following" med "vi vill varna känsliga tittare" så kunde jag bara inte låta bli att kolla. Och vad bra det var! Otroligt spännande och ganska blodigt. Precis min smak.
Har läst att folk tog med kniven och lade under kudden för att de var så rädda efter första avsnitten.. Haha. Det är bara på låtsas, vet ni inte det.....? 
Lätt för mig att säga kanske, det är ju inte alla som har en sån respektingivande vakthund som jag har. ;)
 
Min beskyddare.. ;)

Vi fick till det till slut

Har du kliat dig färdigt snart Flisan..?
 
 
Hallå, häääär är kameran!
 
 
Vart tog ni vägen?
 
 
Sitt gärna ner Elsa.
 
 
Men Elsa.. se lite gladare ut tack.
 
 
Braaaa! Duktiga vovvarna. ;)

Vandrande rådjursfilé

Rådjuren här utanför oss tycks ha förstått att vi är ganska harmlösa och inte bär på några hagelgevär.
 
Elsa är fortfarande nyfiken, men bryr sig inte lika mycket om att vilja jaga efter dem längre.
 
Snart är de väl bästa lekkompisar, hon och de där små delikatesserna.
 
Och lagom till sommaren knackar de på dörren och vill att Elsa ska komma ut
(eller för att låna hennes fästingplockare).

Ända mot ända

Idag kommer bästisen igen. Då ska vi sova ända mot ända i soffan ett tag, för det gör vi alltid, sen ska vi mumsa harlortar och varenda sork vi kan hitta, jaga rådjur i skogen och äta märgben, godis, korv och köttbullar tills vi spricker. Om vi får bestämma själva alltså. Och det räknar vi ju med att vi får.
 
Godmorgon! :)

Söndagspromenad

Otroligt skönt promenadväder idag, trots nio minus när vi vaknade i morse.
 
 
 Vi njöt i solen.
 
 
Vi såg konstiga spår.
 
 
Såg mera konstiga spår.
 
 
Zoomade in IKEA.
 
 
Och satt vackert för lite godis.

Den största glädjen...

Har ont överallt, känner mig astrött, bitter, orolig och sur, men jag ska verkligen försöka att inte låta det påverka mitt sätt att uttrycka mig på bloggen idag.. Jag tänker skriva om melodifestivalen, kan ju inte bli annat än ett inlägg fyllt av glädje..
 
Jag retar mig förresten på folk som skryter över att de inte tittar på mellon. Ni är inte bättre människor för att ni inte ser det bara så att ni vet. Gör något gott för världen istället så kan ni skryta med rätta.
 
Så igår var det dags för finalen i vad vissa (ofta de som inte sett programmet sedan början på 80-talet) (eller de som aldrig sett det) alltid, varenda år, basunerar ut som ett fiasko, ett skitprogram som borde läggas ner.
 
Javisst, vilket fiasko det är, endast tre och en halv miljoner tittare vid varje delfinal och garanterat ännu fler (men fortfarande för få givetvis) som såg finalen. 
 
För min del kan man hellre lägga ner något annat. Typ.. hockey. Det är tråkigt. All hockey kan läggas ner eller åtminstone sluta visas på tv. Ingen vill väl se sån skit.. (det var ingen fråga utan ett konstaterande). 
 
För övrigt tycker jag det har varit lika kul som alltid att följa tävlingen. Ännu roligare till och med, eftersom jag gillar programledarna och showen mer än någonsin. Att vissa låtar suger gör mig inget. Man kan inte gilla allt i musikväg. 
 
Nu väntar jag bara på att som vanligt få njuta av den underbara skadeglädjen i att påpeka för en och annan mellohatare att deras nya favoritlåt var med i melodifestivalen. 
 
Visst lyckades jag hålla inne med mitt usla humör? Positviteten flödar.. ;)
 
"Snälla matte, får jag ta av mig rosa hatten nu?"
 
 "Nej. Det kommer en eurovisionsfinal i maj.."

Det lönade sig

Elsa tackar så mycket för gostäckena som jag sydde häromdagen genom att allt oftare ligga i sin nya bädd.
Superbra ju. Inte ett allergiframkallande kvalster där så långt ögat (mikroskopet) kan nå.

Ett kilo i veckan

För fem veckor sedan kom Mumannen hem från jobbet med fem kilo räkor. Nu är de slut. Men det är lugnt..
 
Igår hade han nästa femveckorsranson med sig.. ;)
 
De är inte gratis, men till väldigt lågt pris, och så enormt fina, stora och goda räkor.

Tårarna sprutade

Har tillbringat kvällen med att bli underhållen på Uppsala konsert och kongress.
 
Underbara Raw comedy club fick tårarna att spruta av skratt! :)

En vacker dag

De första bilderna tog jag för ett par veckor sedan, men det är fortfarande mycket snö kvar där.
 
 
Elsa har varit så jättejättetrött idag.
 
 
Jag antar att det beror på kortisonet som hon har börjat med nu. Det får det vara värt om det hjälper.
 
 
Det här är från idag. Sol och snö och trötta Elsa.
 
 
Vi satt och vilade lite på en bänk innan vi vände och gick hem till märgbenet som väntade.

Som högsta vinsten

Efter drygt nio veckor som arbetslös fick jag i onsdags äntligen besked att jag överhuvudtaget kommer att få a-kassa igen (och jag är inte ens förstagångsarbetslös utan fortsätter bara den period jag avslutade för några månader sedan när mina deltidsdagar tog slut).
Idag fick jag besked om att det i slutet av nästa vecka kommer en utbetalning för åtta veckors arbetslöshet och att det veckan efter kommer ännu en utbetalning för två veckor, på ordinarie utbetalningsdatum.
Det är väl ok, men lite konstigt tänkt, för då får jag visserligen äntligen den ersättning som jag skulle haft för längesedan (och det är ju bra), men två veckors ersättning kommer för tidigt så när jag egentligen borde få för fyra veckor får jag bara för två.
Skitsamma.. Nu har vi i alla fall klarat oss på något konstigt vis, tack vare sparade pengar och Mumannens inkomst, men hur i hela friden en ensamstående, kanske med barn att försörja, klarar av en sån sak, det förstår jag inte..

Kryllar av rådjur

Här sitter Elsa i snön, helt omedveten om (eller struntar i, vad vet jag) att det står fyra rådjur bakom trädet..
 
Har zoomat in dem här.
 
 
Det här är en annan dag. Den gången blev hon helt galen, kved och gnällde och ville springa efter rådjuret.
 
 
När vi gick förbi de här två igår kväll vädrade hon bara lite med nosen, men verkade inte så värst upphetsad.
 
Vid alla tillfällena var hon kopplad, annars vet jag inte hur det hade gått.
 
Vad jag vill säga med det här inlägget vet jag inte heller. Kanske att vissa rådjur är godare än andra?
 
Godmorgon!

Inte hopplöst

Igår kväll var Elsa fortfarande helt slut efter att ha varit sövd, men idag är hon jättepigg igen.
 
Båda våra veterinärer säger att hundarna kan fortsätta umgås utan någon risk, så Flisan är här som vanligt.
 
Elsa är sur på matte som bundit upp öronen i nacken med en hårsnodd, för att de ska hålla sig torra.
 
Hon gör vad hon kan för att få bort snodden.
 
Det går sådär.. ;)
 
 
Själv googlade jag som en galning igår kväll (läs; inatt) efter information om dumbakterien pseudomonas aeruginosa. Hittar inte mycket, men på ett forum har flera hundägare (och ett par veterinärer) skrivit att deras hundar blivit botade efter öroninfektioner med bakterien. Det känns väldigt bra att det inte är helt hopplöst.

Veterinärbesöket, del sjuttiofyra

Elsa ligger i sin säng och är jättejättetrött efter att ha varit sövd hos veterinären.
 
Nu har hon fått sina stackars öron spolade och fler bakterieprover är tagna.
 
Även ett blodprov är taget för att göra ytterligare analys av kvalsterallergin.
 
Nu ska hon äta kortison för att få ner svullnaden och inflammationen i det värsta örat.
 
Och vi ska fortsätta med antibiotika och droppar till både öron och munveck.
 
Munvecken är ordentligt rakade och veterinären tyckte de såg bättre ut nu.
 
Samtidigt har Flisans provsvar kommit och hon har samma jättesvåra bakterie, pseudomonas aeruginosa, som Elsa har, plus streptokocker (som kanske Elsa också har, det vet vi inte än).
Det jobbiga är att deras veterinär och vår har helt olika uppfattningar om hur man får bort pseudomonas. Jag ringde nyss och diskuterade det med vår veterinär och de sa att de absolut inte rekommenderar oss att behandla Elsa på det sätt som Flisan ska behandlas, medan Flisans veterinär säger att det är enda sättet.
Det känns inte ett dugg roligt.. vem ska man tro på? Det här kan faktiskt sluta på värsta sätt om vi inte får ordning på det.

Täcktillverkning

Det var inget avancerat jag sydde i morse. Bara klippte ett stort täcke till fyra små och kantsydde dem. 
Fyra småtäcken som kan tvättas i 60 grader så kvalstren dör. Tjocka, mjuka täcken för att allergiska Elsa kanske ska välja att ligga kvar i sin egen kvalsterfria bädd hela natten istället för att smyga upp i vår säng som antagligen kryllar av de hemska små odjuren. 
 
 
Mjukt och gosigt ska det vara. Och kvalsterfritt.

Morgonsyning

Redan vid åtta i morse satt morgontrötta jag och sydde på symaskinen.
 
Ni läste rätt. J A G satt alltså helt frivilligt och S Y D D E, som jag hatar att göra, K L O C K A N  Å T T A på morgonen. Förstår ni? Nej, det tror jag inte.. 
 
Fast egentligen gillar jag ju att sy, det jag hatar är att symaskinen strular så ofta. Den strulade även denna gång. Stressnivån steg till oanade höjder ett stort antal gånger när undertråden trasslade sig.. suck..
 
 
Trasselelände...

Dagens frukost

En skål dietfoder och en skål färskfoder med diverse mediciner och tillskott.
 
 
-Varsågod Flisan.
 
 
-Inte sura, det är ju din tur nu.
 
 
Äntligen!

Igår

Det händer inte mycket i mitt liv nu, men vi promenerade och njöt av vårsolen igår i alla fall.
 
 Jag fotade IKEA. Jodå, IKEA ligger där, jag ser det. En gul fläck långt där borta.
 
 
 Jag fotade en svartvit fågel. Jodå, den simmar där i ån, jag ser den. Mellan stammarna mitt i bild.
 
Nästa gång kanske jag tar med en riktig kamera så ni också får se det jag ser.
 
Elsa syns bra i alla fall. Hon sitter fint på bänken.
 
 
Och gör vacker tass. Allt för godis bloggen, som ni vet.
 
Men det var igår det, nu är det idag.
Godmorgon! 

Tappat köttmums

 
Jag håller på och lagar köttgryta, typ gulasch och råkade tappa en bit fransyska på golvet.
Det gjorde inget, lovar Elsa.
Köttbiten liksom bara flööög in i munnen på henne. Ungefär så här: 
 

Ny blandare och droppfri kran

Sådärja, nu är rörmokaren klar (se förra inlägget) och vi några tusenlappar fattigare. Men vi har i alla fall numera en fungerande duschblandare i badrummet och en droppfri kran i köket.
 
Elsa höll koll. Det kändes tryggt. ;)

Besök i badrummet

Rörmokaren är där inne i badrummet. Undrar vad han tror att jag fotar från soffan.

Elsa gav honom en liten utskällning för att han klampade in i hennes hem.
Sedan blev de kompisar. Men hon vaktar honom lite misstänksamt från soffan.
 
Nu har han stuckit iväg för att hämta något (eller för att fika misstänker fördomsfulla jag).
Kommer tillbaka om 40 minuter (gånger minst 3 räknar fördomsfulla jag med).
 
Det här inlägget måste vara otroligt intressant för er, känner jag..

Slappa helgen

Efter en heldöd blogghelg känner jag mig manad att berätta vad vi har gjort de här dagarna.
 
Vi har:
 
Slappat.
 
Slöat.
 
Slappat.
 
Och slöat lite till.
 
Och lite till.
 
Men vi har inte bara varit lata, vi har även:
..fångat lite godis.
 
Men nu får det räcka, ni behöver inte få veta ALLT vi gör heller..

Rivstart på helgen

Kom då!!!
 
 Åh! Godis!
 
 LÖÖÖR...
 
 ..DAAAGS...
 
...GOOODIS!!!
 
Nu är jag här!
 
 
Jag erkänner, bilderna är tagna en annan, mycket soligare dag. Idag snöar och blåser det och ser allmänt omysigt ut ute. Men promenader blir det ju ändå. Och lördagsgodis såklart. Trevlig lördag på er. :)

Hundfritt inlägg, eller inte

Inlägg fria från Elsa är väldigt sällsynta här, jag vet. Och nu när jag tänkte göra ett var jag ändå tvungen att nämna hennes namn.. och när jag gjort det så är det ju kört.. nu kan jag lika gärna lägga in en bild på Elsa också. Eller tre. Och jag är med för en gångs skull. Eller så är ingen av oss med. Beror på hur man ser på saken.
 
 

Det kommer lösa sig

Tack för alla fina kommentarer i förra inlägget. Visst är det jobbigt och tråkigt att det är som det är, men som jag skriver i rubriken, jag är övertygad om att det kommer bli bra till slut.
 
Vi vet att Elsa har kvalsterallergi och vi vet att det troligen är grunden till öronproblemen. När vi kommer igång med allergivaccineringen kommer öronen antagligen också bli bättre (om det inte visar sig att hon är foderallergiker också, men det problemet tar vi då i så fall). 
 
Dyrt är det, vi har hittills lagt ut i runda slängar 14-15000 med mediciner och allt och mer kommer det att bli. Vi har fått tillbaka 3000 på försäkringen och ska få tillbaka runt 3-4000 kronor till på de kvitton vi skickat in.
 
Allt ingår inte i försäkringen, och man betalar självrisk, så det är otroligt viktigt att tänka sig för innan man skaffar hund. Inte alla hundar är så mycket sjuka som Elsa, men det vet man ju inte innan.
 
För oss är det i alla fall så att nu när vi väl har vår Elsa så får det kosta vad det kosta vill för att hon ska må bra. Men det gäller ju samtidigt att ha de där pengarna, annars blir det väldigt svårt.
 
Fina, fina Elsa som trots allt är en så pigg, matfrisk, rolig, lekfull och levnadsglad hund.

RSS 2.0