Blåst

Fullt med sand innanför kläderna, och det knastrade mellan tänderna när jag tog bussen hem idag. Satte mig på balkongen och sköljde ner sanden med en kopp kaffe när jag kommit hem.

Har nämligen jobbat hela dagen. Varit ute i blåsten med sanden yrande runt ansiktet, och ska göra detsamma imorgon. Eftersom jag jobbar så sällan vill jag inte klaga, men känner mig redan så trött som man kan känna sig utan att vara död. Men det är som det är, man får ta de tillfällen som kommer och jobba fulla dagar med små ett- och tvååringar när någon ber en göra det.

Nu måste jag sova. Det brukar inte gå bra att somna när jag måste. Särskilt inte när jag börjar tänka på att det inte brukar gå bra när jag måste.. Därför gör jag nog bäst i att sluta fundera på det nu..

Godnatt allihopa! Och Godmorgon! :)

Man ska ändå inte äta sånt..

Det vettigaste jag har gjort idag är att baka en väldigt knölig kaka.

Och inte var den god heller.

Lika bra det..

Blommor och bin

Vi tog en promenad genom kolonilotterna.

Lupiner (tror jag).

Lupin igen. Nu har ni nog lärt er hur de ser ut.. (hoppas det ÄR lupiner nu bara)

Gula blommor. Prästkrage..?

Ogräs

Och ett älskande par.

Inte mycket till bin som jag lovade i rubriken, hoppas ni överlever ändå..

Sedan gick vi in i skogen. Synd att kamerabatteriet tog slut, så fick ni inte se vad vi hade för oss där.

FRA?

Plötsligt när jag surfade dök den här lille gynnaren upp!

En förklädd liten typ som spionerar på mig!

Jag hann precis bara fota honom så var han borta. Utan att jag hunnit pressa honom på vad sjutton han hade på min skärm att göra..

Ny diagnos

Jag har nog inte EHEC ändå, tror jag. Det blir mer och mer tydligt att jag lider av LERBRIST. Det är en vecka sedan jag städade bort den från matrummet och nu har jag förutom magkaos drabbats av ännu ett symtom.

Ja, jätteont i handleden har jag! Och nu kommer det dröja flera dagar innan det går över.:( Och jag skojar inte, det är lerbristens fel. Jag mår bra när jag skapar, både i kropp och själ.

När jag INTE skapar:

- sitter jag stilla för mycket i obekväma soffan (ont i ryggen)

- har datorn framför mig och kommenterar för mycket (ont i handleden)

- tröstäter en massa skit (dålig i magen)

- känner en oro i kroppen av att inte göra något vettigt med mitt liv (ångest).

Dålig handled eller inte, nu åker den fram igen. Leran alltså. Och pennorna, penslarna och alltihop. Jag mår dåligt av att inte skapa. Handledsskyddet blir säkert fullt av lera och färg... men det skiter jag i.

Hypokondri

Läser Aftonbladet..

(Grattis AB, ännu en smitta att frossa i)

Lägger ihop två och två:

1. Mudotter med pojkvän kom precis hem från Tyskland där smittan kommer från (och de var här igår).

2. Gurkor (se headern, visst ser de väl lite sjuka ut de stackarna?)

3. Dålig mage (hela dagen, särskilt efter glassen jag tryckte i mig i förmiddags).

Jaaa, vi kan nog konstatera att jag har ehec.

Slappar i soffan

Hur sjutton orkar ni jobba heltid? Själv har jag jobbat EN heltidtidsdag den här veckan och är helt slut!

Mår inte så bra i och för sig. Vaknade före fem med magknip som inte ville ge med sig. Har sprungit på toa och mår lite illa. Mumannen har precis bäddat, gett mig te, en filt, kudden, båda tv-kontrollerna, telefonen och mobilen och åkt iväg och fiskat. Datorn och kameran är redan här, som vanligt. Så nu hoppas jag slippa röra mig ur soffan på ett tag.

Bitter... jag?

Slut som människa

Som klippt och skuren och klipsk som attan

Kakaotvål

Ni undrar över tvålen jag skrev om i morse. Den är inte läskig, den är inte brun, luktar inte kakao och hur den smakar tänker jag inte ta reda på. Vet bara att den innehåller kakao, och doftar helt underbart.

Jag är överdrivet känslig mot dofter, och mailade Barnängen en gång för att upplysa dem om att jag fick migrän av ett av deras shampon som jag tyckte luktade vidrigt, stickande skarpt. Jag tänkte att det kanske var fler som råkade ut för samma sak, och att det kunde vara bra för dem att veta. De var jättetrevliga och tacksamma och skickade ett presentkort som ersättning, trots att jag inte alls krävde någonting.

Så jag tycker inte det är mer än rätt att jag gör reklam för den här tvålen (och likadan duschcreme som vi också har köpt), helt osponsrat. Bara för att jag älskar doften.

Horni hjärta Ama

Mitt bidrag till Ama de casas frukostutmaning kommer här. En typisk hornifrukost.

Jag får bara i mig te eller kaffe på morgonen. Men förfasa er inte över det nu, jag har accepterat att så är fallet, och mår ganska bra ändå, så det så. I bästa fall kokar jag ett ägg. Men inte idag.

Tassimokaffet gjorde ett fint hjärta på koppen. Det var ju passande till söta Amas utmaning, kan jag tycka.

Tomt i skallen

Har varit vaken och nyst, hostat och känt mig risig inatt. Kollade bloglovin vid tre-fyratiden, men det var inte så många som hade bloggat mitt i natten för min skull. Jag försökte ändå komma på något att berätta för er, men det gick inte.

Vad ska jag blogga om nu då? Kommer inte på något nu heller..

Barnängens kakaotvål! Har ni provat den? Tvättar händerna ofta bara för att få känna den underbara doften.

Röda långskaftade rosor.

Helst såna som inte har ruttnat, möglat och tappar blad och kronblad när man packar upp dem.

Men de var gratis, så det är ok. Och de som var fina står fortfarande fina i vasen. 21 stycken.

Sen finns det nog inget mer jag kommer på att berätta just nu.

Pluggar i sängen

Jag som brukar gå och lägga mig vid tolv-ett-tiden ligger redan i sängen sedan kvart över nio. Är helt slut, har huvudvärk, känns som jag ska bli sjuk. Eller som jag ÄR sjuk.. Tänkte plugga lite innan jag somnar, imorgon har jag validering.

Från gårdagen:

Pavlova, världens enklaste tårta.

Huvudpersonen, som nu pluggat klart, åtminstone för ett tag:

Ops...det smög visst in en Muman i en bild...

Men att komma med lite på bild är väl smällar man får ta när man helt frivilligt

(och mycket gärna, så det så) är gift med en bloggerska...?

Snurra min jord

När jag var ung var jag rädd att jorden skulle gå under. Rädd på riktigt. Jag förväntade mig att atombomben skulle smälla vilken sekund som helst, och hade svårt att somna på kvällarna bara därför. Jag brukade titta mot horisonten, och mot himlen, efter ljusskenet som skulle förinta oss alla, sudda ut hela mänskligheten på någon sekund. Och skulle inte atombomen smälla skulle kanske jorden komma ur sin bana och börja snurra allt fortare. Hur hårt vi än höll oss fast skulle vi alla till slut tappa greppet och slungas ut i oändligheten.

Nu är jag vuxen, och inte längre rädd. Men tanken på att vi alla plötsligt skulle kunna vara borta är fortfarande skrämmande. Jag tror ju inte på någon Gud... inte på ett liv efter detta, och inte heller på intelligent liv på andra platser i universum. Jag tror vi är unika. Att vi har haft en enorm tur som fått det här livet på jorden. Och om jorden någon gång går under är det slut.. för alltid, för alla.

Kalas imorn

Pavlova

Gratäng och tjälknöl.

Dukat

Självaste huvudpersonen.

Och så jag, nyfriserad, hej hej!

Det var meningen..

Om man gärna vill dricka sitt morgonkaffe är det en fördel att ställa dit koppen innan man slår igång maskinen.

Men om man hellre vill ha ett gratis blogginlägg är det bättre att låta bli..

Trött, förbannad och ont i ryggen

Idag har jag letat.

Jag började leta där jag trodde att det jag letade efter var, men hittade det inte där. Då fortsatte jag leta i en garderob, där vi har fyra lådor fulla med böcker och annat, och i en stor låda längst inne i förrådet som står under en stor hög med papperskassar innanför en jättestor resväska och en jättekasse med klädhängare som alltihop står alldeles för mycket ivägen för att man ska kunna leta som folk.

Packade ur de fyra kartongerna och släpade fram lådan i förrådet. Hittade inte det jag letade efter.

Kom på att jag skulle leta en gång till där jag först trodde att det jag letade efter låg. Kollade lite mer noga i lådan som jag tyckte att jag egentligen redan tittat noga i. Där var den.

Nu har jag kommit på att jag ändå inte hinner göra det jag tänkt göra med det jag letade efter..

De fyra lådorna som jag släpade fram och sökte igenom. Helt i onödan...

Abstinens

Har en del att göra just nu och har därför städat bort leran för några dagar. Det är visst enda sättet att få NÅGONTING annat gjort.

Före (gammal bild, men principen, en jäkla röra, är densamma):

Efter (vi ska trots allt äta middag vid det här bordet på lördag):

Och nu sitter jag här...rastlös...uttråkad...tittar på tv...har inget att göra...

Eller, jag har ju massor att göra, men det  har jag ingen lust med NU...

Döskallar..

...kan man göra istället för att göra allt det man EGENTLIGEN måste göra.

Som att hämta tvätten i tvättstugan.

Det skulle jag ha gjort igår kväll,

men blev helt oplanerat som uppslukad av döskalletillverkning,

och får som straff göra det nu istället.

Hämta tvätten alltså..

Meddelande till Mudottern

De är klara nu. ;D

Lite upptagen

En rolig dag

Grattis på födelsedagen, sa vi till Lilla Mu.

"Låna?" sa Lilla Mu när hon fick se paketen.

Öppna paket är ju så kul!

Och ballonger!

Men INTE kul att farfar tänker sno korven..

Solglasögon är bra i rampljuset..

Man måste blåsa ut ljuset.

Sedan är det bara att hugga in.

Det är ju jätteroligt att fylla två år!

Lilla Mus födelsedag ♥

Tanken var att Lilla Mu skulle ta med sig sina föräldrar hem till oss den här helgen. Men nu går inte det.. Stackars Musvärdottern har haft en sådan himla otur att hon skadat sig och får gå med ett ben gipsat från låret till foten i några veckor! Därför sitter vi just nu i bilen på väg norrut istället.

Den här pyttelilla tjejen, 2600 gram, har nämligen vuxit...

och vuxit...

Och nu..

fyller hon plötsligt TVÅ ÅR!

Grattis på födelsedagen världens finaste Lilla Mu! ♥

Nästan besviken

Spännande

Esc igår alltså. Semifinalen. Såg ni den? Hade precis gett upp hoppet, när Eric Saade gick vidare i sista sekunden! Och tidningarna fick skrota sina planerade fiaskorubriker och byta ut dem mot succé. Supersuccé till och med. Och twittersuccé. Haha. Kan inte påstå att jag älskar låten, men jag gillar den lite i hemlighet. Och jag gillar Saade, han verkar vara en sån som inte tar någon skit. Om man nu ska tro på det tidningarna skriver.

Och fortfarande läser jag att folk tycker den svenska uttagningen ska skrotas. Hahaha. Ursäkta mig, men vad är det för fel på er? Tre miljoner tittare i varje delfinal och nästan fyra i finalen säger väl allt? Svt vore ju dumma i huvudet om de lade ner det..

För att släta över min utskällning visar jag ett par bilder från min promenad igår. Inte så bra kvalitet, de är tagna med mobilkameran.

Harsyra. Nostalgi för mig, som barn älskade jag och mina kompisar att äta bladen.

Vit Kungsängslilja. De är vanligtvis rosa, och blommar nog för fullt nu på Kungsängen på andra sidan Fyrisån. Ska nog ta en promenad dit och titta. Så kanske ni får ännu mera blombilder att njuta av sedan. ;D

De är inte gjorda av tyg

Hur länge kan snittblommor stå sig egentligen?

Fick de här på påskaftonen av Mudotter och hennes pojkvän, och de står kvar än. Bilden togs i förrgår, de börjar vissna nu, men två av dem är fortfarande ganska fina. Tulpanerna som var till höll en och en halv vecka.

Ja ja, jag vet att ni inte blir det minsta imponerade (ni vet ju inget om blommor), men något ska jag ju blogga om..

Nu ska jag ut och gå.

Godmorgon

Fick i alla fall ett foto av den snygge kirurgen

Ja, jag fick ett foto på min ländrygg av honom alltså.. Så här ser jag ut nu, inuti. Och kommer fortsätta se ut så åtminstone ett bra tag till.

Det behöver inte alls vara skruvarna som orsakar det onda, och att plocka ut dem är alls ingen liten åtgärd, och kanske inte hjälper ett dugg. Det är en sån sak som man "tar till för att GÖRA något", sa han. Det KAN hjälpa, och jag FÅR plocka ut dem om jag vill, men det kan även lika gärna vara nerven som kommit i kläm igen, eller disken ovanför som börjar krångla. Och det kan vara så att hårdare träning räcker.

Så det är bara att vänta och se ett tag till. Det är lugnt, jag har inte outhärdligt ont nu. Och om jag får så svinont igen, i både rygg och ben, som jag hade för ett par veckor sedan ska jag höra av mig så gör de en CT.

Nåja, kirurgen var lika trevlig som vanligt, så det var väl ändå värt de 530 kronorna att få träffa honom, bli lite klämd på, och få ett par nya foton med hem..

Skruvlösning

Jag fuskar med tidsinställning idag eftersom jag för ovanlighetens skull ska upp jättetidigt för att hälsa på kirurgen som stelopererade mig.

Får väl se hur det blir nu då, om snyggingen lägger ner mig på operationsbordet och drar ut skruvarna, eller om de får sitta kvar. Jag får nog vänta ett tag till med att bli skruvlös i alla fall.. han ska bara undersöka mig idag.

Min ländrygg med de bra men onda skruvarna.

Skelande ödla

Jag som skulle plugga...

Plugg

Det jag ska göra under sex tillfällen är egentligen inte att studera, utan jag ska "validera", dvs få min kunskap värderad och dokumenterad. Jag ska alltså visa vad jag redan kan, vad jag lärt mig genom erfarenhet, få det värderat och betygsatt. Att få det på papper kan underlätta för mig att få jobb, och kanske till och med högre lön.

Första gången handlar om kommunikation. Om någon har en bra länk så tas den tacksamt emot. Tänker nämligen tillbringa dagen på balkongen och ska passa på att uppdatera mig lite.

Tummen upp för det vackra vädret! Eller stortån upp rättare sagt..

Fattar ingenting...

Slå Ama de casa

Ama de casa har gett oss alla en rolig utmaning, att slå henne i finaste sovrumsutsikt. Klart man ställer upp, att tävla är kul, och ett sovrumsfönster har vi ju.

Ama har redan varit hemma hos mig en gång och sett mitt flugskitbefläckade sovrumsfönster som oftast även är fullt av både levande och döda flugor som skymmer sikten mot parkeringsplatsen utanför (har inte gett upp hoppet om att bli av med flugorna, men alla försök har hittills resulterat i att deras storkusiner kommer för att hämnas).

Vet inte riktigt vad Ama tyckte, men det KAN vara så att hon aldrig mer vill komma hit igen..

Bara en fluga för tillfället, det kan ibland vara runt 20-30 stycken.. Tur att det viktigaste inte är att vinna, utan att delta. Har i alla fall jag lärt mig. Inte av Ama dock (som nog har den största vinnarinstinkt bloggvärlden skådat). ;)

Konstigt nog lider jag inte speciellt av utsikten. Blundar oftast när jag är där inne..

Plastus nypus & laxus grytus

Roligt att ni gillar fjärilsbilden i förra inlägget.

Jag har otroligt nog haft sällskap av den idag också! Har upptäckt att den tillhör det unika släktet Lepidoptera papyrus lurikus, vilket innebär att den har en s.k. plastus nypus längst ner i bakpartiet som hjälper den att sitta stilla mycket länge.

Ja ja, det var det det. Nu ska vi äta laxgryta. Vi har tagit efter Lilla Mu-familjen och provat en "billiga veckan" den här veckan. Himla praktiskt, färdiga menyer för fem dagar med inköpslista, bara att skriva ut och ta med till affären, recept och allt. Man slipper tänka själv. Det passar mig bra. Jag har ju annat som fyller min hjärna. Som fjärilar och sånt..

Ständigt dilemma

Ingen är hemma, ska någon ha middag idag tro? Är det någon idé att laga mat, eller kommer den bli stående på bänken i köket för att hamna i kylskåpet för att slängas om ett par dagar..?

Äh, jag stannar på balkongen..

En Lepidoptera papyrus har hållit mig sällskap på balkongen idag.

Bikt

Sitter på balkongen och försöker njuta, men har egentligen bara dåligt samvete för allt annat jag borde göra istället. Grejen är att när jag gör allt det där andra får jag dåligt samvete för att jag inte utnyttjar det vackra vädret och går ut i solen en stund.

Har huvudvärk. Jag vet att socker botar den på ett par sekunder. Det tar jag som ett tecken på att jag borde sluta äta socker, så jag försöker låta bli. Kan ni tvinga mig att sluta äta socker tack. Jag klarar det inte ensam..:(

Jag sköter mig inte. Äter fel. Äter för lite. Sover för lite. Tränar för lite. Känner mig stressad i onödan. Vet att jag får skylla mig själv, men vad gör man när man inte orkar ta tag i saken..? 

Att blogga i solskenet gör inte heller huvudvärken bättre, så bäst jag slutar nu. Blogga alltså. Och så räknar jag kallt med att ni löser mina problem åt mig under tiden jag sitter där ute på balkongen.. ;)

Lite om vad som retar mig

Vilse

Angående mitt sämre än obefintliga lokalsinne, och de båda inläggen igår, skulle inte förvåna mig om ni nu tror att jag lätt går vilse? ;)

Men, jag har tänkt på en sak, hur går det ihop med det faktum att jag råkar vara inget mindre än... utbildad "Hitta Vilse"-ledare?!

Jag är alltså utbildad i att lära små barn vad man ska göra när man går vilse i skogen. Och jag har haft kurser för barn i ämnet.

Hahaha..

Tur att barnen var med, annars hade jag nog varit kvar i skogen än... ("nu, små barn, ska vi gå tillbaka, ni kommer väl ihåg vilken väg vi tog? ;D)

Ni behöver inte efterlysa mig

Kan vara sista gången ni hör av mig

Tjuvar i farten?

På tal om förra inlägget, så är jag faktiskt arg idag. Inte rasande kanske, men väldigt irriterad i alla fall. På posten. Jag postade vinsterna i lotteriet i torsdags, och ändå har två av dem inte kommit fram än! De är väl borta för alltid antar jag. Snodda eller bortslarvade.

Ja ja, som tur är har jag inte mycket annat för mig än att tillverka skosmycken idag...

Från raseri till harmoni..

Min minisko hos Andrea

Ses snart igen

Så var det måndag igen. Kallt är det, jag promenerade nyss i hagel och kall blåst alldeles för tunt klädd, så det var väldigt skönt att komma hem igen. Lilla Mu tog med föräldrarna hem till sig igår kväll. Tråkigt. Jag får alltid en minidepression när de åkt. Igår var jag ensam med henne i flera timmar. Hon är så lätt att umgås med. Pussar och kramar. Nästan alltid glad och go. Det går inte att med ord beskriva vad jag känner för den underbara lilla flickan.

"Isa bygga"

Applåder!

Liten påskpresent, "tack å mycke".

"Bä bä mita mamm"

Det bästa som finns, att gå ut!

Intressant foto i farmors mobil, där Lilla Mu äter glass

(vilket hon bara gjort någon enstaka gång hittills).

"Isa gass..... Isa gass......  Isa gass....."

Bli jagad av farfar är jättekul.

Man kan ju inte vara jätteglad PRECIS hela tiden..

Men nästan.