Tant Piggelin

Elsa hade sin bästis Flisan på besök häromdagen.
 
 
Hon är rätt cool, men absolut ingen tröttmössa trots sina tio år.
 
 
På hunddagiset satte de henne först i pensionärsgruppen.
 
 
Men det gick då rakt inte, hon var ALLDELES för sprallig!

Lilla Mu visar runt

När farfar och Musonen kom på helgen visade Lilla Mu dem runt i nya området.
 
"Där står det ett troll"
 
 
 "Ett pyttelitet berg som jag kan klättra upp på"
 
 
"En vulkan"
 
 
"Det har bott en häxa här, men inte nu för huset har rasat"
 
 
"Häxor brukar bo i stenhus"
 

Sen blev det mörkt, så vi gick hem och firade världens bästa pappa istället.
 
 
 

Morgongymnastik

Tungan rätt i munnen nu...
 
Åååååhhh...
 
...wooops!
 
Och kolla nu...
 
Å..å..å...
 
...heee...heee...
 
...heeeeeej!
 
Vilket trick va?
 
Gomorron! :)

Fjantfia

Elsa blir ganska nojig när hon kommer till nya platser. Hon förvandlas till en liten Fjantfia i okända miljöer.
 
Fjantfia vågade inte gå ner för den vita trappan en enda gång på hela förra veckan. Det var ju praktiskt under renoveringen, men när den var klar och vi skulle mysa där nere fick vi bära henne ner. Och varje gång hon råkade gå upp igen.
 
 
Resväskan var en lämplig plats att sova i tyckte Fjantfia. Eller så ville hon helt enkelt åka hem. På tal om det så blev hon extremt överlycklig att komma hem igen. Och på tal om att sova så glömde vi ta med Fjantfias säng när vi åkte hem..
 
 
Blev hon väldigt ledsen för det tror ni? Rätt svar belönas ej.

Slutskolkat

Ni kanske tror att jag har latat mig bara för att jag råkar ha bloggskolkat ett litet tag? Det har jag då rakt inte.. Har faktiskt varit på hemlig ort och hjälpt till med en massa olika saker.
 
 
Bland annat att förvandla det här:
 
(Här är vi ändå halvvägs, tänk er gamla furuväggar och grå-svart tak.)
 
 
Till det här:
 
 
 
Och världens goaste barn har jag umgåtts med. Jag måste i alla fall ha gjort något rätt här i livet som har fått de mest underbara barnbarnen i hela vida världen.
 
 
Lilla Mu, fina goa lilla tjejen..
 
 
 
 ..som är så mysig att umgås med på alla sätt och vis.
 
 
 
Och lilla MiniMu.. lika underbar hon.
 
 
 
Så nöjd och glad, kvittrar från morgon till kväll.

Varje morgon

Det första jag ser när jag vaknar.
 
 
Vill inte kliva upp.. 
 
 
Men till slut så.
 
 
Och nu är det bara att vänta på morgonpromenad och frukost.

Godaste onsdagsmyset

Mumsig chokladmousse med hembakat rån...?
 
 
Nä, men kvarg med lite blodpulver och hemtorkat chips av nötfärs och rivna morötter.
 
 
Det är sånt man kan få när man heter Elsa och firar sin namnsdag.
 
 
Gott var det, och nu är vi trötta och ska sova (fast den där bilden är från igår).

Djurplågeri

Tortyrredskapen står redo i köket.
 
 
Ligga kvar i soffan, blunda och låtsas som ingenting är nog en bra metod för att få slippa tortyren..
 
 
Nähä.. det var det visst inte..
 
 
Suck...
 
 
En och en halv timme senare, klart. Eller klart och klart.. efter amatörtrimning kommer finputsning här och där i ett par dagar efteråt. Till Elsas stora glädje.

Alla fel typ

Ni som har läst mitt förra inlägg, jag hoppas verkligen ni struntar helt i vad olika sorters fåglar heter..
Herr och Fru Pippi räcker i fortsättningen.. okej?
 
Var nämligen tillbaka till fågeltornet nyss, läste på skylten och konstaterade att jag nog kanske hade... ja.. se rubriken, angående pippifåglarna.
 
Men det är helt lugnt. Man FÅR komma med felaktigheter, gissa, ljuga, hitta på och vara fullständigt vilseledande i sin alldeles egna lilla blogg. Vilken tur.
 
Jag hade i alla fall rätt i att de fåglar som flyttar från Sverige till Danmark bara för att det är vinter är korkade.. det kan ingen säga emot.
 
 
Regnjacka på i ovädret idag.
 
Kom nu rå..
 
Den omtalade skylten.
 
Kollar efter fiskar..
 
Spanar efter fåglar..

Det skållade trollet

En slapp helg har det varit med liten skogsutflykt och långpromenader.
 
Eller slapp och slapp.. här sitter Elsa stilla, men sen var det slut på friden..
 
 
Hon sprang och hoppade över stock och sten.
 
 
Inte stilla en sekund.
 
 
Jag fick knappt några skarpa bilder på det skållade trollets vilda galenryck.
 
 
Där fanns lockiga växter.
 
 
 
 
Det var frost.
 
 
Och Elsa hon flög fram över mossa och blåbärsris.
 
 
Nästan omöjlig att fånga på bild.
 
 
Sen åkte vi hem och fikade. Elsas fika trasslade in sig i örat.
Men ingen fara, hela knorren och endast en mindre mängd öronpäls hamnade i hundmagen på ett litet kick.
 
 
Och här intas söndagmiddagen, ett skrovmål bestående av 270 gram grisfot serverad under köksbordet.
 
Det var vår helg det. Hoppas ni har haft det lika bra som vi.

Höst

Det är sol men kallt.
 
 
Löven är inte lika fina längre.
 
 
Fåglarna flyr.
 
 
Elsa och jag promenerar i timmar.
 
 
Vi hoppar upp på höga berg.
 
 
Det blåser i håret så man får rolig frisyr.
 
 
Nästan hemma igen.
 
 
Tänker inte titta in i kameran en enda gång till.
 
 
Ja, roligare än så blir det inte just nu.

Skvaller

Igår gick vi i två timmar, först runt hela vår åker, sen till stan och mötte Mumannen när han kom från jobbet. Jag har börjat ta med klickern ut och tränar lite allt möjligt skoj.
 
Har precis börjat "skvallerträna" med klickern också.
 
Elsas svaghet (en av dem;)) är att hon kan bli lite osäker på andra hundar ibland. Oftast bryr hon sig inte. Ibland kan stora hundar göra utfall mot henne utan att hon rör en min, men ibland blir hon misstänksam mot en ynka liten chihuahua. Och det händer att hon istället blir lite FÖR intresserad av andra hundar. Oftast inte, men tillräckligt för att jag ska vilja träna bort det.
 
Så varje gång hon får syn på en hund klickar jag och eftersom hon är "inklickad" och vet att "klick" = godis så kommer hon till mig och "skvallrar". Tanken är att hon så småningom, självmant ska komma till mig och "skvallra" så fort hon ser en hund (eller något annat, en bil, en människa osv).
 
Hoppas ni förstod. Tänk på att jag är ny på det här..
 
En liten film om klicker- och skvallerträning här.
 
Var är alla hundar förresten? De lyser med sin frånvaro på våra promenader.. Har jag missuppfattat något? Får hundar kanske inte gå ut i mulet väder? Ja ja, det skiter vi i, vi går våra promenader och i brist på hundar får vi skvallerträna på folk och fä och bilar och sånt.
 
 
Kommer husse snart eller...?
 
Vart tusan är han?
 
Inte där..
 
Han har nog glömt oss..
 
Suck..
 
Nu kommer han!!!
 
Husse husse åka bil åka bil weeheeeee!!!

Fuskhunden

Väntar på varsågod. Tar en evighet. Ska fotas till bloggen.. suck..
 
 
Kolla så mumsiga.
 
 
Mäh hallå... hallå!!! Elsa försvann under köksbordet..
 
 
Ops... där dök hon upp igen.. Fuuuuuusk!
 
 
Men den som spar hon har (då ångrar sig kanske den som åt upp sin redan innan varsågod..)
 
 
 Hmpf...

Jag lever

Jag vet, jag är en fruktansvärd bloggskolkare. Orkar bara inte. Har mina bekymmer som jag inte vill tjata så mycket om här, men ett av bekymren är att jag har ont.. typ överallt, och det blir värre när jag sitter still för länge och ännu värre när jag sitter med datorn. Det blir också värre när jag överanstränger kroppen. Bäst är att promenera i lagom takt, i skogen på mjukt underlag med en hund som sällskap. Då gör det knappt ont någonstans.
 
Min medicin.
 
Dessutom har jag trott att ni har dissat mig helt (vilket vore helt förståeligt). Har inte sett era kommentarer de senaste dagarna.. Men nu har jag kollat under senaste inlägget och förstår att det inte är ni, utan blogg.se som dissar mig. Hoppas de skärper sig omedelbart.
 
Någons hem?
 
"Tältet" jag berättade om i förra inlägget är kvar (finns bättre bild där). Elsa och jag går förbi varje dag men jag vågar inte gå lika nära som vi råkade göra när vi upptäckte det.
Jag är inte van vid sånt här, vad gör man? Går dit med en kasse mat? Ringer polisen? Känns inte bra att någon verkar bo under en presenning i skogen.

Skriva av sig

Ni skulle bara sett hur jag skrev av mig här alldeles nyss. En sån tur att jag hann ta bort texten innan jag tryckte på publicera hehehe.. Ibland räcker det att sätta sina tankar på pränt så känns det genast bättre. ;)
 
Näää men hörrni, nu låtsas vi som ingenting så slänger jag på sedvanligt sätt ut en alldeles för lång bildbomb från gårdagens skogspromenad i solen.
 
Promenera av sig är för övrigt också ett bra sätt.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Späck och kvarg, rena godiset

Varför denna bedjande blick?
 
 
Och vacker tass till och med..
 
 
Hon vill ha späck. ;)
 
 
Det var dagens hundmatprojekt, dela 7 hg späck i 10 gramsbitar och styckfrysa. Allt medan matgalningen låg under köksbordet och försökte låtsas som hon inte brydde sig.
 
 
Man nu är det kväll (läs natt) och "nattmackan" är intagen, i form av en sked kvarg, som jag ger varje kväll just nu. Kvarg kan fungera som rening för en belastad lever. Skadar gör det oavsett inte, och gott är det ju, självklart.
 
 
 
 
 
 
 
 
Mums. Godnatt!

Veggokorv

Mixa ett gäng grönsaker (och bär om man så önskar). Ta fram en våg och lite plastfolie.
 
 
Klicka ut lagom stora högar på plasten.
 
 
Rulla ihop och sätt klämmor mellan.
 
 
De klämmor man har hemma helt enkelt.
 
 
Stoppa in i frysen.
 
 
Sen är det bara att klippa loss en liten "korv" när man behöver.
 
 
Ja detta är ju till Elsa, det kanske ni har räknat ut, men jag vet de som använder dem till sin egen smoothie också.
 
Frysa i istärningslådor är ett alternativ. 
 
Och så här gjorde jag förra gången. Grönsaksmuffins.
 
 
Det råder delade meningar bland de som råfodrar (som vi gör) om det här med vegetabilier till hund. All näring en hund behöver finns faktiskt i animalier. C-vitamin bildar hundens kropp själv.
Men det kan ändå finnas orsaker att ge grönsaker ibland (grönsaker som hundar tål givetvis).
Som utfyllnad, till exempel vid bantning eller till en proteinkänslig hund.
Som prebiotika, föda åt tarmfloran.
Som berikning = få utlopp för sina medfödda behov, i detta fall att få undersöka och smaka på olika sorters föda.
Eller kanske bara för att hunden älskar grönsaker.
Man behöver inte mixa om man använder det som utfyllnad och berikning, men vill man att hunden ska kunna ta upp någon näring från grönsakerna måste de finfördelas. 
 
Det var dagens tips från hundmatcoachen. ;) Ha en bra lördag hörrni.

Finbesök

Flisbesök närmare bestämt. Lilla flismagen har varit risig så hon ville vila från dagis några dagar.
 
Ni undrar säkert vad vi gör hela dagarna? Tur för er att vi känner för att berätta det just idag då.
 
Vi jagar pinnar.
 
 
Vi går i skogen.
 
 
Vi känner dofter som vi gärna skulle vilja springa efter.
 
 
Vi trånar efter att hoppa ner i ån.
 
 
Vi kollar på en sak..
 
 
En väldigt intressant sak..
 
 
Det här.
 
Men det vi gör mest av allt är...
 
Sover sött i soffan.

Helgen var så bra så

Full med födelsedagsfirande och barnbarnsgos.
 
Finaste Lilla Mu.
 
 
Och sötaste MiniMu.
 
 
Alla som ville fick tårta. Även Elsa.
(För rosen hamnade på golvet och det som hamnar på golvet tillhör blixtsnabba hunden)
 
 
MiniMu hade lärt sig sträcka ut tungan väldigt långt.
 
 
Lilla Mu fixade frukost till oss innan mamma och pappa hade vaknat.
 
 
Himla mumsigt ser ni väl.
 
 
Pappan i huset hade bakat. Själv har jag aldrig vågat ge mig på att baka dessa.
(men nu när jag vet att det finns mix på ICA så kanske jag vågar.;))
 
 
Lilla Mu ville göra pappa glad och kom hem med blommor efter en promenad med faster.
Och pappan blev glad må ni tro! Jag har nog aldrig hört honom tacka någon så många gånger förut.
Och när han tackade en sista gång tackade Lilla Mu för tacket ("tack för att du sa så").
 
 
Hon är ju för underbar den lilla tjejen.
 
 
Och den här lilla tjejen också.

Höst

Ja, äntligen är det höst, balkonggurkan har vissnat ner och den sista lilla skräckslagna gurkan skördades idag.
 
 
Den slukades i ett nafs av gurkgalna hunden som gav den åtta gurkor av fem möjliga i betyg.
 
 
När det är höst fyller Musonen2 år. Inte 2 år utan 28. Idag. Och imorgon åker vi dit för att fira hela helgen.
Ja.. det var nog allt jag ville säga just nu. Hare bra så länge hörni!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0