För ett år sedan idag
..tog vi bilen 25 mil för att hämta hem den finaste, sötaste och mest underbara lilla hundflickan i hela vida världen.
Det har vi firat med supermumsig (och supernyttig) bakelse.
Receptet kommer här:
Varva rått kött (ren, älg, rådjur, hjort och vildsvin)
med mixat grönt (sallad, morötter och blomkål) i en liten form.
Häll upp på ett fat.
Dekorera med spritsad kvarg, blåbär och morotsremsor.
Pudra med malet äggskal och blodpulver.
Serveras med gott samvete som dagens middag.
Säg varsågod nångång då..
Nam nam nam...
Lathunden
Skendräktiga knashunden ligger och njuter i mattes famn. Svullen kring juvren, om möjligt ännu mer matgalen än vanligt och en riktig liten latmask som masar sig saaaaakta fram bakom matte på promenaderna tills det är dags att vända hemåt igen. Då får hon bråttom minsann.. Hem till maten, sängen och soffan. ;)
Djurplågeri
Elak som husse är fick man bara lukta på middagen han hade med sig hem idag.
Dum som matte är gjorde hon iordning en pytteliten hundmatpåse. Resten ska snåljåparna ha själva.
Och det värsta av allt... fisken ska ligga i frysen i minst tre dygn innan man får äta den!!!
Mmmm.. ni läste rätt... T R E D Y G N . . .
Mu
Vad passar väl en Mufamilj bättre än att kolla på ett gäng söta kossor? Så det gjorde vi.
Tills vi kom på att det nog snarare var oberäkneliga kvigor eller ystra tjurkalvar som stirrade tillbaka på oss där på andra sidan det väldigt tunna stängslet. Då gick vi.
Sjukt
Jag tänkte att ni nog säkert tröttnat på Elsa-bilder vid det här laget och gjorde därför ett fint lagom avklätt collage av mig själv bara för er skull. ;)
Jag har då aldrig någonsin sett en fästing fästa sig någonstans på min kropp, men uppenbarligen är det ändå vad som har hänt på baksidan av mitt ena lår, säger doktorn.
Mumannen fick ju borrelia förra året av sin första fästing någonsin och självklart kan inte jag vara sämre än honom..
Duktig vovve
De försöker lära mig en massa trick här hela tiden. Och jaaa, det är väl kul. Man får ju höra att man är duktig och så får man oftast godis.
Igår ville jag visa att jag faktiskt är JÄTTEDUKTIG. Så medan husse duschade och matte var i tvättstugan dök jag helt på egen tass (och nos) ner i husses fiskeryggsäck, plockade upp en påse, tog loss påsklämman och, utan att ha sönder påsen det minsta, tog ut den stora dubbelmackan med lagrad svecia och åt upp varenda liten smula.
Vilket trick va! Det konstiga var att jag inte fick nåt godis efteråt..
Mitt viktigare liv
..och en lite större Lilla Mu.
Inte har man tid att blogga då fattar ni väl!
Vi har faktiskt haft fullt upp att göra kort och present..
..att dela ut presenten..
..och att stå på bordet.
Vi har plockat äpplen i lekparken..
..tiggt äppelbitar..
..och tränat på att gå på det där bordet.
Tillverkat kulor..
..åkt kickbike..
..skrattat mest hela tiden..
..och dreglat en hel del.
Så då vet ni vad som är bra mycket viktigare än att blogga.
Regniga lördagen
Elsa är skeptisk till mattes påstående att det är skönt att gå långpromenad i regnet.
Men ok då, får man godis springa lös och leka kan man ju vänja sig.
Hittade en koja. Stanna där så ska jag fota, sa matte, och vad gör man inte för godis bloggen..
Poserade lite på en stubbe också. Även det för godisets bloggens skull.
Äntligen hemma. Fryser så man skakar ju.
Men så blev det plötsligt lite sol att värma sig i.
men det är den inte. Det är helt enkelt så här man sitter.. ibland.
Pigg, stark och (nästan) frisk hund
Som jag berättat förut så är den dumma mulitresistenta bakterien äntligen borta. Sex månader tog det, kan knappt förstå att det är sant.
Vi måste dock fortsätta med salvan (Flamazine) i örat ett tag till...
För det fanns konstigt nog lite av en annan bakterie där. Men den är inte multiresistent och lätt att få bort.
Med antibiotika finns risk att den mulitresistenta bakterien kommer tillbaka, så det är uteslutet just nu.
Lika bra det,
Flamazinet med bakteriedödande silver i är ju mycket bättre.
Nästa vecka ska vi ta nya bakterieprover. Det blir tyvärr också sista gången vi får träffa vår veterinär, för hon ska sluta på kliniken och börja på nytt spännande jobb någon annanstans.
Hon bokade in oss på sin sista arbetsdag, för hon "vill bara träffa TREVLIGA djurägare den dagen". Haha, vilken tur att vi är trevliga enligt henne (för övrigt konstigt att folk är otrevliga hos veterinären).
Hon är också trevlig. Och duktig. Och envis. Tack vare hennes envishet och vilja att söka utanför ramarna är den hopplösa bakterien äntligen borta. En hund kan inte leva ett värdigt liv med öroninfektion hur länge som helst, så det känns verkligen som hon räddat livet på Elsa.
Så nu vill vi tacka henne på något sätt, på henns sista arbetsdag. Men hur? Hur skulle ni ha tackat en veterinär som räddat livet på er hund?
Glada trädet bjuder på godis
Det är inte bara i vårt kök man kan hitta godis. Det kan även hittas ute ibland, om man har tur.
Full fart i godisfabriken
Det är ju nästan djurplågeri det här tycker godisgalna hunden.
Inte lätt att bo mitt i en godisfabrik med alla underbara dofter. På bilden syns nötfärs utkavlad mellan två bakplåtspapper.
Och nu ska det in i ugnen på 50 grader i några timmar. Även om Elsa tycker det är onödigt att vänta så länge.
Tadaaa.. klart! Det mörka är torkat hjärta som var i ugnen samtidigt, fast längre tid än nötfärsen.
Ska man äntligen få smaka nu?
Här skulle Elsa ha väntat på varsågod med godiset på nosen, men hon fuskade!Dålig blogghund.. fattar hon inte att jag måste hinna fota...?
Det blev i alla fall mer än godkänt betyg även denna gång, hälsar hon (åtta gurkor av fem möjliga).
Men nu ska nog godisfabriken ta en paus. Det blir så tjatigt bara blogga om godis hela tiden fullt i frysen annars.
Godistillverkning
Ja hundgodistillverkning då som vanligt förstås.. vad trodde ni?
Det har vi haft hela sommaren, på balkongen.
Vänta..
Hur länge ska man vänta...???
Wohooo!
Den hemgjorda gurkan fick ÅTTA gurkor av fem möjliga i betyg!
Här leker vi hitta gurkorna. En helt OTROLIGT rolig lek (man får ju äta gurka).
Och idag har kycklingfilé torkats med lite öppen ugnslucka i sisådär 8-9 timmar.
Kanske inte kommer som någon direkt överraskning att Elsa tillbringat ganska mycket tid i köket idag.
Hon är även sugen på det som ligger på bordet. Det finns så mycket gott här i världen. Typ.. ALLT är jättegott.
Till slut blev kycklingen klar. Denna gång blev betyget... ÅTTA gurkor av fem möjliga!
Nu är arbetsdagen slut. Man blir ganska trött av att jobba som godisprovsmakare..
Alla bär är goda
Vad har matte nu för gott?
Bäst att göra vacker tass.
Nam nam nam.. lingon.. mums mums.
Japp, det blev lite syltkokning idag också.
Men nu är bären slut, så synd, jag som var inne i ett sånt flow. Nu vet jag inte vad jag ska göra av den plötsliga energin.
Nåja, jag har precis tagit min fjärde tvättid på två dagar, så det kanske ordnar sig ändå..
Dösugen hela dan
Har hållt mig i köket mest hela dagen men det verkar inte som jag någonsin kommer få smaka på det där supersupergoda som står däruppe på bordet..
Hemlagad drottningsylt. ;)
Hemma nu igen
Igår kom vi hem och imorgon börjar Mumannen jobba. Men vi funderar redan på vart vi ska åka när han är ledig nästa gång (om några veckor). Fjällvandra kanske? Vi får se.
Från våra sista dagar i stugan i Värmland:
Vi har haft både regn..
..och sol.
Vi har varit ute och åkt..
Sett galna människor.
Och en del djur.
Mumannen har fiskat.
Värmländska skyltmakare är tydligen språkidioter. Vilken tur att det finns språkpoliser.
Det är farligt att vistas i Värmland (vi är så glada som överlevde utan varken flytväst eller hjälm).
Jag har plockat fem liter hallon..
Och bärälskaren Elsa har nog plockat lika mycket hon.
Och hon har trivts så bra i stugan.
Det har varit skönt..
..och härligt.
Så vacker natur:
Men så blev det dags att åka hem. Elsa hoppade för säkerhets skull in i bilen redan när vi städade och packade.
För borta är bra men hemma ändå bäst, tycker hon (eller så älskar hon helt enkelt bara att åka bil).
Tack till alla som orkade läsa till slutet.. nu blir det korta inlägg ett tag framöver (om ens några..).
Bästa nyheten!
Elsa har faktiskt en otroligt bra anledning att göra galna fnattrullningar på mattan. För vet ni vaaaaad..?
Den ovanligt elaka och idiotiska multiresistenta dumbakterie som Elsa har haft i sitt öra i exakt ett halvår nu är
ÄNTLIGEN BORTA! :D
Lugna dagen
Igår tog vi det ganska lugnt. Det går ju inte att vara kulturell varenda dag heller.. Dessutom öppnade sig himlen några gånger. Det gör inget. Hellre stugan i regnväder än sol och sommar i en lägenhet..
Vi var i alla fall ute och åkte lite, kollade efter bra fiskeställen, fikade, åkte förbi Mörbacka..
(Låter som värmländska för Mårbacka.. Så pratar värmlänningar ju. Även Mumannen nu när vi är här. Jag hoppas det har gått över tills vi åker hem igen..;)).
Vi köpte praliner på chokladfabriken i Sysslebäck.
Ibland kikade solen fram.
När vi kom "hem" på eftermiddagen fick Elsa glädjefnatt.
För hon brukar få en gurka, morot eller något annat gott då..
"Hemma" var det lite bättre väder. Vi kunde vara ute.
Satt på trappen och njöt..
Plockade hallon. Finns i överflöd som stugägarna gärna vill att vi plockar.
En rovfågel flög högt där uppe på himlen.
Vi grillade, slappade och hade det bra.
Tills vi stupade i säng på kvällen.
Vart åkte vi?
Hit:
Bara för att det här inlägget kommer bli dötråkigt så piffar jag upp det med en tävling (se rubriken).
Vackra planteringar fanns det gott om.
Finfina blommor.
Mera blommor..
Och grönsaker.
En äppelträdgård.
Äppelbok.
En damm.
Allt var väldigt vackert.
Där fanns gott om pelargoner och man kunde även köpa en speciell pelargon.
Och äta torr stöpaforskaka som smakade ungefär som Mumannens nävgröt igår.
(Bakad på skrädmjöl precis som nävgröten)
Det mest spännande av allt på hela stället var ett par påfåglar.
Tyckte både djurälskaren jag och fågelhunden Elsa.
Sedan åkte vi vidare mot nya äventyr. Fortsättning följer om ni har otur. ;)
Livrädd i Finnskogarna
Här sitter Elsa och försäkrar sig om att få följa med på gårdagens utflykt.
Mumannen skulle till det här stället. Karmen Kynna i Finnskogarna. Ja, jag och Elsa också, vi hade liksom inget val.
Där fanns gamla hus.
Årets midsommarstång.
Och fjolårets.
Näverpapperskorg hade de.
Här kunde man hänga om man ville.
Storgranen (45 meter) och stortallen 37,6 meter).
Lilltallen.
Mumannens lunch bestod av värmländska Motti (nävgröt med flott) med fläsk och lingonsylt.
Jag smakade lite (lingonen var goda i alla fall).
Elsa åt lingon och blåbär.
Sedan åkte vi uppför sveriges brantaste asfalterade väg.
Vet inte vad som är fel på mig som går med på en sån sak. Men vackert var det ju.
Uppe på Tossebergsklätten. Här kan alla som är fullständigt galna slänga sig ut för stupet med en skärm.
Sen var det dags att ta sig ner igen. Hej då Mumannen!
Jag tog min hund, min kamera och mina nya springskor och gick de 2,2 kilometerna ner (aldrig i livet att jag åker bil nerför sveriges brantaste asfalterade serpentinväg).
Vägen försvann ner..
..och ner.. Promenaden tog exakt 23 minuter.
Sedan bar det iväg uppför igen, denna gången på Hovfjället
(fast här åker vi nerför) (Mumannen fick vända när jag fick panik och skrek att jag inte ville mer).
Jag ska aldrig mer åka till norra Värmland.
Men jag överlevde och var lika glad som Elsa att komma tillbaka till stugan.
Sedan grillade vi, åt och drack gott och var helt slut efter dagens fruktansvärt ansträngande äventyr.
Framme
Jag har alltså följt med till Mumannens kära Värmland.. Han lyssnar just nu på Kalle Jularbos "Livet i Finnskogarna" på Ipaden för att få inspiration. För idag ska vi tydligen åka till "Finnskogarna" och titta på några gamla hus...
Hahaha. Det blir nog kul ändå. ;)
På väg till den hyrda stugan stannade vi på en hantverksgata.
Mumannen hittade ett armband som han alltid velat ha.
Och jag (som egentligen aldrig gillat såna här tennsmycken nåt vidare) blev plötsligt kär i det här halsbandet.
Sen var vi framme.
Vi blev överväldigande nöjda med stugan.
Nytt och fräscht, luktar inte sommarstuga här inte.
Mer än godkänt för en spontansemester.
Utsikten mot Klarälven gör inte saken sämre.
Flottar flöt förbi på älven. Sen kom världens åskoväder (inte lika kul längre) (för de på flotten).
Kvällskissen. ;)
Ja det var första dagen det. Fortsättning följer..
