Äntligen
Visste väl att snön skulle komma till slut!
Lite kallt om tassen bara.
Det är inte så att jag har extremt mycket att göra.. Men min hjärna kan helt enkelt bara koncentrera sig på en sak i taget. En sak eller inget, det är vad jag har att välja på. Därför bloggar jag inte mycket nu.
På lördag har vi i alla fall det sista firandet för ett tag framöver (berättar mer om det senare) (men kan ju säga så mycket som att vår älskade lilla dotter som helt nyligen föddes plötsligt har gått och fyllt 30!)
Så efter lördag nångång ska jag (nog) ta tag i bloggandet och kommenterandet på allvar (kanske).
Ni får ha överseende tills dess. Eller bli förbannade. Det är helt upp till er vad ni lägger er energi på.. 
Segt
Är trött, hängig, halvsjuk och rätt energilös just nu. Jag alltså, Elsa är pigg och kry.
Vi går ut i tråkvädret varje dag.
Gör godissök och annat skoj i regnet och dimman.
Elsa hon lyser som vanligt.
Snögalen
Titta så lite snö det är nu! :(
Nåja.. man får passa på att ha roligt med det lilla som finns kvar.
(Fast här fångar jag godis, det är också kul)
Fågelskådning
När man är lite stukad i tassen passar det bra att sitta ner en stund och titta på änderna.
Synd bara att Elsas matte har ett så stadigt tag i kopplet..
Hon har nog inte fattat att änder är asgoda simning är väldigt nyttigt och skonsamt för en skadad kropp..Snöbus
När man går ut i stormen med en vild och yster hund för att leka i första snön blir det inte många skarpa bilder..
Promenad under rosa himmel
Himlen glödde härom kvällen. Och som ni ser hittade vi snö! Skitig visserligen, men ändå.. snö!
På vägen hem började himlen brinna!
Jag hade såklart ingen bra kamera med mig på denna händelserika promenad. Men det svarta längst fram på bilden är en fotbollsplan där Elsa alltid får fnattryck. Det gula till vänster är Elsa. Elsas reflexväst rättare sagt.
Tur jag kan förklara så ni får veta vad det är på bilderna jag visar.. ;)
Alla fel typ
Ni som har läst mitt förra inlägg, jag hoppas verkligen ni struntar helt i vad olika sorters fåglar heter..
Herr och Fru Pippi räcker i fortsättningen.. okej?
Var nämligen tillbaka till fågeltornet nyss, läste på skylten och konstaterade att jag nog kanske hade... ja.. se rubriken, angående pippifåglarna.
Men det är helt lugnt. Man FÅR komma med felaktigheter, gissa, ljuga, hitta på och vara fullständigt vilseledande i sin alldeles egna lilla blogg. Vilken tur.
Jag hade i alla fall rätt i att de fåglar som flyttar från Sverige till Danmark bara för att det är vinter är korkade.. det kan ingen säga emot.
Regnjacka på i ovädret idag.
Kom nu rå..
Den omtalade skylten.
Kollar efter fiskar..
Spanar efter fåglar..
Mot varmare länder?
Idag flög kanadagässen sin kos. Mot varmare länder förmodade jag ända tills jag googlade.
Och ja, vissa av dem (de smarta) flyttar till Spanien eller Italien. Andra (de korkade) flyger tydligen till typ Danmark istället.
Nåja, i alla fall, plötsligt, precis när vi gick förbi fågelskådartornet blev det ett himla liv i vattnet, och så fylldes himlen av hundratals fåglar.
Eftersom min plan var att fota närbilder på frostiga löv..
.. hade jag fel objektiv på kameran för att fota gäss i hundratal.
Men det såg ganska häftigt ut i alla fall. Och det lät ganska häftigt också.
Sen fotade jag frostiga löv.
Och så kom en av rovfåglarna som bor på åsen och flög förbi.
Jag antar att ni är fågelexperter.. vad är det för ras på pippin tro? ;)
Vad det är för ras på det här rovdjuret vet jag redan.
Höst
Det är sol men kallt.
Löven är inte lika fina längre.
Fåglarna flyr.
Elsa och jag promenerar i timmar.
Vi hoppar upp på höga berg.
Det blåser i håret så man får rolig frisyr.
Nästan hemma igen.
Tänker inte titta in i kameran en enda gång till.
Ja, roligare än så blir det inte just nu.
Jag lever
Jag vet, jag är en fruktansvärd bloggskolkare. Orkar bara inte. Har mina bekymmer som jag inte vill tjata så mycket om här, men ett av bekymren är att jag har ont.. typ överallt, och det blir värre när jag sitter still för länge och ännu värre när jag sitter med datorn. Det blir också värre när jag överanstränger kroppen. Bäst är att promenera i lagom takt, i skogen på mjukt underlag med en hund som sällskap. Då gör det knappt ont någonstans.
Min medicin.
Dessutom har jag trott att ni har dissat mig helt (vilket vore helt förståeligt). Har inte sett era kommentarer de senaste dagarna.. Men nu har jag kollat under senaste inlägget och förstår att det inte är ni, utan blogg.se som dissar mig. Hoppas de skärper sig omedelbart.
Någons hem?
"Tältet" jag berättade om i förra inlägget är kvar (finns bättre bild där). Elsa och jag går förbi varje dag men jag vågar inte gå lika nära som vi råkade göra när vi upptäckte det.
Jag är inte van vid sånt här, vad gör man? Går dit med en kasse mat? Ringer polisen? Känns inte bra att någon verkar bo under en presenning i skogen.
Mera konstiga saker i vår skog
En myrstack är inget konstigt, tänker ni väl nu...
men den där stacken ser ju liksom konstig ut tillsammans med det där trädet.
En begagnad spypåse som hänger i ett träd.. utan tvekan konstigt.
En fåtölj och en massa marshaller på utsiktsplatsen... väldigt konstigt.
Solen lyser rakt genom ögonen..
Men konstigast av allt var ändå när vi fick för oss att gå upp på en av stigarna där borta på åsen.
Först såg vi ett paraply. Bara lite konstigt. Vi tog några steg till in i skogen..
En presenning med något under! En massa stöldgods... en förrymd brottsling... ett lik... ja, vem vet.
Inte vi, för vi skyndade oss därifrån.
Men imorgon ska vi nog gå dit och kolla igen. ;)
Skriva av sig
Ni skulle bara sett hur jag skrev av mig här alldeles nyss. En sån tur att jag hann ta bort texten innan jag tryckte på publicera hehehe.. Ibland räcker det att sätta sina tankar på pränt så känns det genast bättre. ;)
Näää men hörrni, nu låtsas vi som ingenting så slänger jag på sedvanligt sätt ut en alldeles för lång bildbomb från gårdagens skogspromenad i solen.
Promenera av sig är för övrigt också ett bra sätt.
Konstiga saker i vår skog
Vem har ätit ett halvt träd sedan vi var här för ett par dagar sedan?
Vem har plötsligt placerat ett vattentorn i den skog där vi promenerat dagligen ett helt år?
Vem har ordnat en gravplats i en glänta mitt i skogen?
Varför har Herr Bivår fått en skylt?
Varför ser snigeln ut som han tänker bita sig i svansen?
Vem har tappat sitt gamla ben i blåbärsriset?
Nåja.. Som tur är finns inte bara konstigheter i skogen, där finns en del fullt normala godisträd också.
Och ganska många fullt normala bär som älskas av en hyfsat normal liten bärhund.
Mu
Vad passar väl en Mufamilj bättre än att kolla på ett gäng söta kossor? Så det gjorde vi.
Tills vi kom på att det nog snarare var oberäkneliga kvigor eller ystra tjurkalvar som stirrade tillbaka på oss där på andra sidan det väldigt tunna stängslet. Då gick vi.
Regniga lördagen
Elsa är skeptisk till mattes påstående att det är skönt att gå långpromenad i regnet.
Men ok då, får man godis springa lös och leka kan man ju vänja sig.
Hittade en koja. Stanna där så ska jag fota, sa matte, och vad gör man inte för godis bloggen..
Poserade lite på en stubbe också. Även det för godisets bloggens skull.
Äntligen hemma. Fryser så man skakar ju.
Men så blev det plötsligt lite sol att värma sig i.
men det är den inte. Det är helt enkelt så här man sitter.. ibland.
Positivt tänkande
Här sitter Elsa och njuter på snöåkern där vi tillbringade hela vintern.
Det är ju som sagt en åker, så i sommar har vi inte kunnat vara där.
Den har ju varit fullproppad med klöver..
Men i förrgår var klövern plötsligt borta!
Så nu fattas bara några minusgrader och lite snö så är snöåkern klar igen, wohooo!
Glada trädet bjuder på godis
Det är inte bara i vårt kök man kan hitta godis. Det kan även hittas ute ibland, om man har tur.
Får hållas kort ett tag till
Så här ser "snöåkern" ut mitt i sommaren. Fullproppad med klöver.
En gång kom en traktor och samlade upp alltihop.
Men så växte det upp igen. Så vi får hålla oss på vägen istället för att springa lös på åkern.
Men det gör inget just nu, för den galna löptiken måste ju ändå vara kopplad.
Vad vi roar oss med
Det är bara att inse, jag måste vila lite från bloggvärlden, det stressar mig bara att tänka på den just nu.
Men snart kommer lusten tillbaka, det gör den alltid. Tills dess ska ni få se en del av vad vi pysslar med istället.
Vi gör utflykter. Här till Uppsala högar.
Utsikt därifrån mot Uppsala.
Fotar en gammal bil utanför en kyrka. ("Ytterligare några stackare som tror de kommer leva lyckliga för resten av sina liv" var min spontana kommentar. Mumannen skrattade. ;))
Åker kringelikrokvägar och blir åksjuk.
Ser några söta djur som jag vill ha!
Vi vilar.
Badar.
Myser på balkongen.
Får besök.
Beundrar gurkan.
Hittar träd som har svamp,
träd klädda i nylonstrumpor,
och ett träd iklädd sjal.
Säger upp Telia och skickar tillbaka Teliaboxen..
..i en comhem-låda.
Tillverkar godis.
Försöker fånga godiset i luften.
Och idag blir det födelsedagsfirande.
Musonen fyller år. Hans syster bjuder på middag och jag har haft en Pavlova i ugnen hela natten, som ska fyllas med vaniljvisp och en massa jordgubbar.
Livräddande insatser
Ja, det är vad jag skulle vilja ägna mig åt idag. Det jag vill försöka rädda är:
- en försummad gurkplanta.
- en förtvinande blogg.
- en borttynande relation till mina bloggvänner (är uppe i 787 olästa inlägg nu..).
- mina bilder och dokument.
- och efter att jag gjort allt det kanske även datorn kan få sig ett försök till livräddande insats (omformatering), om jag vågar.
Hoppas det inte är försent nu bara.
Bilder från Elsas och min kvällspromenad igår:
En och en halv timme var vi ute och gick. Först ca en halvtimmes PW (powerwalk),
sedan den något lugnare varianten FP (fotopromenad).
Fotade typ allt.
Somliga har svamp (i grenen?) men är lika glada ändå..
Betyder detta att både vanliga mopeder och havremoppar numera är tillåtna?
Elsa tycker att de ska vara förbjudna även i fortsättningen..
