Inte helt bra
En ovanligt flämtig Elsa på promenaden igår.
Elsa är fortfarande låg, trött, inte sig riktigt lik. Kräktes en gång inatt men normal i magen på morgonen när Mumannen var ut med henne. Däremot kissade hon inte! Hon får alltid så konstiga symtom den här lilla knasfian..
Lite sjuk och trött
Här ligger Elsa och vill bara vara ifred.. Tråkigt, vad ska jag med en hund till som inte vill kela.. ;D
Men jag förlåter henne för den här gången. Det är nämligen lite synd om lilla sötisen som har varit hängig idag. Inte jättedålig, men hon är inte sig lik, kräktes på förmiddagen och var riktigt dålig i magen mitt på dagen. Det "lustiga" är att jag mår ungefär likadant sedan igår (minus spyan tack och lov). Men människor smittar väl inte hundar (eller tvärtom)..?
Galenhundar i tövädret
Ser ni, mitt i bild?
Flisan kände i alla fall doften av de två rådjuren igår på vår promenad. Hon blev helt galen så det var nog tur att hon var kopplad just då.. Elsa bryr sig dock inte så mycket om rådjur. Desto mer om sorkar och småfåglar.
Galnare än vanligt var de båda igår. Snön håller på att smälta och det verkar innebära nya otroligt intressanta dofter för en nosande vovve. Och intressant doft = öronen stängs = man får gå kopplad oftare.
Men kopplar det sambandet gör de ju såklart inte, dumma hundar som de är. ;)
Tur man har godis i fickan som lockar. :)
Kompisarna
Så var det dags igen, Flisan kommer halv sju. Hon brukar vara jätteglad när hon kommer hit, springer runt med min toffla i munnen och är lycklig. Elsa också, lycklig alltså, ingen toffla i munnen där. Fem minuter senare har båda somnat om, sover till niotiden då vi går ut en sväng och sedan är det frukostdags.
Godmorgon!
Stackars liten då..
Är så trött på att vänta på frukost..
Är det dags nu..?
Nähä, hon skulle bara hämta kaffe. Nu igen.. Suck..
Två yrväder i töväder
Mitt ute i snön på åkern blev Elsa dålig i magen flera gånger idag. Men pigg som ett yrväder var hon ändå, både före och efter. Flisan också. Som ett yrväder alltså, inte dålig i magen. Bra att de passar på att rasa av sig i snön medan den finns kvar.
Nu har jag slängt all torkad lever som var kvar i godislådan. Misstänker (är nästan säker) att det är den som är boven i dramat.
FlisanGodmorgon
Kelgrisen och jag sitter och väntar på kompisen Flisan. Ju hårdare jag kramas desto mer njuter hon.
Och jag också.
Men det var en timme sedan, nu har kompisen kommit och alla har somnat om i soffan.
Utom jag då..
Bus och godis varenda dag
Tio minuters promenad hemifrån finns ett perfekt ställe där vi rasar av oss i snön varje dag.
Ett gäng dåliga (men ganska talande) mobilbilder därifrån kommer här.
Var vi duktiga nu?
Sorkjägaren
Ganska ointressanta spår tycker Elsa.
Urtrista.
De här enorma spåren (snömannen?) (en björn???) vänder hon ryggen till.
Men nu börjar det bli intressant!
Fort ner med huvudet!!!
(kanske ska varna lite för nästa bild..)
För har man riktigt stor tur kan man få tag i en sån här liten läckerbit:
Den här var dock stendöd redan innan Elsa plötsligt stod och höll den i munnen.Men en gång var hon nära att ta en levande,
trots att jag varnat henne att det inte blir några fler pussar om hon fortsätter på det viset.. ;)
Söndagsfika
Vilodagen
Idag är det söndag och då kan man alltid passa på att hänga upp och ner i en pulka om man känner för det.
Godmorgon! :)
Duktig vovve
Så mycket konstigt man måste göra innan man får sitt lördagsgodis...
Hon har tröttnat
Neej, nu sticker jag! sa Elsa när jag ville fota henne för femtioelfte gången på en enda förmiddag.
Lugn och ro
Ibland vill man bara sitta ifred i en liten fåtölj..
Godmorgon! :)
Promenad igår och idag
Det här var igår, sol och en massa minusgrader, och idag var det ännu mera sol och ännu kallare.
Jättekalla tassar i snön igår, och idag blev de ännu kallare.
Bara upp för backen där borta så är vi hemma.
Det var igår det också, men vi gick samma väg idag och skyndade oss upp för backen igen,
hem till värmen och mumsigaste benet.
Bloggduracellkaninen
Jag har ju varit sjuk ett tag och har då lidit av ett par olika vitaminbrister (på grund av knäppa tarmar som har så bråttom att få ut det jag äter att kroppen inte hinner ta upp nödvändig näring). Det har yttrat sig i utmattning, likgiltighet, uppgivenhet och en fullständigt tappad gnista.
Men vet ni.. nu har jag ätit piller ett par månader, i måndags var jag till vårdcentralen och tog blodprov och vitaminbristen är borta! Och DET yttrar sig tydligen i att jag har förvandlats till en bloggduracellkanin. Hoppas ni inte tröttnar på mig och min strida ström av inlägg nu bara. ;)
Det är tack vare min nya stora kärlek jag har hållit mig på benen.
Godmorgon
Samma plats som gårdagens morgoninlägg, men ett nytt ansiktsuttryck.
Tittut
och godmorgon!
(Hoppas ni är bättre än mig på att ignorera hundhåren i soffan)
Julrester
Vi har fortfarande lite lagom irriterande juligt i vårt vardagsrum trots att vi passerat Knut för länge sedan.
Jag skyller det på Mumannen, jag bad honom köpa vita amaryllisar eftersom jag vet att jag tröttnar på röda så snart julen är över, men han hittade väl inga vita antar jag för han kom ändå hem med en röd och en röd-vit. Nåja, snart har de vissnat, och jag kan äntligen glömma att det nyss var jul.
Vilse
Som några av er kanske vet är mitt lokalsinne tämligen fullständigt obefintligt. Idag har Elsa och jag därför promenerat mer än två timmar i kylan. Promenera två timmar kan man ju, men det är så mycket jobbigare att tvingas göra det för att man har gått vilse.
Elsa, hon gjorde inte en min, utan låtsades som ingenting när vi gick åt fel håll i Stadsskogen. Hon fick dock igen efter en timme och tre kvart då hon var så kall om tassarna att hon började halta. Själv led jag mest om låren trots hyfsat tjocka överdragsbyxor. Det är inte lätt att gå med två stora istappar till ben.
Och så är jag ju inte helt frisk heller, utan kände febern stiga hela tiden. Säkert från 36,5 till 36,8 eller nåt sånt.
När vi äntligen kom ut ur skogen var vi givetvis på helt fel ställe. Men det var ju kul att få se helt nya kvarter av Uppsala. Roligt att be främmande människor om hjälp att hitta var det också. Pratade med en jättetrevlig kvinna som fick tala om för mig vart jag bor.
När jag äntligen fattat åt vilket håll jag skulle gå och började känna igen mig kom en tjej och frågade MIG om vägen.. Jag "hjälpte" henne såklart. Hoppas hon kom fram.
Ja, det var den promenaden det. Har sällan njutit så av att komma tillbaka in i värmen.
