Attackhunden

När Muvovven Elsa får en galenfnattattack rusar hon flera varv runt runt i galenfnattattackfart över soffan och ut och in i alla rum så öronen fladdrar, dammet yr och mattorna flyger. Gardinerna hänger hittills kvar, men det är knappt.
 
Jag hann inte med att varken fota eller filma under värsta fnattattacken igår, men en liten efterbild kan vi bjuda på.
 
Attackhunden Elsa, med ommöblerad matta.

Elsa intygar

Den som påstår att man inte blir trött av att äta antibiotika har nog aldrig ätit det själv.. 
 
 
Men man blir frisk och glad också. Det onda i öronen är bättre redan efter tre dagar och Elsa kan äntligen tugga sina favoritben utan att det värker. Hon slukade ett på mindre än en minut idag. 
 
 
Ja nu bloggar jag om Elsa igen. Mitt liv handlar ju om Elsa nu. Ni som oroar er för hur de "stackars" undanskuffade gurkorna (aka töntarna) har det får vänta till imorgon, eller så. 

Elsa har koll

 
Att gå lös på promenad innebär inga som helst problem. Elsa springer lite före och håller koll på mig hela tiden utan att jag behöver säga så mycket. Hon har nog hört talas om mitt katastrofalt dåliga lokalsinne. 

Lite groggy

 
Trött tjej som precis vaknat efter att ha fått lugnande hos veterinären. Skuttade glatt in för att ta bort tandsten. Fick även öronen spolade och medicin med hem mot öroninflammation. Var så himla duktig och precis lika söt och go som vanligt. Morrade bara lite lite åt personalen. Och det fick man, sa dom. ;)

Träningsvärk

Har SÅN träningsvärk i vaderna, väldigt ont i ryggen och till och med lite kramp i fötterna efter att ha tillbringat hela lördagen på världens största terränglopp, Lidingöloppet, hehe. Det var JÄTTEJOBBIGT att gå runt i leran i gummistövlar hela långa dagen. Jag skojar inte. ;)
 
Musonen2 bara ler lite snett och skakar på huvudet när jag klagar på mitt onda. Själv sprang han 3 mil och har tydligen också "lite" ont i ett antal muskler idag. Det är mycket möjligt att det gäller ALLA muskler faktiskt. Har fått massera lite här och där.
 
Det var så kul att följa honom och hans kompis i loppet. Förutom att följa via sms såg vi dem vid åtta kilometer (jättepigg son) och vid 20 kilometer (så sliten son att mamman var nära att börja gråta). Han tänkte ge upp där ett tag, vände några steg, men drack lite vatten och sprang vidare den sista milen, som mest består av diverse mördarbackar. Så starkt gjort! 
 
Och Elsa då? Jotack, hon har varit med hela helgen, varit lika underbar som alltid, och dessutom lärt sig acceptera sin husse fullt ut. Hon råkade nämligen bli lite väl beroende av sin nya matte så här i början när allt är nytt och har knappt ens låtit mig gå på toa utan att pipa. ;) 
 
 
  
               På fiskeutflykt med husse och Musonen2.              I favoritställningen hos matte.

Ingen vanlig dag.:)

Nej det är ingen vanlig dag, för det är Musonen2:s födelsedag! Hurra hurra hurra!
 
Jättejättestort GRATTIS till älskade sonen som jag alltid saknar och längtar efter eftersom han bor 33 mil härifrån.
 
Lilla Mus pappa, som föddes med raketfart för 27 år sedan idag. En liten lintott med tjockt, ljust hår som började gå när han var åtta månader, fick första tanden när han var nio månader och började prata förståeligt när han var fyra år.
 
Han som vägrade vara sämre än storasyster och därför började lära sig skriva och läsa när han var fyra år, och han som klättrade överallt, på rören längs väggen, på dörrkarmarna, i träden, körde omkull med cykeln hur många gånger som helst (tack och lov för hjälm), men var en av de lugnaste i klassen när han började skolan. 
 
Han kommer hit imorgon för att springa Lidingöloppet på lördag, så vi får fira honom i helgen. Innan loppet, medan han fortfarande är i firarform. ;) 
 
 
De små lintottarna, Mudotter och Musonen2.

Gott liv

Jag skulle kunna ha det så här alltid känner jag.
Vill alltså ha semester tillsammans med Elsa för resten av mitt liv. 
Kan någon ordna det åt mig? Tack så mycket.
 
 
Godnatt säger Elsa (som blir jätteglad när vi ska gå och lägga oss).

Ingen vanlig hund ju

Vad ska jag blogga om om inte om Elsa..?
 
Vackert väder idag.. och ptjaa.. hösten är här. ÄH.. DET GÅR JU INTE! Det blir ett Elsa-inlägg idag också.
 
Jag ska inte tjata om detaljer. Bara berätta att vi är så kära och allt går så himla bra. 
 
Elsa blir mer och mer avslappnad. Hon har till och med sagt att hon trivs riktigt bra i sitt nya hem.
 
 
Ovanligt klok hund den här Muvovven förstår ni. ;) 
 
 
Vem vet, snart kanske jag kommer över den värsta glädjechocken och klarar av att blogga om något annat. 
KANSKE, som sagt. Jag lovar inget. 

Slappsöndag

Vi har nästan bara slappat i soffan idag efter en natt med magsjuka och en förmiddag med illamående.
 
Det är bara jag som varit sjuk.
Elsa är jättepigg och hur frisk som helst.
 
Och dessutom alldeles, alldeles underbar (ifall ni inte redan förstått det;)).
 

Ja ja ja ja...

Sluta tjata, jag SKA visa bilder på lilla Muvovven Elsa. ;) Har faktiskt, precis som ni misstänker, tagit en del foton, men inte många är lyckade. Hon är så.. snabb. :D
 
Elsa har en underbar personlighet, är så kramgo och jätterolig att promenera med. Svansen viftar så snabbt att den inte syns och säger man hennes namn vänder hon och kommer och sätter sig.
 
Så här:
 
(Jag sa ju att nästan ingen bild är lyckad)
 
 
Idag gick vi långpromenad i regnet och träffade Flisan i skogen. Det gick så bra att vi följde med dem hem en stund. Det gick också bra. Flisan bryr sig inte mycket om andra hundar, men så länge de kan vara i samma rum är vi nöjda. 
 
 
Sedan har vi mest myst i soffan.

Kelgrisen

Elsa verkade först en aning förvirrad och lite osäker, men gick husesyn några varv, pussade på oss allihopa och slängde sig i våra famnar för att kela. 
 
Hon har viftat på svansen hela tiden, ätit jättebra och varit väldigt glad på promenaderna. Det verkar nog som vi har fått godkänt, än så länge. :)
 
 
Det är svårt att hinna blogga när man har en hund som vill kramas hela tiden. :D

Man kan ju inte blogga om gurkor jämt..

 
 
Har nu berättat för familj och släkt om Elsa,
och alla är så glada och lyckliga för vår skull.
 
 
 
Eller nja, inte riktigt alla förresten,
några blev helt galna av svartsjuka, började gråta och skrika:
 
 
 
"Ska vår blogg helt plötsligt bli en sån där himla HUNDBLOGG nu istället???"
 
 
 
 
 
Vilka töntar..

Vilse i Stadsskogen

Igår promenerade Mudottern och jag för första gången i naturreservatet Stadsskogen som ligger mitt i Uppsala. Jag fick se Flisan lyckligare än någonsin, Stadsskogen är full av vattenhål och Flisan ville bada i alla. Hon luktade inte precis gott efteråt kan man säga om man vill vara snäll.
 
 
 
 
Otroligt att vi bott på tio minuters promenad från den underbara Stadsskogen utan att upptäcka den på riktigt!
Men nu har vi.
Mudottern och Mutysken bor också jättenära, fast från ett annat håll. Den är stor den där skogen.
Det blir flera promenader där. Vi snurrade dock till det rejält i den stora skogen och gick fel flera gånger.
Men det spelar ingen roll, någonstans kommer man ju ut när man följer stigarna. En och en halv timme gick vi innan vi hittade ut igen. Så härligt!

Hjälten Mutysken

Gjorde ett besök i djuraffären tillsammans med Mutysken och Mudotter idag. Först var jag nära att köpa ett gulligt marsvin, men kom på att Mumannen kanske inte skulle uppskatta det något vidare.
 
 
 
Sedan hände något tråkigt (men turligt ändå). Mutysken upptäckte att en liten dvärghamster fastnat med hela huvudet under en tung matskål. Den kämpade för sitt liv för att komma loss och det såg ut som den inte skulle orka mycket mera.
 
Tyvärr hade personalen inte bråttom med att rädda livet på den lilla stackarn. Mutysken sade till två gånger innan de äntligen kom (vi kunde inget göra, buren gick inte att öppna inifrån butiken).
 
Med tillplattat, rufsigt huvud, helt medtagen, satt den sen och flämtade. Jag kan inte se sånt.:( 
Hoppas den mår bättre nu, lilla söta dvärghamstern.

Fängfängslad

Hade fint middagsbesök ikväll. Jättetrevligt var det. Vi åt spagetti och köttfärssås och fikade.
 
Sedan förvandlades finbesöket plötsligt till ett jätteläskigt spöke, slängde oss i fängfängsele och sa att vi inte fick komma därifrån.
 
Men det var ok. Vi blev bara lite rädda där ett tag.
 
 
   
Superläskiga spöket.

En supersuperbra helg

Först hämtade vi Lilla Mu på förskolan. Hon blev jätteglad och slängde sig i farfars famn.
 
Vi träffade Annelie som jobbar på Lilla Mus avdelning. Annelie och jag läser varandras bloggar, så det blev som en liten trevlig bloggträff på förskolegården. :)
 
Så gick vi hemåt. Lilla Mu visade vägen. 
 
 
Lite av allt vi gjorde sen:
 
Satt på drakar (väldigt många).
 
 
Gick på styltor.
 
 
Satt på en liten bänk. "På den stora kan man ramla".
 
 
Satt en stund på den stora ändå. Ramlade inte.
 
 
Kollade på grisar.
 
 
Och på supersupermånga humlor.
 
 
Gick upp på en konstig kanin.
 
 
Åkte rakt igenom den konstiga kaninen.
 
 
Åt pannkaka. Blev jättemätt. "Jag orkar inte glass nu, jag säger till när jag vill ha glass".
 
 
Fem minuter senare: "Nu säger jag till".
 
 
När vi varit länge på utflykt ville farmor och farfar åka. Då blev Lilla Mu plötsligt intresserad av de fina blommorna som några tanter och farbröder tittade på. 
 
 
Det var ju väldans fina bommor. Helt klart värda att titta jättelänge på.
 
 
Köpte solglasögon. Och sex par trosor och tre par strumpor. Lilla Mu var glad och nöjd med att få välja. Ännu gladare när hon hittade klänningar och vi sa att hon kunde få en. 
 
 
Hemma gosade vi med Agda. 
 
 
Tog på klänningen, provade nästan alla trosor och ett par strumpor. 

Flisgos i helgen

Det blir promenader, soffmys och fästingplockning för hela slanten i helgen.
 
Först ska vi skjutsa Mudotter dit hon ska och sedan hämtar vi Flisan som är ensam hemma en stund.
 
Då blir Flisan lycklig när vi kommer, får åka bil som hon älskar och blir glad när hon får komma hem till oss och träffa Musonen.
 
Mycket roligare än att bli (numera bara lite, men ändå) olycklig av att lämnas hemma hos oss av matte och husse. 
 
 
"Jag vill också följa med" tänkte den lilla damen när matte och husse packade för att resa bort i somras.
(men det fick hon inte;))

Tyst och tomt igen

"Kommer ni älska mig när jag har åkt?" undrade Lilla Mu igår.
Vi tror hon menar sakna när hon säger älska, men det spelar ingen roll, vi kommer både älska och sakna Lilla Mu, såklart.
"Jag kommer älska er, bara lite" sa Lilla Mu (som längtade hem efter mer än en vecka hemifrån) då.
 
Vi har hunnit med en massa saker den här veckan. Till exempel haft vattenkrig, bakat chokladbollar, fått paket fast man inte fyller år, stått på ett ben, plockat gurkor och ätit hela, druckit hjortronte (när Lilla Mu fick välja precis vad hon ville i kylen och skafferiet så valde hon en kopp te:)), bakat tårta fast ingen fyllde år, busat och gosat med Agda.
 
Ja, ni ser själva på bilderna nedan.
 

Jobbar och står i

Bara en eftermiddag kvar, sedan väntar fem dagar ledigt. Tack och lov för det.
 
 
Annars har vi fullt upp..
 
...med att dansa i fina Mallorcaklännningen,
 
 
med att stå på ett ben,
 
 
och med att blåsa såpbubblor.
 
 
Så ni förstår nog att bloggen får komma i andra hand ett tag.

Vi har det bra

Lilla Mu, Flisan och jag har roat oss själva i helgen. Vi har varit ute mycket. Plockat blåbär och smultron. Fått myggbett. Varit inne och bakat blåbärspaj. Ätit melon. Dansat i nya klänningen från Mallorca. Och en massa, massa annat.
 
Fått samma färg på naglarna till exempel. Resten får ni kanske veta en annan dag.
 
Den här lilla damen blev väldigt lycklig när matte och husse äntligen kom hem efter två veckor.
 
Och vi fick en helt otrolig, onödigt jättefin present som tack för hundvaktshjälpen. Jag som trodde att jag borde tacka för lånet av hunden. 
 
Nu ska jag till jobbet efter fem veckors semester. Så det är lite synd om mig faktiskt.

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0