Lilla jakthunden

 

Ju längre jag väntar med att blogga desto större prestationsångest får jag. Jag måste ju ha något att komma med när det gått så lång tid. Kan ju inte slänga ut ett fånigt, ogenomtänkt inlägg endast en gång i månaden..

 

Eller kan och kan, det kan jag väl visst det om jag tänker efter. Jag får väl försöka övertyga min envisa perfektionisthjärna om att det är helt ok att vara ogenomtänkt och fånig precis så ofta eller sällan man vill i sin egen lilla blogg.

 

Jag kan ju alltid berätta om något så ovanligt som... Elsa.

Minns ni henne? Vår hund, ni vet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Elsa löper och har lite ont i ett öra. Annars är det bra med henne. Hon trivs med att ha en egen gräsmatta att vakta här på landet. Det är lugnt och skönt och hon sitter mest i gräset och spanar ut över ägorna medan jag rensar och gräver i rabatterna.

 

Samtidigt har det aldrig varit mer spännande. Varje promenad är ett äventyr. I början gick det knappt att gå med henne. Hon blev liksom överväldigat galen och heltokig av alla spännande djurdofter. För att inte tala om när vi sprang rakt på en hare eller så.

 

Nu har hon vant sig lite, men fortfarande studsar hon förväntansfullt iväg med nosen i vädret på våra promenader. 

 

Och får man inte jaga harar så finns det ju annat mumsigt där ute.

Harlortar, älgspillning, diverse växter...

 

 

 

 

Man får faktiskt skriva hur meningslöst trams som helst i sin blogg, när man vill. Sådetså! :-)
Inte för att jag påstår att det här inlägget består av meningslöst trams... ;-)

Fina Elsa! Jag har saknat henne, och jag har saknat dig. Och perfekt att ha en hund som gillar att rensa ogräs :-)

Först! Så mysigt ni verkar ha det :-)

sv: Jag är precis hemkommen från sjukan faktiskt. Weehoo!!!

Så söt hon är! :)

Men å, de första bilderna - ser ju precis ut som prydnadskuddar :)

Jag är fånig och genomtänkt varenda dag....
Det måste vara "värre" än att vara det nån gång då och då?!
Du får göra precis hur du vill här i din blogg.
Kul att se att livet på landet uppskattas av er alla.
Härliga bilder!
Kram

Alltså om man bloggar så regelbundet som du - för även ett inlägg permånad är ju prov på viss regelbundenhet om du frågar mig - så får man skriva precis vad man vill. Det får man förresten också göra när man bloggar dagligen;-)

Roligt med bilderna till texten. Speciellt de första bilderna då Elsa är "instängd":-)

Å det är bra att du "matar" henne med en maskros. De andra måltiderna hon äter låter ju mindre aptitliga om man säger så;-)

Ett pElsigt inlägg! Det tackar jag för och önskar er samtidigt en fin midsommar där i spenaten! :)

Detta inlägget var bra, men jag gillar dina tramsiga inlägg med... Jag odlar gurkor i år och tänker på dig mest hela tiden. ;)

Go hund. Samma släkt som Hjo-Hjo. Fast han har inte nosen i vädret, alltid i gräset längs marken. Sniff, sniff.

Två nästan likadana bilder där i början, verkar som att på ena bilden lyssnar hon inte, men på andra bilden gör hon - eller? :D

Fina, vackra Elsa. Och visst får man blogga fånigt eller vad man nu vill hur ofta eller sällan man vill. Jag gör i varje fall. :D

Har saknat ditt bloggande, så jag blir glad oavsett!

Elsa är sååå välkommen ner till min koloni och smaska på maskrosorna där!
Ni är förresten välkomna allihop!
Kram

Ha en riktigt Glad Midsommar! :-)
Kram

När allt jobbigt hopar sig måste man få prioritera sin tid. Klart du inte vill sitta vid bloggen.
Men Elsa ska inte bli någon hare och äta Maskrosor. Ajjabajja!
/P