Under veckorna har jag en ständigt pressande känsla av att jag borde jobba hängande över mig. På helgen släpper den känslan lite grand och det känns nästan legalt, som att jag bara är ledig precis som vanligt folk liksom (ja, jag vet att vanligt folk även jobbar helg, men JAG brukade vara ledig då på den tiden jag jobbade).

 

 

Nog om det tråkiga, nu blir det morgonpromenad. Och här kommer bilder från ett par andra av våra morgonpromenader.

 

 

Det är inte jag som är försvunnen, det är bara snön. Tur va...?

För ett par dagar sedan såg det ut så här:

 

 

 

Ni kanske tror att jag inte har bloggat de senaste dagarna, men det har jag visst. Har skrivit och skrivit men inte velat publicera inläggen. De har varit alltför negativa, jag vill inte vara hur negativ som helst i min blogg. Elsa kan bli rädd. ;)

 

Men en liten sammanfattning kan ni få om hur det numera är för mig att vara beroende av den kaotiska kontrollstation som arbetsförmedlingen ännu mer än tidigare har blivit sedan i höstas, då det nya systemet med aktivitetsrapportering (läs kontroll) och uppföljning av aktiviteterapporter (läs förhör) infördes.

 

Jag hade plötsligt fått en ny arbetsförmedlare (sånt blir man aldrig meddelad om). Nya handlingsplanen skrevs utan att hon pratat med mig/träffat mig och uppenbarligen utan att hon satt sig in i min situation eller ens läst läkarintyget. Jag får nu jobbförslag som är skadliga för mig. Fick en konstig kallelse som jag vid förfrågan fick veta var helt riktig, för att sedan när jag kom dit få veta att den var felaktig. Satt en timme och väntade för ett möte (förhör) som varar högst fem minuter. Tvingades förklara mina pinsamma besvär (akuta diarréer pga tarmåkomma) inför flera andra arbetssökande som hade möte (förhör) i samma rum... osv... osv.

 

Funderar allvarligt på att bosätta mig i en koja i skogen för att slippa det där stället som inte ger mig något annat än en mängd olika stressymtom.

 

 

 

Vispa två ägg, häll i 5 dl vatten och 4 msk blodpulver, vispa ihop. Blanda i 1 rågad dl fiberhusk, 2 rivna morötter, 1-2 dl finhackat animaliskt fett.

 

Elsa vill också vara med och baka tårta..

 

Jag skoja, det finns gränser även för mig. ;) Vi tränar. Elsa är så duktig, får godis och översvallande beröm och blir jättejätteglad. (Jag har min fot på stolen så den inte ska välta. Man måste tänka på säkerheten)

 

Idag ska jag prova ett nytt recept på en riktig delikatess, göra om det lite så det passar oss och förhoppningsvis ha stans bästa fest när det är klart. Det blir färdigt först imorgon och då ska ni få se. Om det blir bra.

Elsa fick sin tårta som hon väntat på ända sedan jag gjorde den i eftermiddags (se förra inlägget).

 

Denna dag har jag hittills firat med en långpromenad på en och en halv timme, en liten cykeltur för att köpa blommor till mig själv, med att städa som en galning trots huvudvärk och halsont och slutligen med att göra en hjärttårta till den mest tacksamma som finns att göra tårta till, min bästa vän och söta pälskling, Elsa. 

 

Fick så söta armband på posten för ett tag sedan.

 

Jag har köpt dem av Annas dotter Linnéa som gjort dem själv. Hon har dessutom själv kommit på idén att göra dem för att kunna tjäna pengar till Barnen på Bristol Academy. Vilken tjej och vilken bra idé!

Här finns bloggen Eddie och barnen på Bristol Academy 

 

 

Elsa och jag som har trott att vi "bara" lekt när vi balanserat på stubbar, hoppat över stockar, upp på stenar och suttit vackert på parkbänkar.. Så visar det sig att vi faktiskt hela tiden har utövat en sport!

 

Sporten heter dogparkour och finns för människor också, fast utan dog då förstås..

 

Man använder sig av sin omgivning ute och inne, balanserar, kryper, springer, hoppar på/mellan/under/över saker i den miljö man befinner sig i, och tränar då upp sin kroppskontroll. Man börjar väldigt enkelt (som på bilderna nedan) och gör allt svårare utmaningar när hunden är redo för det. Hela tiden med positiv förstärkning, uppmuntran och beröm. 

 

 

Bilderna nedan är tagna av Mudottern i helgen och skickades till mig med orden "blogga nu".

 

Så då bloggar jag väl nu då.