Middagstips till helgen

Nötrevben och lite färskfoder.

 

 

Lax, färskfoder, äggskal.

 

 

Grisknorr, kycklinglever, nötfärs och äggskal.

 

 

Krossat viltkött, äggskal.

 

 

Oxsvans som fått en omgång med köttyxan, älghjärta, kycklinglever.

 

 

Lammvom, äggskal och lite sallad.

 

 

Broskben av gris, färskfoder.

 

 

Lammrevben, älghjärta, kycklinglever.

 

 

Ja så kan det se ut på middagstallriken här hemma hos oss. Frågor på det? ;)

Knäck och kladd

Till helgen ska vi fira Mumannen med tårta och så, så idag när han fyller gjorde jag bara en knäckig kladdkaka.

Nåt fika måste man ju ha på självaste födelsedagen också.

Det är det lag på.

 

Man hällde chokladsmet i formen.

 

 

Och så en massa knäcksmet på den.

 

 

Så här blev den efter en halvtimme i ugnen. Nåt större fel på smaken var det inte heller, hälsar mina smaklökar.

Hemlagad tröst

Elsas bästis Flisan har börjat på dagis och det första som hände var att hon blev smittad med noskvalster.

 

 

När man är sjuk behöver man tröst. Och precis som för människor är självklart tröst=godis i hundvärlden.

 

Ganska god tröstpresent, tyckte Flisan.

 

 

 

Det där med "ganska" god kan vi nog förresten glömma.

Kalas

Ni kanske undrar vad jag har pysslat med under alla dessa bloggskolkardagar?

 

Här är en ledtråd.

 

Ok, jag har kanske inte festat hela tiden ända sedan i torsdags..

Mitt liv är så tråkigt att klockorna stannar späckat av spännande upplevelser som ni inte får veta något om.

Positivt tänkande

Här sitter Elsa och njuter på snöåkern där vi tillbringade hela vintern.

 

Det är ju som sagt en åker, så i sommar har vi inte kunnat vara där.

 

 

Den har ju varit fullproppad med klöver..

 

 

Men i förrgår var klövern plötsligt borta!

 

 

Så nu fattas bara några minusgrader och lite snö så är snöåkern klar igen, wohooo!

Pigg, stark och (nästan) frisk hund

Som jag berättat förut så är den dumma mulitresistenta bakterien äntligen borta. Sex månader tog det, kan knappt förstå att det är sant.

 

 

Vi måste dock fortsätta med salvan (Flamazine) i örat ett tag till...

 

 

För det fanns konstigt nog lite av en annan bakterie där. Men den är inte multiresistent och lätt att få bort.

 

 

Med antibiotika finns risk att den mulitresistenta bakterien kommer tillbaka, så det är uteslutet just nu.

 

 

Lika bra det,

 

 

Flamazinet med bakteriedödande silver i är ju mycket bättre.

 

 

Nästa vecka ska vi ta nya bakterieprover. Det blir tyvärr också sista gången vi får träffa vår veterinär, för hon ska sluta på kliniken och börja på nytt spännande jobb någon annanstans.

 

Hon bokade in oss på sin sista arbetsdag, för hon "vill bara träffa TREVLIGA djurägare den dagen". Haha, vilken tur att vi är trevliga enligt henne (för övrigt konstigt att folk är otrevliga hos veterinären).

 

Hon är också trevlig. Och duktig. Och envis. Tack vare hennes envishet och vilja att söka utanför ramarna är den hopplösa bakterien äntligen borta. En hund kan inte leva ett värdigt liv med öroninfektion hur länge som helst, så det känns verkligen som hon räddat livet på Elsa.

 

Så nu vill vi tacka henne på något sätt, på henns sista arbetsdag. Men hur? Hur skulle ni ha tackat en veterinär som räddat livet på er hund?

Glada trädet bjuder på godis

Det är inte bara i vårt kök man kan hitta godis. Det kan även hittas ute ibland, om man har tur.

 

 

 

 

 

 

Full fart i godisfabriken

Det är ju nästan djurplågeri det här tycker godisgalna hunden.

 

 

Inte lätt att bo mitt i en godisfabrik med alla underbara dofter. På bilden syns nötfärs utkavlad mellan två bakplåtspapper.

 

 

Och nu ska det in i ugnen på 50 grader i några timmar. Även om Elsa tycker det är onödigt att vänta så länge.

 

 

Tadaaa.. klart! Det mörka är torkat hjärta som var i ugnen samtidigt, fast längre tid än nötfärsen.

 

 

Ska man äntligen få smaka nu?

 

 

Här skulle Elsa ha väntat på varsågod med godiset på nosen, men hon fuskade!

Dålig blogghund.. fattar hon inte att jag måste hinna fota...?

 

Det blev i alla fall mer än godkänt betyg även denna gång, hälsar hon (åtta gurkor av fem möjliga).

 

Men nu ska nog godisfabriken ta en paus. Det blir så tjatigt bara blogga om godis hela tiden fullt i frysen annars.

Den läskiga goldenvalpen som plötsligt reste sig upp

"Nu ska jag berätta om en jätteläskig grej som hände idag.

 

Joo alltså, jag och matte gick i skogen. Rätt som det var låg en hund på stigen och den hundens matte stod också där. Jag sa ingenting, utan skulle bara gå förbi då jag fick ett infall att nosa lite på den där hunden.

Då förvandades den till en JÄTTEMONSTERHUND!!! Jamen guuuu va rädd jag blev!!! Jag bara FLÖÖÖÖG bakåt ett par meter, och SKREK rakt ut så det eeeekade i skogen...

 

Så här:

Ja, ni fattar..

 

Monsterhunden sa ingenting, men den såg otrooooligt farlig ut!

Men matte då.. hon måste vara modigast i hela världen, för hon stod bara kvar vid monsterhunden och tittade på mig som om jag var galen. Hon verkade inte rädd alls.. så.. ja.. jag tog faktiskt mod till mig och smög fram och nosade en gång till. Och det visade sig att det kanske bara var en vanlig hund ändå. Vilken tur. Men det var nära ögat. Tur att matte var med alltså.. pjuuuuh.

Hoppas ni inte blev för rädda nu bara..

Godistillverkning

Ja hundgodistillverkning då som vanligt förstås.. vad trodde ni?

 

Det har vi haft hela sommaren, på balkongen.

 

 

Vänta..

 

 

Hur länge ska man vänta...???

 

 

Wohooo!

Den hemgjorda gurkan fick ÅTTA gurkor av fem möjliga i betyg!

 

 

Här leker vi hitta gurkorna. En helt OTROLIGT rolig lek (man får ju äta gurka).

 

 

Och idag har kycklingfilé torkats med lite öppen ugnslucka i sisådär 8-9 timmar.

 

 

Kanske inte kommer som någon direkt överraskning att Elsa tillbringat ganska mycket tid i köket idag.

 

 

Hon är även sugen på det som ligger på bordet. Det finns så mycket gott här i världen. Typ.. ALLT är jättegott.

 

 

Till slut blev kycklingen klar. Denna gång blev betyget... ÅTTA gurkor av fem möjliga!

 

 

Nu är arbetsdagen slut. Man blir ganska trött av att jobba som godisprovsmakare..

Mitt spännande liv

Efter två dagars intenstívt tvättande, under sammanlagt sjutton timmars tvättid, är vi nu ikapp.

 

(fast nu är en tvättkorg nästan full igen..) (och jag har fått något sorts förstadium till utmattningssyndrom)

 

Sista högarna väntar på att vikas. Ska allt få plats i korgen?

 

 

Fullt blev det kan man säga.

 

Mer spännande än så blir det inte just nu.

Alla bär är goda

Vad har matte nu för gott?

 

 

Bäst att göra vacker tass.

 

 

Nam nam nam.. lingon.. mums mums.

 

 

Japp, det blev lite syltkokning idag också. 

 

 

Men nu är bären slut, så synd, jag som var inne i ett sånt flow. Nu vet jag inte vad jag ska göra av den plötsliga energin.

 

Nåja, jag har precis tagit min fjärde tvättid på två dagar, så det kanske ordnar sig ändå..

Dösugen hela dan

Har hållt mig i köket mest hela dagen men det verkar inte som jag någonsin kommer få smaka på det där supersupergoda som står däruppe på bordet..

 

 

Hemlagad drottningsylt. ;)

Hemma nu igen

Igår kom vi hem och imorgon börjar Mumannen jobba. Men vi funderar redan på vart vi ska åka när han är ledig nästa gång (om några veckor). Fjällvandra kanske? Vi får se. 

 

Från våra sista dagar i stugan i Värmland:

 

Vi har haft både regn..

 

..och sol.

 

Vi har varit ute och åkt..

 

Sett galna människor.

 

Och en del djur.

 

Mumannen har fiskat.

 

Värmländska skyltmakare är tydligen språkidioter. Vilken tur att det finns språkpoliser.

 

Det är farligt att vistas i Värmland (vi är så glada som överlevde utan varken flytväst eller hjälm).

 

Jag har plockat fem liter hallon..

 

Och bärälskaren Elsa har nog plockat lika mycket hon.

 

Och hon har trivts så bra i stugan.

 

Det har varit skönt..

 

..och härligt.

 

Så vacker natur:

 

 

 

 

 

Men så blev det dags att åka hem. Elsa hoppade för säkerhets skull in i bilen redan när vi städade och packade.

För borta är bra men hemma ändå bäst, tycker hon (eller så älskar hon helt enkelt bara att åka bil).

 

Tack till alla som orkade läsa till slutet.. nu blir det korta inlägg ett tag framöver (om ens några..).

Bästa nyheten!

Elsa har faktiskt en otroligt bra anledning att göra galna fnattrullningar på mattan. För vet ni vaaaaad..?

 

 

Den ovanligt elaka och idiotiska multiresistenta dumbakterie som Elsa har haft i sitt öra i exakt ett halvår nu är

ÄNTLIGEN BORTA! :D

Lugna dagen

Igår tog vi det ganska lugnt. Det går ju inte att vara kulturell varenda dag heller.. Dessutom öppnade sig himlen några gånger. Det gör inget. Hellre stugan i regnväder än sol och sommar i en lägenhet..

 

Vi var i alla fall ute och åkte lite, kollade efter bra fiskeställen, fikade, åkte förbi Mörbacka..

(Låter som värmländska för Mårbacka.. Så pratar värmlänningar ju. Även Mumannen nu när vi är här. Jag hoppas det har gått över tills vi åker hem igen..;)).

 

Vi köpte praliner på chokladfabriken i Sysslebäck.

 

 

Ibland kikade solen fram.

 

 

När vi kom "hem" på eftermiddagen fick Elsa glädjefnatt.

 

 

För hon brukar få en gurka, morot eller något annat gott då..

 

 

"Hemma" var det lite bättre väder. Vi kunde vara ute.

 

 

 Satt på trappen och njöt..

 

 

Plockade hallon. Finns i överflöd som stugägarna gärna vill att vi plockar.

 

 

En rovfågel flög högt där uppe på himlen.

 

 

Vi grillade, slappade och hade det bra.

 

 

Tills vi stupade i säng på kvällen.

Rottneros Park

Flera av er gissade helt rätt, vi var till Selma Lagerlöfs Mårbacka igår. Grattis till den som var först med rätt svar, Ama de casa. Läs gärna om Amas lilla tripp på hennes blogg. Hon befinner sig nämligen också på en liten resa. Inte så häftig som vårt värmlandsäventyr precis, men ändå..

 

Okeeej då, jag ljög, hennes resa är kanske liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiite häftigare än vår. Hon reser runt i USA och är just nu i Alaska.

 

Nåja. Efter Mårbacka åkte vi i alla fall vidare till Rottneros Park i Sunne. En vacker skulpturpark med naturparker, små inspirationsträdgårdar, äventyrsland m.m. Väldigt trevligt och värt ett besök.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vart åkte vi?

Hit:

 

Bara för att det här inlägget kommer bli dötråkigt så piffar jag upp det med en tävling (se rubriken).

 

 

Vackra planteringar fanns det gott om.

 

 

Finfina blommor.

 

 

Mera blommor..

 

 

Och grönsaker.

 

 

En äppelträdgård.

 

 

Äppelbok.

 

 

En damm.

 

 

Allt var väldigt vackert.

 

 

Där fanns gott om pelargoner och man kunde även köpa en speciell pelargon.

 

 

Och äta torr stöpaforskaka som smakade ungefär som Mumannens nävgröt igår.

(Bakad på skrädmjöl precis som nävgröten)

 

Det mest spännande av allt på hela stället var ett par påfåglar. 

 

 

Tyckte både djurälskaren jag och fågelhunden Elsa.

 

Sedan åkte vi vidare mot nya äventyr. Fortsättning följer om ni har otur. ;)

Livrädd i Finnskogarna

Här sitter Elsa och försäkrar sig om att få följa med på gårdagens utflykt.

 

 

Mumannen skulle till det här stället. Karmen Kynna i Finnskogarna. Ja, jag och Elsa också, vi hade liksom inget val.

 

 

Där fanns gamla hus.

 

 

Årets midsommarstång.

 

 

Och fjolårets.

 

 

Näverpapperskorg hade de.

 

 

Här kunde man hänga om man ville.

 

 

Storgranen (45 meter) och stortallen 37,6 meter).

 

 

Lilltallen.

 

 

Mumannens lunch bestod av värmländska Motti (nävgröt med flott) med fläsk och lingonsylt.

Jag smakade lite (lingonen var goda i alla fall).

 

 

Elsa åt lingon och blåbär.

 

 

Sedan åkte vi uppför sveriges brantaste asfalterade väg.

 

 

Vet inte vad som är fel på mig som går med på en sån sak. Men vackert var det ju.

 

 

Uppe på Tossebergsklätten. Här kan alla som är fullständigt galna slänga sig ut för stupet med en skärm.

 

 

Sen var det dags att ta sig ner igen. Hej då Mumannen!

 

 

Jag tog min hund, min kamera och mina nya springskor och gick de 2,2 kilometerna ner (aldrig i livet att jag åker bil nerför sveriges brantaste asfalterade serpentinväg).

 

 

Vägen försvann ner..

 

 

..och ner.. Promenaden tog exakt 23 minuter.

 

 

Sedan bar det iväg uppför igen, denna gången på Hovfjället

(fast här åker vi nerför) (Mumannen fick vända när jag fick panik och skrek att jag inte ville mer).

 

Jag ska aldrig mer åka till norra Värmland.

 

 

Men jag överlevde och var lika glad som Elsa att komma tillbaka till stugan.

 

 

Sedan grillade vi, åt och drack gott och var helt slut efter dagens fruktansvärt ansträngande äventyr.

Framme

Jag har alltså följt med till Mumannens kära Värmland.. Han lyssnar just nu på Kalle Jularbos "Livet i Finnskogarna" på Ipaden för att få inspiration. För idag ska vi tydligen åka till "Finnskogarna" och titta på några gamla hus...

Hahaha. Det blir nog kul ändå. ;)

 

På väg till den hyrda stugan stannade vi på en hantverksgata.

 

 

Mumannen hittade ett armband som han alltid velat ha.

 

 

Och jag (som egentligen aldrig gillat såna här tennsmycken nåt vidare) blev plötsligt kär i det här halsbandet.

 

 

Sen var vi framme.

 

 

Vi blev överväldigande nöjda med stugan.

 

 

Nytt och fräscht, luktar inte sommarstuga här inte.

 

 

Mer än godkänt för en spontansemester.

 

 

Utsikten mot Klarälven gör inte saken sämre.

 

 

Flottar flöt förbi på älven. Sen kom världens åskoväder (inte lika kul längre) (för de på flotten).

 

 

Kvällskissen. ;)

 

Ja det var första dagen det. Fortsättning följer..

Vi åker västerut

Vi orkar inte sitta i en lägenhet när det är sommar och semester, så helt spontant hyrde vi en stuga till. Vi bodde vid Ångermanälven senast, och nu ska vi bo vid en annan älv en vecka. 

 

Det här har Mumannen köpt till mig för att ta med. Haha.. Det blir nog kul ändå.

Men ha det bra så länge hörni, vi hörs sen någon dag. Om bredbandet fungerar.

Mannaminne, del 2

Mannaminne förtjänade ett besök till innan vi åkte hem från Höga kusten. Lilla Mu var världens stoltaste när hon gick före och visade mamma och pappa runt där hon redan varit en gång tillsammans med farmor och farfar.

 

 

 

 

 

 

 

En badgalning och en badkruka

 

Fick sms av Flisan häromdagen:

 

 

Så nu har vi haft nattbesök av badgalningen. 

Men något badande har vi tyvärr inte ägnat oss åt.

Flisan är kanske besviken, men Elsa är nog lika glad ändå..

 

Hon har haft chansen att bada flera gånger nu. Här på en rastplats på väg hem från norrland i söndags.

 

 Men intresset är minst sagt svalt. Här råkade hon hoppa i lite väl långt av misstag när vi kastade pinne..