Galenhunden

Fnaaaattryck!!!

 

Mooot köket!!!

 

 

Den här mattan glider så BRA!

 

 

Moooot soffan!!!

 

 

 

 

 

Så, nu har jag lugnat ner mig..

 

 

Godmorgon!

Höstrensning

 

Vi rensar och rensar. Det är jobbigt, jag har ont överallt men rensar ändå. Jag har ju trevligt sällskap i alla fall, av lilla namnsdagsbarnet på bilden.

Tycker inte det var så länge sedan vi rensade förrådet senast, ändå ska allt på bilden slängas (utom hunden). Hur allt det där fått plats är ofattbart. Och det där är inte allt heller. Plus att förrådet fortfarande är proppfullt med prylar.

Men man kommer in där nu i alla fall. Om man flyttar på dammsugaren.

Äckligt

Helt sjukt vad man upptäcker när man kommer riktigt nära..

 

Nu är det verkligen dags för mig att köpa nytt skal till mobilen! 

Full

 

 

Ja, månen är full alltså. Men det vet ni nog redan. För jag antar att den är full hos er också.

Ni kanske till och med är fulla själva. Det är inte jag. Men funderar på att döva min smärta med alkohol. Jag vet att det finns värre saker, men tandjäkeln som jag fick lagad i torsdags gör sådär jobbigt jätteont igen. 

Det onda är antagligen bihåleinflammation, sa tandläkaren och visade på röntgenbilderna hur nära roten bihålorna är. Och det trodde jag på för jag har krånglande bihålor sedan länge.

Tänk om det är tvärtom då, att mina onda bihålor egentligen är en krånglande rotfylld tand.

Slutfjäskat

 

 

 

 

 

 

Första gången Elsa fick morot tvättade jag den bara (hon är ju en HUND, så himla petigt kan det väl inte vara, tänkte jag). Hon åt inte.

Gången efter gjorde jag likadant, hon åt inte då heller.

Då kom jag på att jag skulle prova skala den. Då slukade hon den på två röda.

Gången efter ville hon inte ha trots att jag skalade den.

Jag provade dela den på längden. Då åt hon.

Nästa gång jag delade den på längden åt hon ändå inte.

Och där gick min gräns. Jag tänker inte RIVA morotsjäkeln åt henne.. ;)

Har blivit konstig

Jag bryr mig inte att vi har smutsiga golv, leriga skor i hallen, tasspår på mattorna och hundhår i soffan.

 

Jag har så roligt varje dag, känner mig aldrig ensam, skrattar mycket, mycket mer och får massa gos och pussar hela tiden.

 

Tack vare den här söta lilla hårbollen.

 

Jooorå för all del, rätt så skönt är det ju att borsta bort lera och tistlar från magen.

Dumma jag

Irriterande

Morgonmys. Än så länge hoppar Elsa bara upp i sängen när jag ber henne.

Duktig vovve. :)

 

Så, det är inte Elsa som är irriterande ALLS, utan min enda rotfyllda tand(jävel) som var tvungen att spricka igår kväll. Jag råkade tugga lite på något som jag egentligen inte alls ska tugga på (Polly) (ja jag jag ångrar mig) och så plötsligt knäppte det till i munnen.

 

Gör vad jag kan för att ignorera det hela. Det går inte jättebra. Det gör lite ont. Hur kan det göra ont i en rotfylld tand? Är det inte det som är vitsen med att rotfylla? Att den inte ska göra ont mera? Undrar vad de gör med den nu då? Rotfyller igen? Drar ut? Sätter in titanskruvar till en kostnad av hundratusen eller så?

 

 

Nä, jag fortsätter nog ignorera ett tag till..

Superduperdagen

Sprang i hundhagen.

 

 

Fick godis.

 

 

Träffade en häst.

 

 

Fick godis.

 

 

Badade.

 

 

Fick godis.

Smaskens

Hallå hallå... är det där till mig eller???

 

 

Tänker aaaldrig mer äta något annat..

 

Ja, lite så har det blivit sedan vi gett Elsa råa oxmärgben ett par gånger. Inget annat duger riktigt lika bra. De andra benen som hon hittills älskat ligger orörda ett par timmar innan hon hugger in på dem. Precis som att hon väntar in i det längsta för att se om någon möjligtvis kan tänkas byta ut dem mot ett smaskigt märgben. 

Somliga lägger pengarna på bilen

 

Själv föredrar jag att ha mina kvar på banken. Eller möjligtvis i plånboken.

 

 

 

Skogsfnatt

Vi fick sällskap till svampskogen av lilla Flisan och Mudottern. Flisan och Elsa sprang glädjefnattrundor i skogen medan vi människor fick lite av glädjefnatt av alla trattkantareller.  

 

Svampskogen väntar

 

I skogen runt knuten hittar vi trattkantareller ibland. Såna små klungor som på bilden ovan. Alltså så lite att det inte är någon idé att plocka. Men i "vår" svampskog ett par mil härifrån kan vi oftast få ihop tiotals liter trattisar på någon timme. Så idag ska vi åka dit en sväng. Får väl se om det finns några svampar kvar och om vi orkar plocka. Är ju inte så lätt med min onda rygg, varken att plocka eller rensa. Men lite kanske. Mumannen har inte ont i ryggen. Och så får Elsa springa av sig en stund också.

Regniga lördagen

Det har regnat hela dagen. Det är som rening för själen att promenera i regn. Det tyckte jag redan innan Elsa, och ännu mera nu. Promenader i regn och höstlöv och en glad hund som sällskap, det är mitt liv nu.

 

Besök av Mudotter, Mutysk och söt liten Flisa på kvällen. Tacos och Körslagetfinal på tv. Har ingen aning om vem som vann. Jag är trött på Körslaget och har suttit med datorn i knät varje lördag istället. Eller kliat på Elsa och typ halvsovit lite grann.

 

Ungefär så här engagerad..

Jag skulle ju inte..

Varför ligga helt i sängen när man kan hänga lite utanför?

 

 

Varför ens ligga i sin egen säng när matte ber en komma upp i sin?

 

 

Hade ju bestämt mig för att Elsa skulle sova i sin egen säng och inte få vara i vår säng alls. Jag har ju trots allt astma. Men egentligen har jag hela tiden vetat om att jag inte kommer kunna motstå att ta upp henne i sängen.

I morse gav jag upp för gossuget. En liten stund bara. Det kan väl inte göra så himla mycket.. ;)

Idag..

- sov vi till halv tio. Jag är mest förvånad att Elsa sover tills jag vaknar varje dag. Själv sover jag knappt på nätterna så att jag är morgontrött är inget att förvånas över.

 

- är jag jättedålig i magen och ryggen håller på att gå av på mitten. Känns som mag- och ryggbesvären hänger ihop på något konstigt sätt.

 

- ska vi till veterinären och kolla öronen igen. Elsa kräktes och fick avbryta antibiotikakuren men fortsätta med dropparna. Tyvärr verkar det inte ha hjälpt fullt ut på ena örat (tror jag) så ikväll ska vi kolla om hon måste fortsätta ett tag till.

 

 

(Har för övrigt i stort sett gett upp försöken att blogga om annat än den här lilla damen just nu. Sorry till alla er som tröttnar men faktum är att jag får fler läsare när jag berättar om Elsa än om gurkor och döda insekter;))

Njutning

Dagens mellanmålstips.

 

Grissknorr. Mums.

Allergikoll

Jag hittade ett bra tips på Husdjursplaceringens facebooksida:

 

 

 

 

Tänk om jag hade vetat om det här testet när vi tvekade att köpa Elsa på grund av misstanke om allergi.. Jag hade kunnat få svar efter 20 minuter på Apoteket istället för att först vänta en vecka på att få komma till vårdcentralen och sedan få veta att jag måste vänta ett par-tre veckor (det tog dock endast 1,5 vecka) på provsvaret också.

Bästa vikarien

Nu är det godnatt

Har känt mig dötrött, urlakad, färdig för skroten idag, så det blev paus från bloggvärlden. Elsa är också jättetrött, har jobbat med Mumannen från tidig morgon.

 

Har precis tagit världshistoriens kortaste kisspromenad. Jag öppnade dörren, Elsa tog två steg ut på gräset, slängde sig ner och kissade och gick tillbaka till dörren.

 

Jag håller med henne, vi tar våra långpromenader på dagtid när vi är pigga istället. Dessutom vräker regnet ner och ingen vill väl bli dyngsur i pälsen precis innan läggdags..

 

 

Ska du fota till den nedrans bloggen nu igen.. Suck..

Fredags- och söndagspromenad

En till höstbild tagen med mobilkameran. Fyrisån, på väg hem från frissan i fredags.

 

Men det var då det. Idag har det regnat på oss. Men Elsa bryr sig inte, och inte jag heller.

 

Vi såg en rolig liten ekorre. Eller rolig och rolig, den var ganska tråkig faktiskt. Satt blickstilla hela tiden. Så vi gick.

 

Ett gäng får som var rädda för oss och stack in i skogen när vi kom. Elsa ser ut att vara intresserad av fåren, men det var hon inte. Hon bara låtsades en stund så jag fick fota till bloggen. 

Rått är gott

 

Jag har typ ingenting att dela med mig av till er.. Svandammen med slottet i bakgrunden var så vacker i solen i fredags att jag var tvungen att fota med mobilkameran. Det är väl typ allt jag kommer på.

 

Och så Elsa då förstås, henne kan jag berätta hur mycket som helst om, men har förstått att vissa av er tröttnar (det är dock frivilligt att läsa min blogg;)). Hon har precis gnagt på ett rått märgben. Det var en höjdare, hon struntade till och med fullständigt i att jag gick till tvättstugan en stund och sket även i att jag kom tillbaka (hon som brukar sitta och vänta på mig).

 

Efter fyrtio minuters gnagande gav hon dock upp, slickade tassarna lite, torkade nosen mot vår ryamatta och lade sig i soffan och somnade. 

 

 

Gnag, gnag. (Mattan är nog inte så fin nu..;))

Det går framåt

Det gick så bra för Elsa att jobba med husse igår. Hon skötte sig fint, stannade duktigt på kontoret när husse måste springa iväg ibland och var allmänt charmerande och vänlig mot alla hon mötte. Så skönt att veta att det fungerar. 

 

Idag fick hon stanna hemma med Musonen medan matte var till frissan i tre timmar. Efter trekvarts gnäll och klagan kom hon på att man faktiskt kan vara ensam hemma med honom också. Så det var ju bra det med.

 

Nu ska hon "bara" förstå att man till och med kan överleva att vara helt ensam hemma mer än en kvart utan att börja yla. Det löser sig nog det också så småningom, även om det just nu känns som det kommer ta tid.

 

Det är inte lätt att byta familj så här helt plötsligt ju.

 

 

Här är man nöjd i alla fall..

Stört resonerat

Satt och kollade bilder från semestern och kom att tänka på detta med att flyga (försöker tänka på annat än Elsa som är med husse på jobbet). Jag är livrädd att flyga, men flyger ändå.

 

Man kan tycka att nu när jag ändå flyger skulle jag vilja försöka bli av med min rädsla och slippa de hemska mardrömmarna om att vi störtar och slippa sitta skräckslagen under resan. Men det vill jag inte. Eller vill och vill.. vågar är väl snarare rätta ordet.

 

För att inte vara rädd för något så onaturligt som att sitta i en avlång plåtburk 10.000 meter upp i luften är (enligt mitt sätt att se det) inget annat än ignorant, och som straff för att jag inte längre är rädd kommer planet definitivt att störta.

 

Min rädsla skyddar oss alltså från att störta.

 

Lite konstigt resonerat kanske ni tycker. Men hittills har det hjälpt. ;) 

 

 

Hönsmatte

Här sitter jag och känner mig som en orolig hönsmamma som lämnat bort sitt lilla barn för första gången (inte visste jag att det skulle kännas så här att ha en hund!). 

 

Elsa är med husse på jobbet. Hon har varit där och hälsat på förut, men idag är första gången "på riktigt". Halva dagen, för att hon ska få vänja sig lite.

 

Från husses facebook: 

 

 

 

Nu måste jag skärpa mig, det är ju löjligt det här.. Hon mår bara bra av att vara ifrån mig den söta lilla hundrackarn.

Dumma jag..

För ungefär tre veckor sedan klantade jag mig rejält på jobbet.

 

Jag, som egentligen efter steloperation inte får jobba med tunga lyft och absolut inte lyfta mer än tio kilo, "glömde" att vara försiktig och trodde att jag efter månader av (så gott som) smärtfrihet skulle kunna släpa en jättetung parkbänk (en sån med bord och två bänkar) flera meter helt själv.

 

Det kunde jag också. Men, sedan dess har jag haft rygg- och höftsmärtor till och från, dag och natt, som strålar ner i ett ben och ända ner i foten också ibland. Ibland känns det bättre, ibland gör det djävulskt ont.

 

Så, nu försöker jag tänka på ryggen, promenerar lugnt, stretchar och gör lite ryggövningar och hoppas på att det ska hjälpa.

 

 

   

Lite svårt att träna, med en nyfiken och kelsjuk hund som tror att det är för hennes skull jag ligger på golvet. ;)

Ingen liten sten

I samma sekund jag tog tag i den konstiga lilla stenen som låg bredvid Flisan i soffan kom jag på vad det var. 

 

 

Vilken lycka!

När vi kom hem från skogspromenad i regnet låg ett paket i brevlådan.

 

Till Elsa! 

 

Men åååh så spännande! Vad kan det vaaaaara???

 

 

Oj oj oj! Sniff..sniff..sniff.. det luktar gott! VÄLDIGT gott!

 

 

Till Elsa von Mufamiljen, jojomensan. Ett sånt gulligt brev.

Från söta släktingen Mimi (Mimis pappa är Elsas morfars far har Mimis matte Svorskan upptäckt).

 

 

Måste äta! Provar kaninöra först. Det kan vara det godaste jag någonsin ätit!!!

 

 

Kan man få en till? En hönsfot kanske? Jag vet att de ligger där på bordet...

 

 

Nähä.. får väl vänta då. Tack SNÄLLA Mimi och Svorskan för den bästa presenten någonsin. :D

Två mattor

Elsas förmåga att likna en fårskinnfäll är snart fulländad.

 

 

Det är ju tur att de har olika färg i alla fall.

Praktiskt till hösten

Jag behöver ingen egen reflex i år.

 

 

Elsa springer före och viftar med sin inbyggda.

Soffhäng

Ägnar mig åt soffhäng idag. På grund av en rygg och höfter som hållit mig vaken hela natten genom att värka ända ner i knäna.

 

Soffhänget hjälper nog egentligen inte, men jag kan i alla fall inte jobba när det gör så ont.

 

Hänger inte läpp för det, det går väl över. Och går det inte över så löser det sig ändå.

 

 

Jag har som tur är sällskap av världens gosigaste hund. HON hänger däremot läpp. Men verkar mest njuta medan hon gör det.

Kul grej

När vi var på Lidingöloppet kom den här spindeln flygande över våra huvuden. Ibland alldeles nära och ibland svischade den iväg högt upp på himlen. Coolt va? Kanske inte så jättecoolt? Men ha en trevlig måndag i alla fall hörni.

Hundkräkborttagning

Elsa mår tack och lov hittills mycket bättre nu. Har ätit lite och fått behålla maten. Så skönt, det har varit så jobbigt att oroa sig för henne att jag känner mig helt slut och har ont överallt i kroppen.

 

 

Ett litet tips bara till alla djurägare. Elsa har tydligen valt ut ena änden av vår ganska ljusa ryamatta som sitt kräkställe nummer ett. Hellre där än i soffan kan jag tycka.

 

Otroligt nog syns nu inte ett spår någonstans, och vad jag kan känna nu när mattan torkat ordentligt, luktar det inte heller.

 

 

 

Vi får tacka det här medlet för det. Bara att spraya, låta verka fem minuter och torka så är alla missfärgningar och äckellukter borta. 

 

Inte för att en gammal matta är det viktigaste, huvudsaken är självklart att Elsa mår bra igen.

Stackars liten

Elsa kräktes många, många gånger igår. Idag bara en gång hittills men så vill hon varken äta eller dricka istället. Jag har gett henne vatten med sked hela dagen.

 

Veterinären har bestämt att vi ska avbryta antibiotikakuren. Hur det går med onda öronen då vet inte jag, men hon får fortfarande örondroppar som kanske räcker till. 

 

Hon får inte äta mat idag, bara dricka vatten, lite, lite i taget. Hon vill ju ändå inte äta så..

 

Så eländigt det känns för Elsas skull. Byta familj och bli sjuk samtidigt. Inte roligt alls.

 

I lillhusses säng får man vara och mysa, bli kliad och masserad. Både när man är sjuk och frisk.

Så typiskt

Idag när det äntligen är sol och fint ute orkar vi inte gå på långpromenad. Stackars lilla Elsa mår plötsligt så illa av antibiotikan och har kräkts flera gånger. Jättejobbigt ju.

 

Ge henne Verums laktosfria hälsoyoghurt, säger veterinären. Inte vet jag om det hjälper men vi får väl kanske prova det då.

 

 

Lagom långa promenader bland höstlöven orkar vi med i alla fall.

Attackhunden

När Muvovven Elsa får en galenfnattattack rusar hon flera varv runt runt i galenfnattattackfart över soffan och ut och in i alla rum så öronen fladdrar, dammet yr och mattorna flyger. Gardinerna hänger hittills kvar, men det är knappt.

 

Jag hann inte med att varken fota eller filma under värsta fnattattacken igår, men en liten efterbild kan vi bjuda på.

 

Attackhunden Elsa, med ommöblerad matta.

Den sista gurkrapporten

Här kommer en uppdatering för alla (läs Ama) som undrar hur de stackars balkonggurkorna har det nu när hela mitt liv plötsligt kretsar kring lilla Muvovven Elsa.

 

 

Finns ingen som helst anledning till oro. Gurkorna lider inte det minsta. Längre. 

 

 

De har dött tzatzikidöden..hehe.

Elsa intygar

Den som påstår att man inte blir trött av att äta antibiotika har nog aldrig ätit det själv.. 

 

 

Men man blir frisk och glad också. Det onda i öronen är bättre redan efter tre dagar och Elsa kan äntligen tugga sina favoritben utan att det värker. Hon slukade ett på mindre än en minut idag. 

 

 

Ja nu bloggar jag om Elsa igen. Mitt liv handlar ju om Elsa nu. Ni som oroar er för hur de "stackars" undanskuffade gurkorna (aka töntarna) har det får vänta till imorgon, eller så. 

Elsa har koll

 

Att gå lös på promenad innebär inga som helst problem. Elsa springer lite före och håller koll på mig hela tiden utan att jag behöver säga så mycket. Hon har nog hört talas om mitt katastrofalt dåliga lokalsinne. 

Lite groggy

 

Trött tjej som precis vaknat efter att ha fått lugnande hos veterinären. Skuttade glatt in för att ta bort tandsten. Fick även öronen spolade och medicin med hem mot öroninflammation. Var så himla duktig och precis lika söt och go som vanligt. Morrade bara lite lite åt personalen. Och det fick man, sa dom. ;)