Är allt förutbestämt eller kan vi påverka?
För mig innebär ödestro att man lämnar över ansvaret för sitt liv och sin lycka i någon annans händer. Någon som redan bestämt hur ens liv ska se ut. Vem denne "någon" är vet inte jag. Jag tror inte på "någon annan". Jag tycker att bara jag är ansvarig för mitt eget liv och att tillfälligheter ofta avgör vad som sker i ens liv.
Om någon blir påkörd av en bil och dör till exempel. Inte tror jag att det var förutbestämt att det skulle hända. Jag tror att det var en ren tillfällighet att personen råkade vara på fel ställe just då. Och att personen hade ett eget ansvar i att se sig för.
Och inte tror jag att det var ödet som bestämde att jag inte skulle skaffa mig en bättre utbildning. Det är helt och hållet mitt eget ansvar. Och att tillfälligheten att få fast jobb istället dök upp.
Därför tror jag på tillfälligheter och eget ansvar istället.
Vad tror ni?
New York 2009
Jag tror nog på ödet, men inte riktigt på det sättet du nämner ödet här. Jag tror att vi måste ta ansvar och bestämma och avgöra den väg vi skall gå till envar tid, men NÄR vi har bestämt oss så tror jag det finns ett öde bakom varje riktning vi väljer. (Hoppas jag förklarade bra nu, svårt när man försöker vara kortfattad).
I detta ligger att jag tror på reinkarnation och att vi i vårt nuvarande liv skall lära oss överkomma/övermanna tidigare fel för att bli en mer komplett varelse. Hade jag till ex beroende i mitt tidigare liv skall jag nu lära mig att lägga av med det etc. ALLT man inte har hanterat tidigare måste man hantera i sina kommande liv tills man blir komplett och slipper att leva flera gånger, för SÅ himla kul är det inte alltid! :D
Em: Jag vet inte om det är jag som inte fattar vad ödestro är, men alla som jag frågar om det här säger ungefär som du. Jag får inte ihop det riktigt. Jag tror väl helt enkelt att inget är förutbestämt.
Jag tror som du Gun. Vi är ansvariga för det som händer i våra liv. Ett beslut du tar idag kan ge oanade följder om tio år...men det är du som tagit beslutet.
Jag tror döden är förutspådd.. Vet inte varför men har en känsla av att Gud eller vem det nu än är som har en "högre makt" redan bestämt döden för folk....
Lyckas du lura döden lär du dö inom snar framtid ändå.. För den är planerad... Så ser jag det när de gäller död...
Finns en här i mitt område. Han åkte moppe (en sådan där stor) för bara två veckor sedan och var med i en stor olycka och punkterade sin lunga MEN överlevde. Två veckor senare (alldeles nyligen) skulle han stegra mopeden inför vänner och krockade med en buss och åkte under den och brann.....
Så jag tror minsann att döden är planerad - lurar du den en gång finns den bakom ett hörn och luras...
Livscoachen länkar till ditt inlägg. :)
Jag tror på ett öde som ger oss utmaningar, men att det är upp till oss själva att lösa allt. Man kan ju inte låta ödet styra ens liv..
Du är en klok kvinna! :D
Kan inte annat än att hålla med. Jag tror inte på ödet utan jag tror att vi själva "skapar" vårt öde. Många gånger säger man ju att "det va ödet" som gjorde det vilket jag inte håller med om. Hade jag t ex inte gjort si eller så så hade det aldrig hänt det som hände.
ja men det kan bli lite svårt att måla vita rosor på vit bakgrund tror jag. Då får man kanske göra dom lite cremefärgade? typ gräddvita?
Allt bra med mig, lite tagen av en bra kräftskiva igår!
Hoppas allt är väl med dig också denna vackra söndag!
vad ditt inlägg beträffar har vi nog ganska olika åsikter på den punkten. Jag tror verkligen på ödet, men ödet tycker jag är samma sak som att allting är förutbestämt!
jag tror inte att det finns någon som styr men jag tror att universum i sig har planerat allting! men det är ett mkt spännande ämne!
Jag håller med dig. Vi måste ta ansvar för våra egna liv, lite karma. Om man vill ha vänner måste man själv vara en bra vän och så..
Britt: Det du säger här uppe håller jag med om, men det passar in i vad jag tror på även om jag tror på ödet. Ungefär som man står i en korsning, tar du till vänster följer du DEN vägen (det blir DET ödet) och tar du till höger blir det det som gäller. Man väljer vägen man vill gå, man vet inte vart vägen slutar, men ödet vet.
Att jag tror på ödet betyder INTE att jag inte menar vi själva ansvarar för resultatet av våra liv. Undrar på om man inte först borde komma fram till vad man menar att "ett öde" betyder..? Ödet är för mig resultatet av mina val, de oförutsedda resultaten. (Nu fick jag till det, så jag slutar här :))
Em: Ordet "ödet" har tydligen olika betydelse för olika människor. Jag har bara svårt att få in i mitt huvud att ödestro kan vara något annat än att allt är förutbestämt, trots att jag efter många diskussioner borde veta att andra ser det på ett annat sätt.
Absolut!
Men varför i h..... tog du upp det då?
HAHAHAHA! <Skojar med dig!! :D>
Em: HAHAHA!! Jag vill ju veta vad alla andra tycker!!!!
(Tur att du skoja...!):D
Jag tror vissa saker i livet är "förutbestämda" sk milstolpar och vad vi gör däremellan är upp till oss. Istället för att skriva mer nu så skriver jag bara att jag håller med EM.
jag tror samma som du Gun
Tack för kommentaren och komplimangen om klokheten! Det fick mig att le - tack så hemskt mycket! Klart jag kommenterar - och det är gärna när det är sånna här intressanta frågor! =)
Jag tror som dig, Gun: inte på ödet. Jag anser att vi formas mycket av vår omgivning (som så fint kallas socialinteraktion) vilket gör att vi agerar som vi gör och väljer de val vi tar oss ann.
Precis som du säger, så anser även jag att tro på ödet ger människor en sorts... "legitim lathet" och tillfällen att skylla ifrån sig; "det var inte menat" m.m. Om det skulle finnas ett öde som enbart styrde vad som händer i våra liv så hade ju ingen någonsin behövt anstränga sig i livet - utan bara glidit runt och inväntat nästa moment som redan var/är förutbestämt. I mina öron låter detta helt meningslöst och deprimerande.
I en studie som jag och Fröken Glitterögon läste förra våren om ungdomar som begår brott så stod det att en hög procent av dessa trodde på ödet. Det tyckte jag var intressant. Slutsatsen jag drog av det var att många av dem ansåg att det inte var någon poäng att skräpa sig och försöka finna en bättre väg i livet (bort från brott, knark och negativism m.m.) för deras liv var ändå utstakat och vad de än gjorde så skulle det inte hjälpa. Typ som en slags maktlöshet.
Så slutsatsen blir: nej. Jag tror på mig, min makt och tankens kraft. Det är bara jag som begränsar mig själv eller/och ger mig själv kraft/makt till förändring. Inget är omöjligt!
Jag tror på ödet men inte så att jag kan "luta mig tillbaka" och låta ödet sköta mitt liv.. men jag tror nämligen, som EM, på tidigare liv. Då tror jag att det finns ett "öde" för mig i detta liv. Något jag ska lära mig eller lära andra. Jag tror också att våra liv är förutbestämda.. När det är slut, så är det slut!
Jag tror också väldigt starkt på karma, spec i beteendet mot andra människor och djur. När någon sårat mig så tänker jag "karma", what goes around, comes around!
Kram!
Måste vara snabb! Blev tvungen att kasta mig över datorn mitt i diskningen så jag inte skulle glömma vad jag kom på:
Varje val man gör har ödeskonsekvenser! DET är det jag menar och ödeskonsekvenser betyder för mig de konsekvenser som blir av dina val som du själv INTE har tänkt på innan och som kanske/antagligen inte ens kunde förutses. Detta är det ödet jag tror på.
Em: Jag förstår precis vad du menar. Den ödestro jag vänder mig mot är den där man tror att man inte kan påverka sitt liv, utan bara får finna sig i vad som händer. Att det bara är att luta sig tillbaka och se vad som händer och sen "skylla på" att det var ens öde istället för att ta ansvar för sitt liv. Jag förstår att det inte är den sortens ödestro du har.
