Det är mycket nu
Men hjälp! Inte får man må så dåligt när inget är fel. Klart att något är fel!! Men vad?
Stress, säger jag som varit där. Stress ställer till så mycket i våra kroppar. Nu blev jag själv påminnd att jag ännu inte tagit tag i mig själv och börjat på yoga. Varför ska det vara så svårt?
Hoppas attackerna, eller vad man ska kalla det för, inte kommer tillbaka. Krya!
/P
Men fy vad läskigt!
Jag har haft mycket panikångest, men tack och lov aldrig känt att jag ska dö.
Skönt att det är bättre med Musonen, ta nu du också hand om dig!
Panikångest är hemskt och man kan verkligen tro att man är på väg att dö när man inte vet vad det är som händer. Otäck med son så långt bort och så sjuk. Låter bra att han är på bättringsväg och får bra vård. Var rädd om dig nu ♥
Fy så vilka hemska upplevelser. Både vad gäller dig själv och sonen!
När jag fick en påattack på jobbet blev killarna skärrade och körde iväg mig till akuten. Där fick jag vila mig igenom attacken och sen åka hem.
Efter det stannar jag där jag är och låter det rinna ut (inte utan viss oro.. )
Dina mu-ungar är så himla söta! Och vilken bra present stora fröken har önskat sig!
Grattis till henne!
Kram
Där satt hjärtat min i halsgropen kan jag säga. Du har ju berättat att du lider av panikångestattacker, men det där var ju verkligen en skräckupplevelse.
Å stackars Musonen! Hur f*n ka man få en lungkollaps. Det måste jag googla, även om man ju inte ska googla sjukdomar
Lilla Mu minns jag ju när hon föddes, Minimu likaså. Så himla söta dom är och såååå stora de har blivit. Tiden går fort...
Å lilla Musonen har ju redan förändrats sedan den första bilden du la upp. Han ser så vuxen ut på något sätt - å himla söt är han. Å vem liknar han - vad tycker du?
Glömde säga att det är så skoj att se barnbarnen, jag har ju sett dem från allra första början! Så stora Lilla Mu och Mini Mu är nu!
Och Musonen Jr, bebisar är ju så gudomligt söta!
Två hemska händelser... som slutade bra. Så skönt. Mitt i allt måste jag fnissa lite åt det där med prästen och polisen... :)
Vilken tur du ändå har som kan glädjas åt tre små kalvar. Ja, en börjar ju bli riktigt stor och en böjaj pjata mycket och en ser ännu bara söt ut.
Nu fattas bara ett pElsigt inlägg också och kanske lite om hur våren kommer till ert nya hem.
Håller tummar och tår för att det inte sker mer nu, eller rättare sagt inte åt det negativa hållet. Men ni har nog fått er dos för i år, tror jag. :)
Helt underbara barnbarn har du och så gulligt att önska sig en renovering av sitt rum.
Men fy vilka skräckupplevelser! Hoppas det är lugnt nu...
Sex år??? Det är inte möjligt, vart har tiden tagit vägen? Men fina är dom, alla dom små Mubarnen :-)
Kram och gomorron!
Jag känner igen det där, jag har vant mig med anfallen och andas mig igenom dem. Jag vet att det går över, bara att härda ut. Men otäckt som tusan, ta hand om dig!
Hoppas allt är bra med er alla och att det lugnat ner sig!
Kram
men usch och fy vad ni råkat ut för, hoppas att alla mår bättre. Kram Åse
Men ååå, fast ååå! Så bra att allt blev bra ändå och åååh igen, va söta de är Mu-ungarna :)
Kramkram
Här hade jag hoppats på att hitta ett nytt inlägg nu, men icket...
Men du har väl fullt upp, kan tro :-)
Gomorron!
Det är bra att du bemöter det hemska (attacker) med härliga (barnbarnen). Det är sättet att vinna mot det mesta!
Här kommer en passande låt också: https://www.youtube.com/watch?v=L_TlB1ydowk
Hej föresten =)
F5?
Idag har jag bloggat om gurkor, undra vilken blogg jag läst om gurkor förr i tiden...?
Hoppas du tar väl hand om dig och att händer bra saker omkring dig nu!
Kram
