Vad ger ni mig för diagnos?
Jag kan inte tänka på något annat medan jag håller på. Så nu har jag inte tränat, inte lagat mat, inte tvättat, inte gjort något av allt annat jag borde, på flera dagar, bara för att jag varit så upptagen med designen. Jag glömmer att äta ordentligt till och med. Sen, plötsligt, och jag vet att det kommer snart, är det stopp, och då händer ingenting istället, eller så börjar jag med något annat som upptar hela min tid.
Usch vad trött på mig själv jag är just nu... På riktigt. Jag måste skärpa mig, och försöka få någon ordning på mitt liv, men vet inte hur.
Aspbergers? Bipolär? Nej, skämt åt sido, det tror jag inte, däremot är det många konstnärer som fungerar på det viset. Har du alltid varit sådan?
Sv. Då gör jag det: Whehoohoi!
Men det är ju sådär det är. Har man hittat ett nytt intresse eller fått för sig att fixa med något blir man ju helt fokuserad på bara det. I alla fall när det är roliga saker, sånt som städa lägenheten eller tvätta bilen går ju bort helt! :D Min diagnos är alltså at du är fullkomligt normal!
Du är en kvinna! ;D
Nä, som Hillevi säger så är dom flesta konstnärssjälar så. Vi får vänta på Svorkans analys. Hon är bra på sånt där. Doktor Janne kan inte hjälpa dig denna gången. :)
Ställ ut blomman på balkongen igen ska du se att det börjar trivas igen. ;D
Hmm, vet inte vad felet är. Du behöver nog åka på spa! =D
YESSS! Äntlingen!!! WOHO!!
Janne: Tack, jag känner mig genast mycket mer normal...
Jag funderar faktiskt på att ställa ut den igen.;D
Ja du - konstnärssjälar är väl sådana. Personligen fnkar jag såhär (om det nu hjälper): Jag gör alltid de tråkiga plikterna först (städning, tvätt etc.) och detta i en rasande fart, för då får jag mer tid sedan till att göra tavlor eller blogga. Det krävs en himla disciplin dock, men jag tvingar mig helt enkelt till det.
I ditt fall tillkommer ju dessutom att du just nu helt och håller förfoga över din tid (= du har all tid i världen) å då krävs ännu mera disciplin.
Du kan ju prova i två-tre dagar, det kanske funkar för dig. Håller tummarna.
PS. Begonian kommer nog igen nästa år... tror jag, om hon överlever vintern. Men hon går ju redan på övertid om jag fattar det där rätt;-) DS
Det är ingen fara (hoppas jag)... för jag är precis likadan. Allt eller inget. Det kan gälla allt från hobbies till maträtter till inredning. Sen efter en tid tröttnar jag och hittar på något annat att bli besatt av.
Mamma skojade halvt om halvt att jag kanske har Aspbergers, tydligen är symtomen inte lika för killar och tjejer.
Vad fint du ´gjort på din blogg!!!!
Duktig var ordet!!!
Förlåt att jag ej kikat in så mycket på ett tag....bloggtorkan drabbade mej, men snart på uppgång igen.¨
kram kram
Förstår känslan. Du kanske skall vara nöjd med att du har nått speciellt att fundera på? :D
Du har redan fått svaret ser jag. Typiskt konstnärer. Jag som inte ens kan rita en streckgubbe kan ju göra flera saker samtidigt. Fast dom blir ofta fel allihopa.
Hahaha! Så Janne menar att jag har svaret? Jag är ju också kvinna! :D
Jag fungerar så jag också, åtminstone när det gäller saker jag brinner för. Däremot går jag sällan (men ändå ibland) upp i det att städa eller annat som egentligen inte är roligt. Varför inte bara njuta av det medan det står på? Tänk de som inte upplever passion för något alls? Vad tråkigt det måste vara. Jag tror konsten är att uppskatta att man har denna förmågan, för inte vill du väl leva utan passionen? Och så länge du inte vill leva utan känslan, så kommer du inte heller att bli av med den.
Problemet är mer (för min del) att jag kanske "avslutar" innan projektet är klart. DET är en annan femma, då får man jobba på att göra allt klart ändå. (Skitjobbigt, för då är det inte kul längre. :D)
Jag var inte det minsta långrandig nu, eller hur? :D Men det är vad jag har tänkt om mitt eget "maniska" beteende.
Det brukar kallas att "vara fokuserad". I alla fall när det gäller män :D
Åååh!
Så skönt att höra att någon är precis som jag!
Det kanske inte är meningen att det ska vara så mycket ordning på våra liv, utan det är precis så här vi ska fungera?
Tycker vi bestämmer oss för det, och slutar vara trötta på oss själva. :)
Vad jag känner igen mig! Sen blir det inte bättre när man är så djävulskt petig heller, alltså går det åt sjukt mycket mer tid. Men jag tycker i alla fall du har lyckats riktigt bra!
Borde, men imorgon attans.. nej på måndag, då ny start! nej först en kaffe... borde.. näe en promenad först
Kallar det mänsklighet
ojoj jag ska nog inte uttala mig ;)
Vi är nog likadana allihop ser jag
Undrar om det är blomman som tar livet av sig själv eller det är någon som försöker ta livet av den ???
Kram Ingrid
Den har varit tapper begonian.
Matvraken-Ellis kan inte förstå hur man kan glömma att äta. Jag glömmer VAD de nu var jag höll på med om jag inte får mat då hungern kallar. Och de är ofta kan jag lova. Igår var världens värsta dag i mitt liv.
Ta bort alla blommor som vissnat och vattna den lite - de kanske är dens tid o tappa alla blommor för o gé nya skott?