Tyst är inte detsamma som korkad
Jag kan ibland ha lite svårt att uttrycka mig muntligt i diskussioner och hamnar ganska lätt i underläge när jag diskuterar med någon som är rapp i käften. Många som är rappa i käften ger mig inte heller någon chans att få fram min åsikt eftersom de är dåliga på att lyssna.
Därför är det så skönt att blogga! Jag hinner tänka efter vad jag ska skriva och jag får mycket lättare fram mina tankar och åsikter.
För åsikter har jag. Behöver bara lite tid att tänka efter ibland. Tyvärr kan man ju inte skriva till alla som vill diskutera med en. Det vore lite konstigt att be om betänketid och adress varje gång.
Det här leder ju till att jag inte alltid får fram vad jag tycker förrän efteråt. Då står jag där och vet precis vad jag borde ha sagt.
Så tänk på det ni som är duktiga på att uttrycka er muntligt i diskussioner. Att man inte alltid säger vad man tycker behöver inte betyda att man är feg, inte har åsikter eller att man är dum i huvudet.
Det var bara det jag ville säga.
Bra att tänka på! Alla har olika uttryckssätt.
Jag brukar tycka att man iaf ska tycka någonting, annars tycker andra åt en!
Platons citat är underbart!! Ha en bra dag :D
Jag är väldigt rapp i käften och kan vara väldigt elak i vissa situationer - men i efterhand brukar jag komma på BÄTTRE saker jag borde ha sagtoch det gnager mig som fan... "JAG BORDE HA SAGT..." jobbigt det där.
Alla är vi olika och jag kan nog va ganska rapp i käften men som en gammal chef till mig sa, ord som betydde jätte mycket. "Karina är snabb i käften men säger aldrig något om hon inte har nåt vettigt att säga". Det va fina ord som jag tog åt mig av jätte mycket. Sen kan även jag svamla iväg;) Synd när folk inte lyssnar för jag tycker oftast dom som inte säger så mycket faktiskt har det vettigaste att säga när dom väl säger nåt. Då är det genomtänkt.
Jag tillhör nog den där rappa sorten. Trots det tycker jag att det känns bra att blogga av samma anledning. När man skriver hinner man tänka. Om man tänker och formulerar sig i skrift blir liksom tankarna klarare även för mig själv.
Jag är en sådan som alltid kommer på ett perfekt svar dagen efter en diskussion typ... :P
Sv: jag säljer en hel del på tradera stundtals, men jag har faktiskt aldrig vågat köpa kläder åt mig själv innan (beroende på butik så har jag ju allt från 46 till 52 i byxor så det är lite som att köpa grisen i säcken). däremot blir det en del kläder till bebis den vägen
Amen to that! Jag håller med dig helt och fullt, är exakt likadan själv.
Kram
Av den anledningen har vi ett nytt mötessätt på jobbet där alla får komma till tals...hur lång tid det än tar och alla får tid att fördjupa sina tankar...för det behöver även vi som är som kvicksilver när vi pratar...för jag känner som Ellis ibland att munnen är snabbare än huvudet!
Tror många känner igen sig i det du skriver. Det är svårt ibland att hitta rätt ord som ska beskriva det man känner, tänker eller tycker.
Kram
Jag tillhör de som har varit otroligt obetänksam i min tid. Har skärpt till mig och försöker lugna ner mig, för det kommer inget gott utav att inte alla kommer till orde och det har ju inget med om man har något att "komma med" eller inte.
Rätt många kommentarer du skriver är otroligt "på spiken" och jätteroliga. Jag själv har kommit på att jag ibland "slösar bort" blogg-inlägg med mina kommentarer. När jag blir engagerad i min kommentar har jag börjat tänka efter om jag kan använda det själv istället (nu menar jag inte att kopiera det inlägget man skriver om, men poängen i det man själv har tänkt skriva i kommentaren) och heller skriva kommentaren lite annorlunda. Svårt att förklara vad jag menar, men du kanske förstår ändå? ;)
Håller med!
Jag är likadan själv och jag är inte helt korkad, om jag får säga det själv... ;)
Det kan hända att jag också har svårt att uttrycka mig muntligt i snabba diskussioner och kommer ofta på efteråt vad jag borde ha sagt.
Även om jag kanske inte "vunnit" diskussionen just då så kan jag få en personlig tillfredsställelse genom att, efteråt när jag kommer på vad jag borde sagt, tänka ungefär "om jag hade sagt blablabla så hade han/hon/det blivit tyst".
Är det något viktigare inom jobbet t.ex så brukar jag helt enkelt be att få återkomma.
Janne: Jag tycker mest det är frustrerande att komma på efteråt vad jag borde sagt.
Du är definitivt inte ensam...precis så känner jag det också. Man blir lite sur på sig själv när man inte kan säga det man vill utan att behöva tänka efter först.
Kram Ingrid
Jag håller med dig! Jag är iofs rätt rapp i käften, det utvecklade jag just för att ingen lyssnade på mig. Jag är bra på att lyssna...men jag tror det är viktigt med förståelse här, särskilt att det sprids i skolor och på jobb, där man inte kan "fly"...
Ganska vanligt att det är så,själv har jag inte problem med det men ångrar många gånger efteråt att jag kanske skulle sagt lite mer än det som jag fick ur mig.
Även om jag är ganska rapp i käften händer rätt ofta att jag tänker efteråt att "varför sa jag inte så"?
Kanske är det så att jag säger nåt annat mitt i hetluften, och sen inser jag att det kunde ha uttryckts helt annorlunda med lite mer tanke bakom...
Det är nog många som borde lära sig att lyssna mer.. En del människor får inte en syl i vädret(Öhhh, varför heter det så egentligen??!!) och andra vågar helt enkelt inte framföra sin åsikter. Ibland kan de berätta för mig på rasten vad de eg tycker och då kan jag ta upp det i gruppen genom att säga t ex "Som Karin sa härute nyss...." eller så kan jag pusha lite och säga "Men du Karin, du berättade ju nyss...". Då brukar de komma igång. Självklart tar jag inte upp saker som sägs i förtroende till mig utan ovanstående gäller när jag sagt att "det vill jag föra vidare till gruppen" och fått ett ok för det..
Men jag kan också vara en som babblar för mycket ibland, så jag måste påminna mig om lyssnandets konst emellanåt!! :o)
så borde man säga egnetligen,, "Vad dåliga ni är på att lyssna" mitt i konversationen liksom!
Jag måste ta åt mig här.
Förlåt.
Jag brukar grubbla mycket och tänker ofta efter en disskution, varför sa jag inte si o så...
Men jag är en bättre lyssnare än talare.
Jag känner igen mig, jag var sån som yngre. Och mycket av det berodde på att jag inte riktigt vågade säga exakt vad jag tyckte och tänkte, ifall jag skulle såra någon eller bli missförstådd och idiotförklarad. Nu var detta min anledning och kanske inte er andras till varför ni inte fick fram det ni ville ha sagt.
Vi är alla olika. Somliga mer kvicktänkta än andra och några är mer finslipade lyssnare än somliga. Vi kan alla lära oss av varandra. Att kunna lyssna (och inte bara höra) och försöka förstå är något som vi ALLA måste öva på. För det är skillnad mellan att lyssna och höra.
Ett tips som jag tog till mig och som gjort mig till en mer aktiv debattör är att försöka hoppas in, försök ta ordet, eller helt enkelt be om det. När man väl fått det en gång så stärker det självförtroendet tills nästa gång - då det kommer gå lättare och bättre än förra. Det gör inget om vi tycker olika och det finns inget rätt och fel, så länge man är ödmjuk. Utgår man från jag-form (jag tycker, jag känner, jag upplever m.m.) så kan ingen komma och anklaga en för något. eller påstå att det du tycker är fel. Det är när man säger att "så här är det" som andra blir irriterade.
Och jag kan hålla med om att det känns surt att vara efterklok och komma på sen på kvällen vad man borde sagt. Det gäller och händer även oss babbel-fior ;)
Pst! Jag kommer att länka till dig nu i nästa inlägg. Strategiskt sätt så skulle du kunna lägga ut uppmuntran till att rösta på dig (nomineringen)? KRAM
