Kanske tillbaka
Datorn (numera döpt till det välförtjänta namnet "Datorjäveln") är fortfarande knäpp. Det här strecket som är där man ska skriva, ni vet (vad det nu heter), det regnar såna över hela skärmen ibland. Lite svårt att skriva då.. Och den skrollar av sig själv lite då och då. En aaaaning frustrerande.
Men snart ska den formateras om, och skärper den sig inte efter det kommer den bli levande begravd, bortglömd för all framtid och ersatt av ett yngre, fräschare, trevligare, piggare, mer uthålligt och kanske till och med snyggare exemplar.
Kameran är också som den är, men Musonen 2 har hittat en reservdel på ebay som jag skickat efter från Hong Kong till det fantastiska priset av .. minns inte riktigt.. men typ en femtiolapp eller liknande, med frakt. Så nu har den kommit och jag ska försöka byta ut den, och om det hjälper kommer jag bli fantastiskt glad och tacksam.
Den fungerar dock med makroobjektivet, så det har fått sitta på när jag tagit dessa bilder. Och här hade jag sån tur att datorn var på bra humör och bestämde sig för att ta emot bilderna också.
"Stanna där" kan man säga till Elsa, så står hon blickstilla så man får fotografera.
"Stanna där" igen.
"Nu får du komma".
Världen finaste Elsa.
Åskan hotar.
Elsa hjälper matte säga blä till åskan. Själv bryr hon sig inte det minsta.
Ungefär precis som varje dag
Vi tog en underbar 6 juni-promenad idag.
Fast de här bilderna är från igår. För vi tog en lika underbar 5 juni-promenad. ;)
En helt vanlig promenad
Vi gick ner för en brant skogsbacke.
Vi såg ett kärlekspar.
Ett gäng pissmyror hade kalas.
Ekorrn satt i trädet.
Sen gick vi hela långa backen hem igen.
Där träffade vi grannens katt.
En promenad igen
Trodde jag hade hamnat i paradiset när jag tog första slicken av hallon-lakritsglassen. Men vi var bara i Stadsparken.
På väg hem igen gick vi hit, till Kungsängen som är känd för sina Kungsängsliljor.
Så här såg förresten Kungsängen ut för tre veckor sedan..
Men nu så här.
Inte lika mycket Kungsängsliljor som det brukar vara. Inte så konstigt efter den översvämningen.
Men de som finns är fantastiska.
Så fina.
Sedan gick vi hemåt igen.Dagens promenad
Ängen
Vi går ut från vårt hus och ner för en backe så kommer vi till en äng där Elsa älskar att springa runt och nosa.
Eller äng och äng.. det är en öppen yta i alla fall.. vi kallar den ängen.
Rådjuren brukar vara där.
Där är fullt med spännande sorkhål som man kan sticka ner nosen i.
Och en och annan rutten mus som man kan nosa på (och skynda sig att stoppa i munnen innan matte ser..)
Ser ni mig?
Nu kommer jag...
...flyyyygande över ängen!Luktar på blommorna
Sitter bland vitsipporna och sniffar på en kvist. Smakar lite också.
Men oj såna fina vi hittade i diket! Backsippor?
De ser lite annorlunda ut än de backsippor vi brukar se.
Sniff sniff.
Tack för alla fina kommentarer i förra inlägget. Riktigt jobbigt är det, men Elsa mår bra så vi fortsätter kämpa på.
Helt vanlig tråkdag
Vi gick på långpromenad mot stan.
Satte oss på en bänk och tittade på joggare.
Såg några som kastade diskus.
Och andra som höll på med sina båtar.
Tog en bild på Uppsalas viktigaste attraktioner.
(Akademiska sjukhuset, slottet, Domkyrkan och Studenternas IP)
Konstaterade att det är vår.
Hittade två väldigt olika blåsippor som växte alldeles bredvid varandra.
Sen gick vi hem och satt på balkongen en stund. Jag och min hund.
Och nu ska vi ut igen. Vi tar en långpromenad till.
Väldigt lugn dag. Och långtråkig, när man känner sig rastlös och småirriterad som jag gör idag.
Det sjunker
(Fick höra att jag fotograferar Ikea väldigt ofta hehe. Klart jag gör, Ikea är bäst. ;))
Vattnet börja sjunka undan sägs det. Det är säkert sant.
Vi får väl jämföra:
Häromdagen
Idag
Jaa, kanske lite, om man tittar noga.
Bröljakt
Rosa flamingosar.. (jag fick smygfotografera på håll, var ju ganska rädd att skrämma dem) en ovanlig art i dessa trakter, men just de där har stått där hela vintern. Antar att de fått mat av de som bor i huset.
Men nu är vintern slut. De kan ta ner skylten.
Precis där vid skylten hör vi något som brölar högt från skogen. Vi går till skogs för att se vad som står på.
Ring snuten står det på trädet i skogen. Det var väl lite överdrivet, det är nog inget farligt som brölar..
En tröja och ett par byxor. Fullt normalt. Vi letar vidare.
DÄR är han. Brölaren!
Han stirrade på oss en halv minut, och vi stirrade tillbaka lika länge, sen försvann han och kom aldrig mer igen.
Snipp snapp snut, så var sagan (sannsagan) (jag har inte ljugit ihop det här) slut.
Spön i backen
Här står vi och väntar på bättre tider.
Eller på bättre väder kanske.
Nu kommer solen, nu går vi..
Jag sa ju det, himlen blev blå (och regnbågsfärgad). Och alla extrasjöar har fyllts på.
Och sipporna var både blå och våta.
Det var den promenaden det.
Och idag har vi kollat öronen. Det ena såg helt bra ut och det andra hade bara några vita "blobbar" som hon sa den brittiska veterinären vi träffade idag. Hon trodde det vita helt enkelt var rester från örondroppar och skulle prata med vår vanliga veterinär imorgon. Då får vi också veta om vi ska fortsätta med antibiotika. Och snart ska vi ta prover för att se om pseudomonaseländet är borta eller inte.
Det var läget på hundöronfronten. Nu ska jag försöka tvinga mig själv i säng. Får väl se hur det går.. Mitt ena jag vill sova, mitt andra jag tycker det är slöseri med tid.
Kolla här
Vi hittade en tussilago. En enda. Efter en timme och tio minuters tussilagojakt.
Ännu mera vatten
Fyrisån breder ut sig allt mer.
Jag kan inte låta bli att gå ut med kameran.
Och jag är inte ensam, har aldrig sett så mycket folk där Elsa och jag promenerar varje dag (fast jag har undvikit att visa dem på bild).
Fyrisån liknar mer en jättelång sjö än en å.
Elsa bryr sig dock fortfarande inte om någon översvämning.
Särskilt inte nu, vi är hemma igen och hon har fullt upp med sitt märgben sedan en timme tillbaka..
Vild och galen å
Vi ägnade oss åt samma sak som resten av Uppsalas invånare verkar ha ägnat sig åt idag. Tog en rejäl långpromenad och kollade in översvämningarna längs Fyrisån.
Det dånade mer än vanligt från ån och bryggor, trappor och gångvägar låg under vatten.
Träden blev blöta om fötterna.
Och restaurangen Tzatzikis uteservering låg också under vatten.
(Det var nog favoritattraktionen hos Uppsalaborna idag, som ni ser till höger)
Kungsängen (där kungsängsliljorna snart ska blomma) på andra sidan ån hade förvandlats till en stor sjö.
Jag var inte den enda som ville fota den nya sjön..
Elsa brydde sig inte.
Och det gör kanske inte ni heller så nu ska ni slippa fler bilder från den vilda och galna Fyrisån för idag.
Vårtecken
Vårflod är ett vårtecken. Vi får ofta sjöutsikt från vår lägenhet på våren.
På andra sidan träden där borta rinner Fyrisån som har svämmat över.
(så tågen inte kan gå på flera dagar, har de pratat om på nyheterna idag)
(som om det vore ovanligt och överraskande att tågen inte går)
Vägen där vi brukar gå finns inte mer. Delar av vår snöåker har blivit en sjö full med fåglar.
(Ja, shit vad spännande..)
Vi hittade årets första blåsippor.
Sen lyfte hela storfamiljen Gås över våra huvuden medan familjen Rådjur stirrade på oss från ett par meters håll. Då fick vi lite väl jobbiga Ett med naturen-vibbar och gick hem.
Byggboom
Ni minns kanske den fina kojan som Elsa och jag sprang på för ett tag sedan? Den här:
Nu har vi hittat en till!
Så skönt att det finns alternativ (vi överväger fortfarande att fly från allt och bosätta oss i en koja i skogen).
Det var häromdagen. Det här är idag:
Elsas njuter av den sista snön på vår före detta snöåker. För övrigt gillar hon inte att gå ut längre..
Om vi inte hittar lite kvarbliven snö någonstans. Då får hon lyckofnatt. ;)
Upptäcksfärd
Nu går det inte att leka på snöåkern längre så då får man hitta på annat, så idag gav vi oss iväg på en lite längre promenad än vanligt.
Hej då fina snöåker, hej kladdiga leråker..
Vi gick ganska lugnt. Det ska man när man äter mycket mediciner.
Hittade en frisbeebana och en massa fotbollsplaner där man kan springa lös.
I träden satt en massa kajor och skränade. De är inte populära här.
Det fanns trädskyltar.
Och stolpskyltar.
Och på vägen hem fick vi se var vi kan gå om vi tröttnar på allt och vill bosätta oss i en koja i skogen.
Min morgon
Vaknade av ett dundrande vårtecken, den här och dess följeslagare, som jag precis missade fota.
Men så kom de tillbaka, och då flööög jag upp ur soffan så min sega dator for i golvet (den höll (tyvärr)).
Det har alltså sopats på gångvägarna. Bästa vårtecknet (minus isen som ligger kvar på vissa ställen).
Ja, så vaknade jag idag. Godmorgon på er!
Provocerande inlägg
Mäh.. .vart tusan har snön tagit vägen...???
Inte där.
Inte där.
Åh neeeej! Vi vill ha vintern tillbaka!
Men långt där borta ser det väl vitt ut?
Åh vilken tur!
Skönt att åtminstone halva åkern fortfarande är snötäckt.
Jag och min hund
Väldigt isigt, men fördelen är att det är nästan folktomt i skogen uppe på åsen nu så vi går där ändå ibland.
Inte för att vi är folkskygga precis, men vissa dagar (de dagar då alla utom jag och Elsa är dumma i huvudet;)) är det så skönt att få vara ifred från människor och bara umgås med sin hund. Och en och annan ekorre, någon hare, kanske en räv, några koltrastar och ett gäng rådjur.
