Bärhunden med det fina örat

Elsa är sugen på något (ovanligt va?).
 
 
På vad är hon sugen nu då?
 
 
På det här!
 
 
Den här hunden har inte bara animalier på hjärnan.
 
 
Hon gillar frukter och bär också.
 
 
Vart tog den vägen...?
 
 
Får väl plocka själv istället..
 
Vi kommer precis från veterinären, örat såg jättefint ut! Men vi får väl se om de där sega, hemska bakterierna gett upp eller inte efter att ha härjat i Elsas öra sedan början av februari. Prover togs idag och svaret kommer om runt en vecka, så behandlingen med Flamazine fortsätter tills vi vet mer.
 
Nu ska jag till frissan!

Tack till er

Ja ni förtjänar ett tack, för alla kommentarer jag fått trots att jag inte alls förtjänar det just nu. Har lite annat för mig nu igen och ni kommer få se resultatet när det blir klart. Hoppas bara det BLIR klart, allt krånglar hela tiden.. datorn, photoshop.. Annars är det jättekul att hålla på med det jag håller på med. ;)
 
En sak till som krånglar är kameran. Eller om det är datorns fel där också.. De verkar ha gjort slut med varandra och vägrar föra över bilder. Så nu blir det mobilbilder tills kameran och datorn behagar komma överens igen..
 
 
 
 
Goda nyheter från veterinärbesöket igår! Örat ser bättre ut! Äntligen verkar vi ha hittat något som hjälper! Örongången var inte längre röd och Elsa reagerade inte alls på undersökningen. Vilken tur att vi har en veterinär som tänker lite utanför ramarna ibland.
 
Det är fyra veckor kvar på behandlingen så det är för tidigt att ropa hej än, men glad tänker jag vara ändå. Jag tror inte på att räkna med det värsta "för att vara förberedd" (det kan man ändå aldrig bli). Bättre att försöka känna hopp och må så bra som möjligt under tiden istället. Just nu oroar jag mig inte, utan tror på att vi kommer lösa det här.

Godmorgon

Så här somnar Elsa varje kväll, med öronen uppsatta och onda örat uppåt så det luftas. Duktig vovve.
 
Örat är illrött ibland, men inte hela tiden. Veterinären skulle ringa upp igår om hon hann. Hon hann inte. Men idag kanske.. annars ringer jag, vi måste ha mer medicin innan helgen. Det som hon trodde "NOG inte kommer räcka till hela behandlingen", dvs sex veckor, verkar nu räcka endast en dryg vecka. Kanske en och en halv om vi har tur. 600 kronor burken, så det blir ju en del.
Men om det hjälper är det värt varenda krona. Och om det inte hjälper är det ändå värt pengarna. Att känna att man i alla fall försökt. 

Sluta skrämmas dumma hund

Igår kväll var Elsas öra jätterött. Då blev matte orolig. När matte blir orolig rullar scener från en kommande avlivning upp i mattes hjärna. 
 
Ja, sån är jag.. Men idag ser örat ut ungefär som vanligt igen. Var väl nåt tillfälligt bara.
 
 
Nybadad goshund som matte vill ha kvar.

Liten uppdatering

Elsa har fått ny medicin och ska behandlas i sex veckor med den. Det är ingen antibiotika utan en salva som innehåller bland annat bakteriedödande silver, så man behöver inte bry sig om någon antibiotikaresistens. Används ofta till brännskador och liggsår både för att förebygga och behandla svåra bakterieinfektioner.
 
Spännande, eftersom vår alternativa behandling består av just kolloidalt silver. Så vi blev rejält förvånade när veterinären berättade att hon hittat det här medlet och fått licens att behandla Elsa med det. Känns som vi inte var fel ute då.. (inte för att det behöver vara fel bara för att den konventionella vården inte håller med).
 
Behandlingen ska pågå i sex veckor så vi får vara tålmodiga.
 
Har för övrigt tappat blogglusten lite just nu.
 
Dessutom har jag tappat min kamera. :( I golvet.. :( Objektivet gick sönder mer än det redan var.. :( 
 
Så nu blir det bara makrobilder i fortsättningen..
 
Makrobild

Ny vovve

Vi lekte frisör idag igen.
Inte för att det var någon panik, men det är lättare att frisera en hund som inte blivit alltför lurvig.
 
Före frisering.
 
 
Trött hund två timmar senare.
 
 
Får jag komma ner snart?
 
 
Efter den pärsen har man förtjänat en torkad hönsfot.
 
 
Efter frisering och hönsfot.
 
 
Pälsen räckte till en ny liten vovve.. vad bra.. jag menar, Elsa är ju sjuk. ;) (ursäkta min morbida humor)
 
 
På tal om sjuk så är Elsa i alla fall inte sämre, vad vi kan märka. Örat doftar gott, gör inte ont och det kommer inget vax. Allt vi gör tycks hjälpa, åtminstone att hålla bakterierna i schack.
Imorgon ska vi till veterinären igen. Hon ringde idag och berättade att hon har sökt och fått licens på en ny sorts medicin. Hon ger inte upp i första taget.. Det känns bra.
Och ger upp gör inte vi heller. 
Så jag slängde faktiskt den nya lilla hemmagjorda vovven i soporna..

Luktar på blommorna

Sitter bland vitsipporna och sniffar på en kvist. Smakar lite också.
 
 
Men oj såna fina vi hittade i diket! Backsippor?
 
 
 De ser lite annorlunda ut än de backsippor vi brukar se.
 
 
Sniff sniff.
 
Tack för alla fina kommentarer i förra inlägget. Riktigt jobbigt är det, men Elsa mår bra så vi fortsätter kämpa på.

Tungt besked

Här ligger vår underbara hund och mår bra. Det är konstigt att hon mår så bra som hon gör, för igår ringde veterinären med sämsta tänkbara nyheter. 
 
 
Proverna visar att hon har bakterier kvar. Och de hon har nu är ännu mer resistenta än de tidigare. Det finns helt enkelt ingen medicin som hjälper mot dem. 
 
Veterinären kommer nu att ringa en specialist för att se hur man gör i såna här svåra fall. Men som ni kanske förstår ser det mörkt ut för vår fina Elsa. 
 
Men, så länge det finns (ett värdigt) liv finns det hopp. Vi vägrar ge upp så länge Elsa mår bra och innan alla möjliga chanser är uttömda, och har nu satt vårt hopp till (utöver specialisten) ett alternativ. Prova kan man alltid, och eftersom det gäller liv eller död så måste vi prova, känner vi.
 
Jag orkar inte berätta mer om det just nu, men om det visar sig fungera så ska ni få veta allt.
Om det inte fungerar.. så fungerar det inte.

Ingen lek

Ni kanske tror att jag inte ser er?
 
 
Men där har ni fel..
 
Att Elsa har öronen uppsatta bakom nacken är som ni kanske förstår inte för att vi tycker det är fint eller så, utan det är helt enkelt nödvändigt för att de stackars örongångarna ska få luft. De där jädra örongångarna i de förbannade felkonstruerade öronen som aldrig blir friska någon gång.. vad trötta vi är på det! Jag gör inget annat än tvättar, rensar, sköljer, sprayar, luftar, droppar och ger en massa kosttillskott som ska vara bra mot surhet.
 
Nu får det FAAAN vara nog, nu vill vi att de där öronjäklarna ska bli bra någon gång!!! 
 
Så. Nu känns det lite bättre. Nu blir det öronrensning.

Provtagning avklarad

Så här trött blir man efter ett veterinärbesök.
 
Nu är prover tagna och svar kommer om ungefär en vecka.
Örat såg tyvärr inte helt bra ut längre, efter några dagar utan antibiotika. Det kom inte som någon överraskning, plötsligt luktade örat surt och var lite rött igår. Och lite gult vax. Väldigt lite, men ändå. Har vi tur så är det inte mulitresistenta bakterier längre. Pseudomonas brukar inte slukta surt, utan de luktar något helt annat, alldeles förskräckligt illa. Svamp däremot luktar surt. Svamp är lättare att få bort. Så vi hoppas på det.
Vi har i alla fall börjat med droppar igen och provsvar kommer om en vecka, som sagt.
 
En hög veterinärkvitton ska skickas in till försäkringsbolaget. Vilken tur att vi har försäkring ändå..

Antibiotikafri bushund

Här har vi en som vaknade på strålande bushumör i morse.
 
 
Glad är hon nästan jämt, men hon får inte så jätteofta såna busattacker.
 
 
Kanske det är för att hon mår bättre. Hoppas att hon mår bättre. Sånt är ganska svårt att veta med hundar, de är bra på att dölja sitt dåliga mående och har ju egentligen verkat må rätt bra hela tiden.
 
 
I alla fall ringde veterinären nyss och eftersom Elsas öron nu ser så fina ut är det antibiotikafritt som gäller från och med idag. Varken droppar eller piller ska användas. Bara låg dos kortison och öronrens i fortsättningen.
Åtminstone till på måndag då bakterieprover ska tas.
Man ska dessutom helst vara antibiotikafri några dagar innan provtagning, annars kan resultatet bli missvisande.
Skönt att det äntligen ser så bra ut! Men samtidigt nervöst och oroligt.
Och vi vågar inte träffa Flisan riktigt än heller, då man är extra mottaglig för smittor efter en antibiotikakur.

Spön i backen

Här står vi och väntar på bättre tider.
 
Eller på bättre väder kanske.
 
Nu kommer solen, nu går vi..
 
Jag sa ju det, himlen blev blå (och regnbågsfärgad). Och alla extrasjöar har fyllts på.
 
Och sipporna var både blå och våta.
 
Det var den promenaden det.
Och idag har vi kollat öronen. Det ena såg helt bra ut och det andra hade bara några vita "blobbar" som hon sa den brittiska veterinären vi träffade idag. Hon trodde det vita helt enkelt var rester från örondroppar och skulle prata med vår vanliga veterinär imorgon. Då får vi också veta om vi ska fortsätta med antibiotika. Och snart ska vi ta prover för att se om pseudomonaseländet är borta eller inte.
Det var läget på hundöronfronten. Nu ska jag försöka tvinga mig själv i säng. Får väl se hur det går.. Mitt ena jag vill sova, mitt andra jag tycker det är slöseri med tid.

Finputsning

Jag gillar att hålla efter pälsen ofta, det blir lättare så tycker jag (jag pratar om Elsa nu alltså). Elsa är samarbetsvillig och brukar dessutom hjälpa mig att hålla grannarna borta genom att titta ut genom fönstret och morra (lite tyst) när någon går förbi. ;)
 
"Farliga" hunden före trimning.
 
 
Och efter. Jag tycker det är stor skillnad, men det tycker nog inte ni.
 
 
Äntligen får man sin belöning.
 
 
Så här gör Flisan när hon förstår att det är finputsning på gång.. ;)
 
Hon brukar annars gömma sig under sängen, så långt in som möjligt och vägrar låta sig lockas fram med godis. Hon kan till och med ta godiset i munnen och spotta ut det för att visa att hon minsann inte tänker låta sig mutas. Men när Mudottern väl dragit fram henne samarbetar hon, som tur är.
 
Veterinärkoll i eftermiddag, men jag har inga större förhoppningar om att örat ser helt bra ut.
Flisans provsvar har kommit och hennes mungipor som var så fina för någon vecka sedan är angripna av dumbakterien igen..

Sur men glad ändå

Jag har varit ganska frånvarande här ett tag nu, jag vet. Det jag har gjort istället, faktiskt sjukt många timmar om dagen, är att försöka ta reda på hur vi ska hjälpa Elsa på bästa sätt. Hon kan inte ha det så här med sina öron och alla infektioner som kommer hela tiden.
 
Jag har hängt i ett par olika facebookgrupper och tack vare det blivit kontaktad av en erkänt duktig kostrådgivare. Hon är utbildad i och har mycket stor erfarenhet av det här med vad en hund behöver (kost, tillskott m.m) för att må bra och vad man kan göra för att stärka dens immunförsvar och komma tillrätta med problem av olika slag, vid sidan av eventuell nödvändig veterinärvård.
 
Jag hade redan funderat på att kontakta henne, så jag blev så himla glad när hon hörde av sig och erbjöd oss sin hjälp. 
 
Det roliga är att vi redan börjat med det mesta av det hon nu rekommenderar oss, och det enda vi behöver tillsätta är mer kalk för ph-värdets skull (öronproblem beror ofta på en surhet i kropp och öron vilket försämras av alla antibiotikakurer hunden får, så det blir som en ond cirkel).
 
Känner mig så himla nöjd. Dessutom tar hon inte betalt för sin rådgivning. Om en vecka ska vi höras igen.
Nu är det bara ett stort fel.. den där förbannade pseudomonasbakterien måste bort..
 
Sur i kroppen, men glad att få fortsätta med sitt älskade foder. 

Suck..

I normala fall skulle söthunden på bilden ovan ha legat bredvid Elsa här i soffan nu.
 
 
Men det gör hon inte, för igår var hon till veterinären för att se om idiotbakterien (pseudomonas) var borta från hennes munveck.
Det såg mycket bättre ut, nästan bra, men precis som i Elsas fall inte hundra procent bra än.. Kan ju vara något annat, men det kan även vara dumbakterien som är tillbaka sedan hon slutade med antibiotika för ett tag sedan. Prover togs och svar kommer nästa vecka. 
Och tills vi vet att båda är friska bör inte kompisarna träffas.. kröp det fram nu, efter att Mudottern pressat veterinären.
Vi kan inte heller träffa min hjärtsjuka pappa förrän det här är över. Bakterien kan vara farlig för människor med nedsatt immunförsvar, om man har cancer eller liknande.
Hjärtsjukdom räknas visserligen inte dit och risken att smittas är liten, men aldrig i livet att vi vågar chansa på en sån sak.

Hemma från veterinären... nu igen

Vi var till djuraffären med Elsa efter veterinärbesöket och kunde inte låta bli att köpa en leksak till henne. ;)
 
Det luktar godis här..
 
Ta fram godiset någon gång då..
 
Jasså är det såååå man gör!
 
Lätt som en plätt ju.
 

Elsas öra blir bättre och bättre, men det är lite, lite rött och geggigt längst in fortfarande så behandlingen med fyrdubbel dos antibiotika fortsätter i tio dagar till.
 
Elsa fick sin första allergispruta av veterinären och jag fick träna genom att spruta koksaltlösning i nackskinnet. Det var inte svårt och gjorde inte ont. Hon reagerade inte alls. Vi ska dit en gång i veckan tre gånger till, sedan får vi sköta det själva, hemma.
 
Tills dess hoppas vi att idiotbakterien (är så makalöst trött på den nu) är BORTA, för tid och evighet..

Kuddprovning

Joorå, de duger väl, de här nya kuddarna.
 
Helt ok att sova ända mot ända på också.
 
Synd bara att Elsa egentligen inte ska vara i soffan.. Imorgon börjar allergivaccineringen, men jag känner mig ambivalent inför den. Har läst så mycket olika bud så jag vet inte vad eller vem jag ska tro på längre. Men vi får göra ett försök i alla fall så får vi väl avbryta om det inte går bra. 

Tips för lugna koppelpromenader

Elsa verkar vara en sån hund som hela, hela tiden måste påminnas/tränas för att inte dra för mycket i kopplet (när hon har vanligt halsband och koppel). "Gå fot" kan hon, men det blir för jobbigt att göra hela tiden, och att bara gå avslappnat med löst koppel är svårare. Gå lös funkar bra, men passar sig ju inte alltid.
 
Det är inte så att hon HÄNGER i kopplet, och det är absolut inte så att jag kräver någon kadaverdisciplin, men när man har problem med armar, axlar och nacke som jag har behövs inte så mycket för att få ont, och Elsa är tillräckligt "fladdrig" för att det ska bli riktigt jobbigt.
 
Men så läste jag för ett tag sedan om vgw-bältet, en svensktillverkad, ergonomiskt utformad sele som avlastar hundens rygg och nacke, ger fria luftvägar och därför ofta har lugnande effekt på hunden under promenader. Vi tyckte det verkade värt att testa.
 
Och det var det! Att köpa bältet är bland det bästa vi gjort! Elsa går numera jättefint och avslappnat på alla promenader, vi har mycket trevligare, och jag slipper få ont.
 
Visst är jag duktig? (läs; får jag godis nu?)

Lätt att vara efterklok

Min utsikt från sängen på nätterna:
 
 
Eftersom Elsa tydligen inte tål kvalster försöker jag lära henne ligga kvar i sin egen bädd istället för att smyga upp i vår antagligen kvalsterfyllda säng på nätterna. Det går inte perfekt, men det går i alla fall framåt.
 
I början fick jag säga till rätt tydligt och ibland till och med lyfta ner henne. Efter ett tag kunde jag säga "Elsa, hoppa ner" så gjorde hon det. Sedan räckte det att jag lugnt sa "Elsa" och numera hoppar hon direkt ner i sin bädd bara jag lyfter på huvudet och tittar på henne.
 
Ibland ligger hon kvar hela natten utan att hoppa upp, vad jag märker i alla fall.
 
Skönt att det går bra, men det känns ju ganska elakt. Särskilt som det är mitt fel att hon vant sig vid att få komma upp till oss..

Hemma från veterinären

Flisan sprang lyckligt runt med toffeln i munnen en lång stund när vi kom tillbaka hem med Elsa. 
 
 
Elsa själv var mest trött efter det jobbiga veterinärbesöket.
 
 
Men hon slapp lugnande idag i alla fall som tur är. Och det gick bra! Munvecken är helt bra. Örat är nästan bra. Inte helt fria från dumbakterien, men nästan (ifall någon undrar så har hon pseudomonasotit = öroninflammation med multiresistent pseudomonas aeruginosa).
 
Vi ska trappa ner lite på kortisonet, men annars fortsätta behandlingen precis som vi gör en vecka till. Fyrdubbel dos antibiotika, öronrensning och droppar. På tisdag blir det återbesök igen.
 
Det speciella öronrenset (Triz Aural) är jätteviktigt, det förstör bakteriernas skal och gör dem mottagliga för antibiotikan. Kortisonet minskar vaxproduktionen och är avsvällande vilket är nödvändigt för att överhuvudtaget kunna få ner öronrens och bakteriedödande droppar i det annars för svullna örat.
 
Vi knyter upp öronen i nacken några timmar efter rensning för att de ska torka ordentligt. Och för att klara magen ger vi Prokolin och lite laktosfri yoghurt i maten morgon och kväll.
 
Och Elsa mår jättebra! Tack och lov!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0