Äntligen fotar hon nåt annat än mig, tänkte antagligen Elsa när jag kröp på alla fyra med kameran ute på åkern där vi brukar promenera. Vad alla andra söndagsflanörer tänkte vill jag inte veta..

 

 

Igår:

 

Nu har jag funderat i två timmar vad jag ska kalla det här inlägget, men fantasin är lika med noll idag.

Skit samma.. ;)

 

 

 

 

Idag är det söndag och då kan man alltid passa på att hänga upp och ner i en pulka om man känner för det.

 

Godmorgon! :)

och godmorgon!

 

Vi har fortfarande lite lagom irriterande juligt i vårt vardagsrum trots att vi passerat Knut för länge sedan.

Jag skyller det på Mumannen, jag bad honom köpa vita amaryllisar eftersom jag vet att jag tröttnar på röda så snart julen är över, men han hittade väl inga vita antar jag för han kom ändå hem med en röd och en röd-vit. Nåja, snart har de vissnat, och jag kan äntligen glömma att det nyss var jul.

 

 

 

 Inte klokt vilka goda bullar jag bakade i söndags. Det är inte bra, nästa gång ska jag baka äckliga.

Helt sjukt vad man upptäcker när man kommer riktigt nära..

 

Nu är det verkligen dags för mig att köpa nytt skal till mobilen! 

I samma sekund jag tog tag i den konstiga lilla stenen som låg bredvid Flisan i soffan kom jag på vad det var. 

 

 

Jag tänker visa en insekt till från vår balkong. Ingen äcklig insekt, så oroa er inte alla fobiker. Söta insekter är ni väl inte rädda för? 

 

Insekten var så liten, så jag, som inte kan ett dugg om insekter, trodde det var någon sorts blomfluga, tills jag såg den bakifrån. Den hade ju en tagg i rumpan! Det kanske var en pytteliten bebishumla?

 

Den satt i alla fall och var söt på ett gurkblad. Lät sig fotas väldigt länge trots att jag vände och vred på bladet. Jag tyckte om den.

 

Ända tills jag såg att den hade löss (syns på sista bilden)! Då fick den flyga iväg.. (obs! jag dödade den inte, bara "släppte" ut den från balkongen).

 

 

 

 

 

 

Lilla söta Humlan hälsade på bland balkongblommorna igår.  

 

Nu tror väl vissa av er (som alltid tror det värsta om stackars mig) att jag säkert var dum mot den.. men det var jag inte, så värst.

 

Försökte visserligen fånga den, men bara på bild. Det var inte lätt, den ville inte vara stilla en sekund den rackarn.

 

Jag lyckades i alla fall efter sisådär ett par hundra mutförsök (ok då, några få hot om krossning i dörrkarmen också, man kan inte fjäska för en humla hur mycket som helst) få några foton som duger.

Gurkorna växer och frodas och tomaterna också. Blommorna blommar dessutom. Kan väl inte bli mycket bättre än så på en balkong antar jag. 

 

 

 

 

 

Så, visst är jag snäll som försöker hjälpa er småkrypsfobiker med mina makrobilder?

Ni får se ett spindelnät i närbild istället.

Har ingen större ork att blogga just nu, men en liten ros kan ni ju få i alla fall (jippi..). Kan helt enkelt inte låta bli att ta närbilder av de fina jag fick i söndags.

Orkar inte ens hitta på rubrik, så jag googlade "trött som.." och fick upp "trött som en gnu". Är gnuer ovanligt trötta av sig? I så fall känner jag mig som en Gun som är trött som en gnu just nu.

Så kan det gå om man kommer objuden till Hörnis balkong. ;)

Mumannen: Det ligger en död geting på ditt sängbord!

Jag: Ja. Den är min.

Jag var på jobbet, tyckte att min rygg kändes konstig och gick in på toa för att titta på den i spelgeln. Där såg jag att det decimeterlånga ärret hade öppnat sig och skruvarna stack ut. Jag fortsatte ändå att jobba som om ingenting hade hänt. Det var min dröm när jag äntligen lyckats somna inatt.

En bild som jag tog på promenad med Mumannen häromdagen (inte bara Musonen får känna på hur det är när jag kryper på alla fyra med kameran)(snart får jag gå ensam på mina promenader)(tur att jag snart ska skaffa hund).